–
Kommunikationsavdelningen hör ju till de avdelningar som växt mest
under kort tid. Det är klart att man reflekterar över att kompetensen
inte redan finns, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz enligt TT.Trots det är Nitz positiv till att myndigheten satsar på en bättre kommunikation internt.
– Inför omorganisationen såg man bara till att information kom fram, inget mer. Det var för lite kommunikation. För få poliser fick vara med på möten för att göras delaktiga.
Dessutom var informationen som gavs bristfällig och ingen försäkrade sig om att medarbetarna hade förstått och var med på tåget, enligt Nitz.
– Det låter klokt att fokusera mycket på förändringskommunikationen eftersom den är en avgörande faktor för att lyckas med en stor omorganisation, säger Jesper Falkheimer, professor i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.
Därmed inte sagt att den är en garanti för att lyckas. Många omorganisationer leder inte till de uppsatta målen.
– Den kan användas för att manipulera men i de flesta organisationer används den för att skapa delaktighet och dialog. Utgångspunkten är att kommunikationsinsatser ska göra organisationer mer effektiva och harmoniska.
Delaktighet är också vad Lena Nitz hoppas på.
– Våra medarbetare behöver känna sig involverade och lyssnade till och vi behöver höja taket så att man kan ge och ta kritik, säger hon.
Blåljus kommentar: Visst är det bra att polismyndigheten blir bättre på att kommunicera utåt och inåt. Men det som troligen många reagerar mot är att detta sker samtidigt som det fattas resurser för angelägna satsningar på många håll i landet. Ett exempel är i Region Syd, där civilanställda får sluta inom polisen, samtidigt som poliser får utföra deras sysslor i arresterna. Detta samtidigt som Regeringen satsar på att låta civilanställda utföra arbete som tidigare varit förbehållna poliser. Frågan är om man då prioriterar resurserna rätt...
Tommy Hansson