Publicerat 2010-03-11 18:00SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK2008_01_31-12_54_52-notisblo
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:




Kriminella grupperingar:

Motverka rekrytering,

underlätta avhopp


Sociala insatsgrupper för unga i riskzonen, en stödtelefon för föräldrar och särskilda avdelningar på anstalter för de som vill lämna kriminella grupperingar. Det är några av de förslag som regeringens särskilda utredare, länspolismästaren Carin Götblad, föreslår för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället.

- Det går att stoppa tillförseln av medlemmar till kriminella grupperingar. Men då krävs uthålliga satsningar på det förebyggande området och bättre insatser för att motivera personer att våga lämna kriminella grupper, säger Carin Götblad.

Carin Götblad har nyligen överlämnat betänkandet Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) till justitieminister Beatrice Ask.

Kriminella grupperingar - från löst sammansatta nätverk till tydligt strukturerade organisationer - har alltmer kommit att framstå som ett påtagligt samhällsproblem. Utredningen har haft i uppdrag att lämna konkreta förslag på åtgärder som dels kan förhindra rekrytering, dels kan underlätta avhopp. Huvudförslagen innebär i korthet följande.

Åtgärder mot nyrekrytering


- Sociala insatsgrupper med i första hand socialtjänst, polis och skola bildas på lokal nivå. Insatsgrupperna ska arbeta konsekvent och uthålligt och ha ett operativt ansvar. Individuella handlingsplaner för unga som riskerar att rekryteras till kriminella nätverk ska utarbetas.

- Rikspolisstyrelsen ska verka för att polismyndigheterna etablerar lokala poliskontor i bostadsområden där det bedöms finnas ett särskilt behov av polisiär närvaro.

- Det bör omgående göras en omfattande satsning på tonårspojkar och unga män i de mest utsatta bostadsområdena (Projekt pojke). Satsningen ska avse yrkesträning, arbete och fritidssysselsättning och syfta till att motverka sociala problem, psykisk ohälsa och stereotypa könsroller. Satsningen ska ha som målsättning att motverka attityder och värderingar som främjar en kriminell identitet.

- Genom en lättnad i socialtjänstsekretessen får socialtjänsten möjlighet att till polisen lämna ut vissa uppgifter om unga under 21 år som kan befaras hamna i kriminalitet.

- Rikspolisstyrelsen ska verka för att det vid varje polismyndighet inrättas en Polisens föräldratelefon. Till föräldratelefonen ska oroliga föräldrar och andra anhöriga kunna vända sig med frågor kring ungdomar och kriminalitet, även anonymt.

Åtgärder för att stödja avhoppare

- Fängelsedömda som bedöms vara motiverade att lämna kriminella grupperingar ska ha möjlighet att avtjäna straffet på särskilda anstaltsavdelningar.

- Frivården får i uppgift att koordinera individuella stödinsatser i handlingsplaner för klienter som är motiverade att lämna kriminella grupperingar. Särskilda kontaktpersoner bör finnas hos socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, polisen, Kronofogdemyndigheten med flera.

- För personer som inte är klienter inom Kriminalvården och vill lämna en kriminell gruppering ska de sociala insatsgrupperna kunna ansvara för att stödinsatser koordineras i individuella handlingsplaner.

Vill du se en webbutsändning när Carin Götblad presenterar sin utredning – klicka HÄR. På samma länk kommer du också åt hela SOU:n.

Du kan också läsa hennes inlägg på DN Debatt där hon kraftigt understryker vikten av förebyggande arbete med skola, socialvård och polis i centrum. Hon tar också upp poliskontorens roll.


Mångfalden

dröjer inom Polisen


SR:s P3 har haft ett program som påtalar att få ungdomar med utländsk bakgrund söker till Polisen. Lyssna och hör intervjuer!



Åtta TCO- och SACO-förbund

avvisar arbetsgivarnas

krav på sifferlösa avtal


I ett gemensamt uttalande avvisar förbunden, som förhandlar självständigt men alla tillhör OFR, Arbetsgivarverkets och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nollbud inför den kommande avtalsrörelsen.
OFR är den fackliga organisation som representerar flest medlemmar inom både det kommunala och statliga området.



Vilken insyn ska parter

ha i FU-materialet?


I ett slutbetänkande kring frågor om insyn och sekretess inom vissa delar av rättsväsendet, med mera behandlas mer övergripande frågor om hur långt en misstänkts, en åtalads respektive dömd persons rätt till insyn i förundersökningsmaterialet och annat utredningsmaterial bör vara. Också frågor om en parts rätt till insyn i processen i allmän domstol och frågan huruvida kommunikationsplikten i allmän domstol bör regleras generellt i rättegångsbalken (RB) övervägs. Till sist behandlas också frågan om det bör införas sekretess för bildupptagningar av domstolsförhör i allmän domstol till skydd för intresset att skydda rättsprocessen.

De lagändringar som föreslås bör efter sedvanlig remisshantering kunna träda i kraft den 1 juli 2011.

Klickar du HÄR får du länkar både till den aktuella SOU:n och till två relaterade sådana.



För eller emot

straff för brott


En aktuell debatt om brott o straff har förts i SvD. Du kan läsa inläggen som med en lättare generalisering kan betecknas som för och emot straff.



Polisens satsning mot brott

i nära relationer ger resultat


Polisen har vässat sin organisation för att bättre kunna förebygga och utreda brott i nära relationer. Utbildning, förbättrade arbetsmetoder och information till allmänheten syftar till bättre handläggning och fler fällande domar.


-Satsningen har gett resultat. Mellan 2007 och 2009 har antalet redovisade ärenden till åklagare ökat med elva procent, säger rikspolischef Bengt Svenson.

I juli 2007 fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag av regeringen att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer. Nu har uppdraget slutredovisats till regeringen.

De extra resurser som polisen tilldelades i samband med uppdraget har används till utbildning, utvecklingsarbete, lokala projekt och informationsspridning till allmänheten.

Informationsspridningen till allmänheten har varit en stor del i arbetet. I början av september 2009 startade den nationella informationskampanjen ”Kom till oss” som främst riktade sig till personer som utsatts för våld i en partnerrelation men även till dem som sett eller känner till våld i en nära relation.

Kampanjen bestod bland annat av en webbplats och av annonsering i tidningar och på Internet.

I slutet av hösten mättes effekten av informationskampanjen. Mätningen visade att polisen har lyckats bredda bilden av vad brott i nära relationer är, från att handla om det grova våldet till att även innefatta verbala hot och alla typer av våld. Budskapet om att man ska vända sig till polisen om man är brottsutsatt eller vittne har gått fram. Allmänheten uppfattade kampanjen positivt och gav den sitt fulla stöd.

En annan viktig del i regeringsuppdraget var att sprida information om hedersrelaterat våld. I januari 2010 inleddes en informationskampanj med inriktning mot hedersrelaterat våld. Kampanjen syntes bland annat på Internet och i kollektivtrafik.

Läs rapporten.




Polisen kraftsamlar

mot prostitution

och människohandel


Polisen vässar sin organisation för att bekämpa prostitution, koppleri och människohandel. En stor utbildningssatsning görs, en metodhandbok tas fram, en funktion som nationell rapportör permanentas och 40 miljoner kronor öronmärks för satsningen.

- Satsningen mot prostitution och människohandel syftar till en snabbare handläggning av ärendena och fler fällande domar, säger rikspolischef Bengt Svenson.

Kriminella nätverk

Den grova organiserade brottsligheten som inkluderar prostitution och människohandel har under den senaste tioårsperioden ökat i styrka, inflytande och komplexitet. Den utgör ett allvarligt samhällsproblem i Sverige och den organiserade brottsligheten tjänar stora pengar på att utnyttja och handla med människor under slavliknande former.

Det faktum att kriminella nätverk och grupperingar alltmer ägnar sig åt människohandel och prostitution, narkotikabrott och svartarbete ställer större krav på ett kraftfullt, effektivt och underrättelselett polisarbete.

Polisen gör en stor satsning på utbildning och metodutveckling. En vidareutbildning har skett av förundersökningsledare och utredare. Utbildningen kommer att fortsätta under hela 2010.

Kompetensutveckling

En metodhandbok för utredare och en utbildning för samtliga polisanställda tas fram. Syftet med utbildningen är att ökade kunskaper om människohandel, koppleri och sexköp och om hur dessa brott kan uppdagas och bekämpas.

- Bättre metoder och utbildning syftar till att fler personer döms för sexköp, koppleri och människohandel för sexuella ändamål. Vi ser redan nu att underrättelseinformationen ökar kraftigt efter den ökande satsningen på kompetensutveckling, säger Bengt Svenson.

40 miljoner kronor

Rikspolisstyrelsen har beslutat att en permanent funktion som nationell rapportör i frågor som rör människohandel inrättas. I den nationella rapportörens uppdrag ligger bland annat att samla uppgifter om omfattningen av människohandel till, i och genom Sverige, hur den kan förebyggas och bekämpas samt att årligen redovisa dessa resultat till regeringen.

Satsningen härrör från ett regeringsuppdrag där Polisen har tilldelats medel under tre år på totalt 40 miljoner kronor varav 30 miljoner ska användas för operativa insatser. Rikskriminalpolisens operativa råd kommer kvartalsvis följa upp insatserna för att bevaka hur arbetet fortlöper och eventuellt omfördela de avsatta medlen mellan insatserna.



DET ÄR VERKLIGEN SANT
ATT VERKLIGHETEN ÖVETRÄFFAR DIKTEN!

90-åring fick

körkortet tillbaka


Körkortet rök direkt för 90-åringen från Mölndal när polisen den 1 september i fjol mätte upp att han kört 34 kilometer för fort genom Särdal söder om Steninge i Halland. Bilisten trodde att 90 var fartgränsen, men protesterade inte när polisen sade att det var 50. Men båda hade fel. Det var 70 som gällde. 50 gällde bara fram till sista augusti, skriver Hallandsposten. Nu får 90-åringen tillbaka sitt körkort. Rikspolisstyrelsen och Hallandspolisen har dessutom kommit överens om att staten är skyldiga mannen drygt 2.000 kronor i ersättning för framställning av ett nytt körkort samt för de dagar han kan ha varit i behov att utnyttja andra färdmedel.





Obehöriga transaktioner

med kontokort        


En proposition 2009/10:122 innehåller förslag till en ny lag om ansvaret för en obehörig transaktion med ett betalningsinstrument, till exempel ett kontokort eller en bankdosa. Den nya lagen ger ett ökat konsumentskydd.

Den nya lagen ersätter 34 § i 1992 års konsumentkreditlag. Lagen omfattar fler fall än tidigare i och med att den gäller transaktioner med alla typer av betalningsinstrument och inte endast med kontokort. Det klargörs vilka skyldigheter en kontohavare har vid användningen av ett betalningsinstrument och vad som gäller för betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner.

När det gäller obehöriga transaktioner där en personlig kod, till exempel en pin-kod, har använts, ska kontohavaren stå för en självrisk om högst 1 200 kronor.

Om kontohavaren genom grov oaktsamhet brutit mot sina skyldigheter, ska kontohavaren ansvara för hela beloppet. Är kontohavaren konsument, ska ansvaret dock vara begränsat till 12 000 kronor, utom i de fall då han eller hon handlat särskilt klandervärt. En kontohavare ska också ansvara för hela beloppet om kontohavaren inte inom viss tid underrättar betaltjänstleverantören om en obehörig transaktion.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.




Gilla sidan:
TIPSA FRAGA















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Krimkassan


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994