Poliser kan slippa gisslet

med inställda vittnesmål

Poliser kan se fram emot att slippa gisslet med att springa på vittnesmål bara för att få höra att den tilltalade uteblivit och allt måste tas om. I normalfallet ska vittnesmålet kunna lämnas vid första inställelsen och sedan vara avklarat. Det framgår av betänkandet ”En modernare rättegång II - en uppföljning” som idag, den 24 jan, lämnats till justitieminister Beatrice Ask. Där framgår också att med utredningens lösning skulle bl a vittnen och målsägare i den gigantiska Södertäljerättegången inte behöva komma till den nya huvudförhandlingen

EMR-utredningen (Ju 2011:10) har 24 jan överlämnat betänkandet En modernare rättegång II - en uppföljning (SOU 2012:93) till justitieminister Beatrice Ask.

EMR-reformen har fallit mycket väl ut

Före detta lagmannen K-G Ekeberg har som särskild utredare haft i uppdrag att utvärdera reformen En modernare rättegång (EMR-reformen) som trädde i kraft den 1 november 2008. Reformen innebar en genomgripande modernisering av rättegången i allmän domstol. För tingsrätterna innebar reformen bland annat ett större utnyttjande av digital teknik. Numera kan man genomföra rättegångar med hjälp av ljud- och bildteknik (videolänk) och förhören som hålls med exempelvis vittnen spelas in med ljud och bild (videoteknik).

Prövningstillstånd

Dock fick reformen principiellt och praktiskt sin kanske största betydelse för hovrätterna. Prövningstillstånd infördes i hovrätten för alla tvistemål och ärenden. Formen för hur muntlig bevisning läggs fram i hovrätten ändrades. Förhören från tingsrätten spelas numera så gott som alltid upp i hovrätten.

Nya tekniken har fungerat bra

EMR-utredningen har funnit att reformen har fallit mycket väl ut och har varit positiv för såväl enskilda som för rättsväsendet. Den nya tekniken i domstolarna har varit en väsentlig del i reformen och har fungerat mycket bra. Handläggningen i domstolarna kan i större utsträckning anpassas till behoven i de enskilda fallen.

Större hänsyn till brottsoffer och vittnen

Större hänsyn kan tas till brottsoffer och vittnen. Hovrättsprocessen har snabbats upp genom reglerna om prövningstillstånd och genom användandet av de inspelade tingsrättsförhören. Härigenom har tydliggjorts att tyngdpunkten i rättskipningen ligger i tingsrätten samtidigt som kvaliteten i hovrättens avgöranden har bevarats och till och med förbättrats.

Reformen kan utvecklas ytterligare

EMR-reformen har alltså fallit mycket väl ut men kan utvecklas ytterligare. I betänkandet  (se SOU ovan!) föreslås därför vissa nyheter och förändringar. Här är några av förslagen.

• - Brottsoffer och vittnen som infunnit sig till en inställd förhandling ska normalt kunna lämna sina uppgifter vid det tillfället och slippa komma tillbaka till tingsrätten vid ett senare tillfälle.
• - Om en rättegång måste tas om ska tingsrätterna i större utsträckning kunna återanvända förhör som vid en tidigare huvudförhandling dokumenterats med ljud och bild.
• - I exempelvis det uppmärksammade så kallade Södertälje-målet skulle med utredningens lösning brottsoffer och vittnen i princip inte behöva komma till den nya huvudförhandlingen för nya förhör.
• - Hänvisning till tingsrättens ljud- och bildupptagningar bör i ökad utsträckning kunna ske i hovrätten än vad som hittills skett i praktiken.

Färre domare i tvistemål

- Nya bestämmelser införs för tingsrättens sammansättning vid huvudförhandling i tvistemål. Som hittills ska en ensam domare kunna döma i tvistemål om 1) parterna samtycker till det och rätten anser det tillräckligt, 2) målet är av enkel beskaffenhet, eller 3) huvudförhandlingen hålls i förenklad form. Om det inte räcker med en domare ska två domare delta. Bara om målet är mycket omfattande eller komplicerat ska tre domare delta.

I utredningen har ingått som särskild utredare före detta lagmannen i Norrtälje tingsrätt K-G Ekeberg och som experter hovrättslagmannen i Hovrätten över Skåne och Blekinge Cecilia Gilljam, justitierådet Lena Moore, advokaten Tomas Nilsson, vice chefsåklagaren vid åklagarkammaren i Göteborg Annette Olsson, kanslirådet i Justitiedepartementet Anne Rapp och rådmannen i Stockholms tingsrätt Bertil Sundin. Utredningens sekreterare har varit hovrättsassessorn Elisabet Rune. Tomas Nilsson har avgett ett särskilt yttrande beträffande frågan om hänvisning till ljud- och bildupptagningar i hovrätten.