Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2009-05-28 18:00NÅGOT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
mot gängkriminella
Södertörns polismästardistrikt ska i höst påbörja ett brett anlagt projekt inriktat på att förebygga och bekämpa gängkriminalitet kallat The Stockholm Gang Intervention and Prevention Project.
Finansieringen av projektet sker med stöd från EU och blir den svenska polisens hittills största satsning med EU-medel som grund. EU finansierar 70 procent av alla kostnader i en budget på totalt 12 miljoner kronor.
Den tilltagande gängkriminaliteten i Sverige speglar en utveckling som finns runtom i Europa och i många länder är situationen långt värre än i Sverige. Så inleder SvD ett reportage från Södertörnspolisen och vi får bl a lära att poliser och civilanställda kan vinna mycket på samarbete – utan att ta jobben från varandra.
Vill du läsa den intressanta artikeln i SvD – klicka HÄR!
Var det verkligen Anckarströms laddning med tapetnubb som dödade Gustav III? En DNA-undersökning har inletts för att undanröja eventuella tvivel.Granskningen görs av Marie Allen, docent i medicinsk genetik vid Uppsala universitet. Det var hon som DNA-undersökte den kulknapp som kan ha dödat Karl XII, berättar TT.
Det är egentligen ingen som tvivlar på hur mordet gick till och vem som begick det. Livrustkammaren vill bara ha vetenskapliga bevis på att den bevarade laddninen var just den som träffade kungen. Den bär DNA-spår liksom Gustavs bevarade blodiga kläder.
Den analys som görs är en så kallad mitokondrie-DNA-analys.
Gustav III sköts till döds vid en operamaskerad 1792. Anckarström dömdes till döden och halshöggs. Enligt tidens sed gällande grova brottslingar rådbråkades (delades) hans kropp sedan av bödeln och träddes upp i ett liggande vagnshjul till allmän beskådan.
Mellan september 2007 och september 2008 ökade den genomsnittliga månadslönen för tjänstemän i privat sektor med 4,8 procent till 32.600 kronor.
Det framgår av SCB:s och Medlingsinstitutets konjunkturlönestatistik, uppger Nyhetsbårån direkt.
Under samma period ökade den genomsnittliga timlönen för arbetare i privat sektor med 3,9 procent till 133,60 kronor.
Inom staten ökade den genomsnittliga månadslönen med 4,3 procent till 29.100 kronor och i kommunerna ökade lönen med 6,3 procent till 23.200 kronor. Inom landstingen ökade den genomsnittliga månadslönen mellan november 2007 och november 2008 med 6,1 procent till 28.500 kronor.
Sverige har genom att tillträda Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen bland annat åtagit sig att straffbelägga vissa gärningar och att kunna döma över vissa brott som riktas mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning. I lagrådsremissen lämnas förslag till lagstiftning som krävs för att Sverige ska kunna fullgöra dessa förpliktelser.
Det föreslås att vissa straffbestämmelser i brottsbalken som omfattar gärningar som riktas mot svensk eller viss utländsk rättskipande verksamhet ska utvidgas till att också omfatta gärningar som tar sikte på Internationella brottmålsdomstolens rättskipning. Det gäller osann utsaga inför en internationell domstol (15 kap. 4 b §), störande av förrättning eller av allmän sammankomst (16 kap. 4 §), övergrepp i rättssak (17 kap. 10 §) och skyddande av brottsling (17 kap. 11 §). Straffansvar för våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd (17 kap. 1, 2 och 4 §§) föreslås gälla även när gärningen riktas mot tjänstemän vid domstolen i deras tjänsteutövning.
Försök, förberedelse, stämpling och medverkan till de brott som redovisats ska vara straffbart i samma utsträckning som i fråga om brott som riktas mot svensk rättskipning.
Svensk domstol är behörig att pröva brott som begåtts i Sverige. I vissa fall gäller det även brott som begåtts utom riket. Beträffande brott som riktats mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning och som begåtts utom riket föreslås en särskild reglering i brottsbalken som innebär att något krav på så kallad dubbel straffbarhet för att kunna döma vid svensk domstol inte uppställs.
Ett generellt krav på åtalsförordnande föreslås för brott mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning. Enligt förslaget ska de särskilda åtalsbestämmelserna för bestickning och mutbrott i 17 kap. 17 § respektive 20 kap. 5 § tredje stycket brottsbalken, i likhet med vad som gäller för domare eller annan funktionär vid Internationella brottmålsdomstolen, inte tillämpas i de fall då gärningen riktats mot respektive begåtts av arbetstagare vid domstolen.
En lagakraftvunnen dom som Internationella brottmålsdomstolen har meddelat i fråga om brott mot dess rättskipning ska enligt förslaget som huvudregel hindra en senare lagföring av samma gärning i Sverige. Undantag föreslås dock gälla i fråga om brott som begåtts i Sverige eller som begåtts utom riket och som riktats mot ett svenskt allmänt intresse eller som enligt svensk rätt bestraffas med minst fyra års fängelse. En bestämmelse med detta innehåll föreslås placeras i lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.
Vill du han en länk till lagrådsremissen – klicka HÄR!
NÅGOT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK 
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Forskarstöd för insats
mot gängkriminella
Södertörns polismästardistrikt ska i höst påbörja ett brett anlagt projekt inriktat på att förebygga och bekämpa gängkriminalitet kallat The Stockholm Gang Intervention and Prevention Project.
Finansieringen av projektet sker med stöd från EU och blir den svenska polisens hittills största satsning med EU-medel som grund. EU finansierar 70 procent av alla kostnader i en budget på totalt 12 miljoner kronor.
Den tilltagande gängkriminaliteten i Sverige speglar en utveckling som finns runtom i Europa och i många länder är situationen långt värre än i Sverige. Så inleder SvD ett reportage från Södertörnspolisen och vi får bl a lära att poliser och civilanställda kan vinna mycket på samarbete – utan att ta jobben från varandra.
Vill du läsa den intressanta artikeln i SvD – klicka HÄR!
Anckarströms laddning
DNA-undersöks
Var det verkligen Anckarströms laddning med tapetnubb som dödade Gustav III? En DNA-undersökning har inletts för att undanröja eventuella tvivel.Granskningen görs av Marie Allen, docent i medicinsk genetik vid Uppsala universitet. Det var hon som DNA-undersökte den kulknapp som kan ha dödat Karl XII, berättar TT.
Det är egentligen ingen som tvivlar på hur mordet gick till och vem som begick det. Livrustkammaren vill bara ha vetenskapliga bevis på att den bevarade laddninen var just den som träffade kungen. Den bär DNA-spår liksom Gustavs bevarade blodiga kläder.
Den analys som görs är en så kallad mitokondrie-DNA-analys.
Gustav III sköts till döds vid en operamaskerad 1792. Anckarström dömdes till döden och halshöggs. Enligt tidens sed gällande grova brottslingar rådbråkades (delades) hans kropp sedan av bödeln och träddes upp i ett liggande vagnshjul till allmän beskådan.
Statliga löner ökade 4,3 procent
Kommunalställda fick 6,3
Mellan september 2007 och september 2008 ökade den genomsnittliga månadslönen för tjänstemän i privat sektor med 4,8 procent till 32.600 kronor.
Det framgår av SCB:s och Medlingsinstitutets konjunkturlönestatistik, uppger Nyhetsbårån direkt.
Under samma period ökade den genomsnittliga timlönen för arbetare i privat sektor med 3,9 procent till 133,60 kronor.
Inom staten ökade den genomsnittliga månadslönen med 4,3 procent till 29.100 kronor och i kommunerna ökade lönen med 6,3 procent till 23.200 kronor. Inom landstingen ökade den genomsnittliga månadslönen mellan november 2007 och november 2008 med 6,1 procent till 28.500 kronor.
Brott mot Internationella
brottmålsdomstolen
blir olagliga även i Sverige
Sverige har genom att tillträda Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen bland annat åtagit sig att straffbelägga vissa gärningar och att kunna döma över vissa brott som riktas mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning. I lagrådsremissen lämnas förslag till lagstiftning som krävs för att Sverige ska kunna fullgöra dessa förpliktelser.
Det föreslås att vissa straffbestämmelser i brottsbalken som omfattar gärningar som riktas mot svensk eller viss utländsk rättskipande verksamhet ska utvidgas till att också omfatta gärningar som tar sikte på Internationella brottmålsdomstolens rättskipning. Det gäller osann utsaga inför en internationell domstol (15 kap. 4 b §), störande av förrättning eller av allmän sammankomst (16 kap. 4 §), övergrepp i rättssak (17 kap. 10 §) och skyddande av brottsling (17 kap. 11 §). Straffansvar för våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd (17 kap. 1, 2 och 4 §§) föreslås gälla även när gärningen riktas mot tjänstemän vid domstolen i deras tjänsteutövning.
Försök, förberedelse, stämpling och medverkan till de brott som redovisats ska vara straffbart i samma utsträckning som i fråga om brott som riktas mot svensk rättskipning.
Svensk domstol är behörig att pröva brott som begåtts i Sverige. I vissa fall gäller det även brott som begåtts utom riket. Beträffande brott som riktats mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning och som begåtts utom riket föreslås en särskild reglering i brottsbalken som innebär att något krav på så kallad dubbel straffbarhet för att kunna döma vid svensk domstol inte uppställs.
Ett generellt krav på åtalsförordnande föreslås för brott mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning. Enligt förslaget ska de särskilda åtalsbestämmelserna för bestickning och mutbrott i 17 kap. 17 § respektive 20 kap. 5 § tredje stycket brottsbalken, i likhet med vad som gäller för domare eller annan funktionär vid Internationella brottmålsdomstolen, inte tillämpas i de fall då gärningen riktats mot respektive begåtts av arbetstagare vid domstolen.
En lagakraftvunnen dom som Internationella brottmålsdomstolen har meddelat i fråga om brott mot dess rättskipning ska enligt förslaget som huvudregel hindra en senare lagföring av samma gärning i Sverige. Undantag föreslås dock gälla i fråga om brott som begåtts i Sverige eller som begåtts utom riket och som riktats mot ett svenskt allmänt intresse eller som enligt svensk rätt bestraffas med minst fyra års fängelse. En bestämmelse med detta innehåll föreslås placeras i lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.
Vill du han en länk till lagrådsremissen – klicka HÄR!
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september