Publicerat 2013-10-07 11:10

Polisen bisak i Agenda

I den stora partiledardebatten i Agenda på söndagkvällen diskuterades vården, Sveriges ekonomi, jobben, regeringsfrågan, skolan, miljön (kärnkraft) och asylrätten.

 

När det kom till Polisen som var den sista punkten, blev frågeställningen från Agenda hur det är möjligt att trots miljardsatsningen på 3000 fler poliser, har antalet uppklarade brott minskat. Det konstaterades att i endast 16% av anmälda brotten kunde en gärningsman bindas till brottet.

 

Fredrik Reinfeldt, utgick från trygghetsundersökningar som visar att brotten minskar. De ökande resurserna till Polisen har bidragit till ett tryggare samhälle och minskad brottslighet. Dessutom har de gått åt till särskilda satsningar inom bland annat familjevåld. Han är dock kritisk till att domstolarna minskar straffpåföljderna i förhållande till vad lagstiftarna avsett. Om det angreppet på den dömande makten, har Stefan Wahlberg skrivit alldeles utmärkt på Dagens Juridik.

 

Jimmie Åkesson menade att Polisen inte ägnar sig tillräckligt åt sina kärnverksamheter, att beivra brott. Det är inte i första hand fler poliser som krävs, utan snarare strukturella förändringar. Därför välkomnar han Polisens omorganisation.

 

Stefan Löfven menade att omorganisationen av Polisen borde ha ägt rum mycket mycket tidigare vilket S föreslagit. Polisutbildningen borde vara en högskoleutbildning.

 

Annie Lööf ville framhålla att Polisen skall vara synlig och betonade det förebyggande arbetet, vilket Åsa Romson höll med om.

 

De övriga partiledarna fick mot bakgrund av de friande domarna efter våldtäktsärendet i Tensta, debattera samtyckeslag vid våldtäkt, både Stefan Löfven och Jan Björklund framhöll hur svinaktigt de ansåg att gärningsmännen i tenstaärendet betett sig.

Jonas Sjöstedt framhöll Södertälje som ett föredöme när det gäller att bekämpa grov ekonomisk brottslighet, i samverkan mellan Polisen och andra myndigheter.

 

Jimmie Åkesson krävde hårdare straff, det är löjeväckande försök till straffskärpningar som regeringen genomfört. Fredrik Reinfeldt kallade det för vulgärpropaganda. Regeringen är tydlig med sina straffskärpningar, men de dömande organen har inte hängt med. Jimmie Åkesson menade att snittdomen för grov misshandel är ett och ett halvt års fängelse, något han kallade horribelt. Han kritiserade även mängdrabatten för brott. Rättssystemet lägger sig regelmässigt nära miniminivåerna i straffskalorna och det är inte acceptabelt.

 

Stefan Löfven påpekade att oavsett straff, så krävs det även att brotten klaras upp, det behövs mer resurser till ekonomiska brott och den grova organiserade brottsligheten, det vill han anslå resurser till. Men när det gäller att få polisen effektivare, är det den nya organisationen som kan leda till det, samt att det borde vara en högskoleutbildning för poliserna.

 

Annie Lööf sade sig bli provocerad när Jimmie Åkesson går från våldtäktsdebatten till att diskutera hårdare straff. Hon kallade sexualbrottslagstiftningen för skamlig, vilket hon gav socialdemokraterna skulden för. Hon menade att tjejen i våldtäktsärendet i Tensta, blivit stämplad för livet i och med att gärningsmännen inte kunde fällas till ansvar.

 

Blåljus kommentar: Uppenbarligen har våra politiker inte fått riktigt klart för sig hur Polisens ekonomiska situation ser ut. Nu tvingas många polismyndigheter göra mycket stora besparingar då de normala löneökningarna för poliser inte ersatts. Det riskerar att innebära att poliser kommer att få utföra arbetsuppgifter som civilanställda klarar minst lika bra. Samtidigt pressas en snabbutbildning för s k specialister igenom trots förödande kritik från RPS personalavdelning, och civilanställda ges utökade möjligheter att göra det som tidigare varit polisarbete, det vill säga myndighetsutövning. Om det hörde det inte ett pip i debatten.

 

När det gäller Annie Lööfs synpunkter på hårdare straff, vill vi bara framhålla, att gärningsmännen i tenstavåldtäkten, när de fälldes för grov våldtäkt i tingsrätten dömdes till ungdomstjänst och kontraktsbunden ungdomsvård d v s inte sluten ungdomsvård. Skillnaden framgår av Wikipedia:

 

”Ungdomsvård är en påföljd i det svenska rättssystemet som infördes den 1 januari 2007[1] [2] [3] [4] Påföljden är avsedd för ungdomar, främst sådana som är 15-17 år, som har ett särskilt behov av stöd eller hjälp från socialtjänsten. Påföljden motsvarar det som tidigare kallades "vård inom socialtjänsten" och preciseras i varje enskilt fall i ett ungdomskontrakt eller en vårdplan, som bifogas domen i fråga.

Påföljden kan innebära allt från att till exempel lämna urinprov i ett par månader till en längre vistelse på ett behandlingshem.

Ungdomsvård ska inte förväxlas med sluten ungdomsvård, som innebär inlåsning på ett ungdomshem under viss tid, max 4 år.”

 

Tommy Hansson