Publicerat 2014-10-21 08:50

Polisen skall bli bättre på sexualbrott

Polisen ska bli bättre på att utreda våldtäkter. Lagen bör ändras så att alla utsatta får rätt till målsägarbiträde. Det föreslår en ny rapport från Rikspolisstyrelsen.

 

Så få som mellan 10 och 20 procent av sexualbrotten i Sverige polisanmäls, och få av dem klaras upp. Därför vill Polisen få upp andelen anmälningar och öka andelen fällande domar.

En av de viktigaste slutsatserna, i en ny rapport om hur Polisen ska bli bättre på att utreda våldtäkter, är att man behöver ändra lagen om rätten till målsägarbiträde.

– Att det finns ett målsägarbiträde är den viktigaste framgångsfaktorn i våldtäktsmål. Anmälaren behöver stöd. Ofta befinner de sig i chock och de vet inte vad som sker i en förundersökning. Det handlar om att förbereda dem på och förklara processen, säger Eva von Vogelsang som lett arbetet.

Rapporten lyfter ett äldre förslag: Förundersökningsledaren ska vara skyldig att begära ett målsägarbiträde till den utsatta i samband med att man inleder en förundersökning, precis som när det gäller att begära en offentlig försvarare åt den som är misstänkt för brott.

 

– I dag gör Polisen det för sällan och för sent. Målsägarbiträdet blir också en kontrollfunktion som ser till att alla relevanta åtgärder är vidtagna, säger hon.

Rapporten visar också att kvaliteten på förundersökningarna i våldtäktsärenden är varierande. Allt för ofta görs inte alla förstahandsåtgärder: Det handlar till exempel om att undersöka brottsplatsen, att prata med vittnen, att ta in bilder från övervakningskameror och att göra husrannsakningar hos den utpekade. 

 

Vill ha tydligare definition

Det finns flera saker att göra för att förbättra situationen.

– I dag är det oklart vad man menar med begreppet ’grova våldsbrott’ eftersom brottstyperna inte räknas upp. Genom en definition som innefattar våldtäkt skulle det bli tydligt vilka metoder vi ska använda i arbetet, säger Eva von Vogelsang.

 

Då skulle även våldtäktsutredarna börja använda Pug, en metodhandbok för utredning av grova våldsbrott, rutinmässigt.

– Den har man redan i dag stor nytta av i en våldtäktsutredning.

Våldtäktsutredare jobbar i dag ofta ensamma, till skillnad från mordutredare som ofta jobbar i team. Eva von Vogelsang vill att våldtäktsutredare också ska göra det – gärna tillsammans med mordutredare, eftersom de skulle komplettera varandra.

– De som utreder våldtäkter har ofta kunskap om sexuellt våld men är inte alltid lika bra på hemliga tvångsåtgärder och spaningsledning. Mordutredare behöver ibland, tvärtom, fördjupad kunskap om sexuellt våld säger hon.

 

Fakta:

6 000 våldtäkter i fjol
• Mellan 10 och 20 procent av sexualbrotten polisanmäls. I fjol anmäldes drygt 6 000 våldtäkter i Sverige.
• Endast cirka 10 procent av våldtäkterna är överfallsvåldtäkter.
• Unga män är överrepresenterade som misstänkt för sexualbrott. Unga kvinnor som offer.
• 36 procent av våldtäktsåtalen läggs ner. För andra brottstyper är motsvarande siffra 5 procent.
Källa: Brå/ Examensarbetet ”Strukturerad bevisvärdering eller ren gissningslek?”

 

Andra förslag från rapporten
• Ge SKL uppdraget att ta fram nationella rutiner för hur man ska hantera spårsäkringssats efter sexuella övergrepp.
• Ge nationella bedömandegruppen, som i dag granskar mord, ett utökat uppdrag. Vissa våldtäktsärenden utan skälig misstänkt ska granskas igen efter 30 dagar om brottet har inslag av allvarligt våld eller en indikation om seriebrottslighet.
• Förbättra utbildningarna. Låt även våldtäktsutredare gå utbildningar om hur man utreder grova vålds

Nyhet från Polisen.se

DNs ledarskribent Hanne Kjöller har kommenterat rapporten och hyllar förslaget med att alla våldtäktsoffer skall få målsägarbiträde. Men hon köper inte alla delar. Bland annat framhåller hon den majoritet av våldtäkter som sker i nära relationer, det är kanske där som stödet till brottsoffren behöver utvecklas mest. Hon påpekar även att rapporten även innehåller rena självklarheter:

"Förslagen till hur arbetsmetoderna kan utvecklas vad gäller attityder, samverkan, bevisvärdering och bemötande av brottsoffer lyder mestadels ”Rekommendationer till polismyndigheterna att inventera behoven och genomföra utbildningar”. Entusiasmen var stor bland deltagarna i den paneldebatt som avslutade dagen. Många tycktes förtjusta över förslaget att polisen ska lära sig bemöta och förhöra brottsoffer. Okej. Så det kan inte polisen i dag?"

Blåljus gläds åt att Hanne Kjöller är tillbaka i debatten om polisiära frågor. Vi håller inte alltid med, men hennes engagerade artiklar lyfter ofta viktiga och stora problem, som här till exempel.

Tommy Hansson