Publicerat 2015-04-30 11:50

Poliser utsätts för hot och våld

BRÅ har på Regeringens uppdrag gjort en omfattande kunskapssammanställning av det hot, våld och trakasserier som drabbar olika grupper av betydelse för demokratin i samhället. Olika grupper är drabbade i olika omfattning, och av olika typer av händelser. Rapporten ger en ganska tydlig bild av vilka påfrestningar bland annat polisyrket kan medföra.

 

– De som arbetar nära klienter med sociala problem, till exempel poliser och anställda inom Kriminalvården, utsätts typiskt sett oftare för våld och allvarligare hot, säger Stina Holmberg, enhetschef på Brå. Politiker, personer som arbetar med tillsyn och journalister utsätts däremot sällan för våld, utan främst för hot och trakasserier.

 

Blåljus citerar olika delar av sammanfattningen nedan, främst i vad avser poliser:

 

Riksdagsledamöter och poliser  två mycket utsatta grupper

 

Följande yrkesgrupper är de som i störst utsträckning – av dem vi

har hittat studier om – anger att de utsätts för hot och våld.

 

Listan nedan gäller andel som utsatts för hot, våld, trakasserier* eller liknande under ett eller ett och ett halvt år (om inte annat anges).

*För livsmedelsinspektörer, poliser och socialsekreterare handlar det om utsatthet för hot och våld – trakasserier är inte inräknat. Det finns även andra skillnader mellan de olika yrkesgrupperna.

 

•Riksdags och landstingspolitiker (59 respektive 25 procent)

•Livsmedelsinspektörer (45 procent, utsatthet någonsin)

•Poliser (41 procent)

•Socialsekreterare (30 procent)

•Anställda inom kriminalvården (26 procent)

•Åklagare (25 procent)

•Anställda vid Kronofogden (20 procent).

 

Det uppges vara betydligt vanligare att drabbas av hot och trakasserier än att drabbas av våld. Poliser är den yrkesgrupp där de anställda oftast anger att de utsatts för våld. En av tre poliser uppger att de drabbats av våld i arbetet de senaste 12 månaderna .

 

I vissa yrkesgrupper är det vanligast att utsättas för trakasserier medan andra grupper oftare utsätts för hot. Personer som arbetar ”nära” olika typer av riskklienter i utsatta situationer är överlag mycket utsatta. Det handlar om poliser, anställda inom kriminalvården och socialsekreterare. Dessa grupper utsätts ofta för hot och ibland även för våld.

 

Hur hot framförs tycks vara avhängigt av hur de olika yrkesgrupperna kommunicerar med klienter och allmänhet. Det vanligaste i de yrkesgrupper vi studerat är att hot framförs öga mot öga. Det kan till exempel handla om ett spontant hot som skriks ut i frustration. Sådana hot är vanliga inom de yrkesgrupper som ofta träffar klienter och allmänhet ansikte mot ansikte, till exempel poliser och tulltjänstemän.

 

För journalister och politiker är det vanligt med hot via internet. Dessa grupper träffar inte lika ofta klienter personligen, och de är många gånger aktiva på nätet.

 

När det gäller hur trakasserier framförs tycks yrkets karaktär spela mindre roll än vid hot. Det vanligaste för nästan alla yrkesgrupper är att trakasserierna består av obehagliga telefonsamtal. Det är ovanligt att yrkesgrupperna i vår studie utsätts för våld,

men i de fall det förekommer uppges det handla om lindrigt våld. Det kan till exempelvara en knuff eller ett lätt slag. De allra flesta behöver inte uppsöka sjukvård till följd av våldet. Poliser drabbas oftare av grovt våld, vilket troligen hänger samman med polis­yrkets karaktär. Det är också en relativt stor andel – en av fem – av poliserna som varit sjukskrivna till följd av våld.

För poliser, tulltjänstemän och anställda inom kriminalvården är det relativt vanligt med förövare som kan kopplas till organiserad brottslighet, vilket är ovanligt för övriga yrkesgrupper i kunskapsöversikten.

 

Hot och våld kan dels påverka den utsattes arbetsuppgifter, dels den personliga situationen på arbetet. Om man ser till den personliga situationen är det mycket ovanligt med en så pass allvarlig konsekvens som sjukskrivning till följd av hot och våld. Ett undantag från detta är poliser, där bland annat en av fem varit sjukskriven till följd av våld

 

Däremot är det relativt vanligt med tankar på att byta arbete, särskilt vid trakasserier och våld. En fjärdedel av de anställda inom rättskedjan som utsatts för trakasserier hade övervägt att byta arbete eller sluta.

 

Vi har också tittat på vilken påverkan hot och våld får på de utsattas arbetsuppgifter. Det är ganska vanligt att de utsatta tvekar inför olika uppgifter till följd av hot och våld. I flera yrkesgrupper handlar det om ungefär en femtedel av de utsatta.

 

Ibland förhåller man sig passiv i olika situationer. Många gånger är sådana beteenden helt rimliga och legitima. Det kan till exempel handla om att man är extra försiktig i en riskfylld situation eller att man överlåter ett känsligt ärende till en kollega.

 

Ibland kan dock anställda låta hot och våld påverka arbetsuppgifterna på ett sådant sätt att de själva upplever att deras yrkesutövning kan ifrågasättas. Knappt en av tio av de utsatta inom rättskedjan uppger att detta hänt dem.

 

Även studier om hot och våld generellt är viktiga. Incidenter som inte syftar till att påverka yrkesutövningen kan också de få negativ påverkan både på människors välbefinnande och på deras yrkesutövning. Man kan till exempel bli mer försiktig i sina arbetsuppgifter eller överväga att söka annat arbete.

 

Båda dessa typer av påverkan är problematiska för demokratin. Det är negativt för demokratin om människor inte vill arbeta i viktiga yrken på grund av att det känns obehagligt med hot och våld.

 

Olika yrkesgrupper har olika beredskap för hot och våld beroende på yrkets karaktär och grundutbildning. Poliser utsätts till exempel ofta för hot och våld, men de har också vissa befogenheter och en grundutbildning som har rustat dem inför olika incidenter.

 

För andra utsatta yrkesgrupper, till exempel journalister, ingår inte skydd mot hot och våld som en självklar del i grundutbildningen. Det är särskilt angeläget att arbetsgivarna till sådana yrkesgrupper ger vidareutbildningar om hot och våld.

 

Arbetsgivare bör också vara uppmärksamma på attityder på arbetsplatsen som innebär att man ”måste tåla lite” när det gäller hot och våld. Sådana attityder uppges bland annat finnas inom polisen, tullen och bland politiker. De kan dock vara mer utbredda

– i många av studierna tas detta ämne inte upp. Inställningen att man måste ”tåla” hot eller trakasserier kan hindra människor från att berätta om obehagliga incidenter och bearbeta dem.

 

Blåljus rekommenderar intresserade att läsa hela rapporten.