Publicerat 2011-06-23 18:00SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:

Polisen toppar

förtroendeligan

i ännu en enkät

Vad tycker medborgarna om offentlig verksamhet, frågar sig Stefan Attefall (KD), civilminister, och Yvonne Gustafsson, generaldirektör på Statskontoret, i ett inlägg på DN Debatt och fortsätter:

”Tillsammans med SOM-institutet vid Göteborgs universitet har Statskontoret frågat allmänheten hur Polisen, Skatteverket, CSN, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen sköter sitt arbete och hur verksamheten inom grundskolan, hälso- och sjukvården, räddningstjänsten och äldreomsorgen fungerar.

Resultaten visar att allmänheten är förhållandevis nöjd med hur statliga myndigheter sköter sitt arbete och hur kommunala och landstingskommunala verksamheter fungerar. Sett ur ett internationellt perspektiv har svenskar också ett relativt högt förtroende för olika samhällsinstitutioner. Inom vissa områden finns dock en negativ trend.
Allmänheten har bedömt myndigheternas arbete på en femgradig skala.

Bäst omdöme får Polisen, där 64 procent av de svarande menar att verksamheten fungerar bra (11 procent uppger att myndigheten sköter sitt arbete dåligt). Även Skatteverket får ett godkänt betyg – 56 procent är positiva i sina bedömningar, medan bara 5 procent är negativa till det arbete som myndigheten utför.”

Justitieministern

kritisk mot ny lag!

Riksdagen röstade på onsdagen den 22 juni igenom förslaget om anmälningsplikt för huliganer, berättar TT i en artikel. Beslutet innebär att riksdagen ber regeringen att snarast lämna ett förslag om anmälningsplikt för personer som har tillträdesförbud.

Sverigedemokraterna som svängt i frågan röstade med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet för förslaget medan de borgerliga partierna röstade nej. I en TT-intervju säger Beatrice Ask (M) att beslutet är "mycket märkligt" för att kravet på ett lagförslag föregriper utredningen som pågår och inte väntar in andra synpunkter. Per Unckel, regeringens nationelle samordnare för huliganfrågorna,  intervjuas i samma artikel.

Regeringen ser

över straffen för

fridskränkning

Regeringen har den 22 juni beslutat att låta den pågående Fridskränkningsutredningen se över straffskalan för brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Utredningen ska också särskilt överväga en höjning av straffminimum.

- Att kränka en annan person genom upprepade likartade gärningar är betydligt allvarligare än om det inte finns något samband mellan gärningarna. Det finns starka skäl till en skärpt straffskala och regeringen har därför gett ett utredningsuppdrag som syftar till en skärpt straffskala för de grova fridskränkningarna, säger justitieminister Beatrice Ask.

Under senare år har regeringen genomfört en rad reformer i syfte att förstärka det straffrättsliga skyddet och åstadkomma skärpta straff. Det gäller särskilt brott som utgör angrepp på människors liv, hälsa eller trygghet till person.

Förra året genomfördes en av de största straffskärpningsreformerna någonsin när straffen för allvarliga våldsbrott höjdes generellt. Men trots de generella straffskärpningar för allvarliga våldsbrott som genomförts kan det alltså ifrågasättas om nuvarande straffmätningspraxis för fridskränkningsbrotten fullt ut motsvarar den samlade brottslighetens allvar.

Mer om utredningen

Fridskränkningsutredningen har bland annat i uppdrag att utvärdera tillämpningen av brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Utredningen ska nu också se över straffskalan för brotten och särskilt överväga en höjning av straffminimum.