Publicerat 2011-02-03 18:30SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK 2008_01_31-12_54_52-notisbloFRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:

Efter EU-krav:

Förberedelse till brott

kriminaliseras i fler fall



Regeringen har beslutat att ett förslag till utökad förberedelsekriminalisering ska överlämnas till Lagrådet för granskning. Förslaget utgör det svenska genomförandet av ett EU-rambeslut och innebär att de brottsbekämpande myndigheterna ges möjlighet att ingripa på ett tidigare stadium mot vissa brott.

I lagrådsremissen konstaterar regeringen att Sverige redan uppfyller de flesta av de åtaganden som följer av EU:s rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet. Men i några fall föreslås att ytterligare brott ska bli straffbara redan på förberedelsestadiet. Det gäller vissa vinningsbrott som ofta begås inom ramen för kriminella nätverk och som inte tidigare har varit straffbelagda som förberedelse.

Bland de brott som nu föreslås kriminaliserade på förberedelsestadiet finns koppleri, grov förskingring, grovt bokföringsbrott, grova fall av givande av muta (bestickning), grovt skattebrott, grovt insiderbrott, grovt miljöbrott och grova fall av jaktbrott.

Ansvar för förberedelse till ett brott kan dömas ut då brottets utförande inte har påbörjats men där någon tar emot eller lämnar pengar eller annat som betalning för ett brott eller för att täcka kostnader för utförandet av ett brott. För förberedelse kan man också döma den som på olika sätt tar befattning med något som är särskilt ägnad att användas som hjälpmedel vid brott.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.



Piloters

nykterhet kontrolleras


Den 1 september förra året trädde en ny lag i kraft. Den gav polisen rätt att utan skälig misstanke göra stickprovskontroller av nykterheten på piloter och annan flygplatspersonal.

– Från 1 september 2010 till 20 januari 2011 har 250 personer kontrollerats och ingen har varit påverkad. De allra flesta av de kontrollerade är positiva till den nya lagen och ser det som rätt steg mot en bättre flygsäkerhet, säger Göran Nordin, stationsbefäl vid gränspolisavdelningen på Arlanda.

Regelbundna stickprovskontroller

Den nya lagen gör att rutinmässiga kontroller av flygplatspersonalens nykterhet, vad gäller alkohol eller droger, kan göras på samma sätt som vid biltrafik. Innan den nya lagen fanns kunde polisen bara be piloter blåsa om det fanns en skälig misstanke om onykterhet. Sedan september gör polisen på Arlanda regelbundet stickprovskontroller på piloter, kabinpersonal och annan flygplatspersonal.

– Vi har under många år kontrollerat förare i trafiken och det har varit ett viktigt verktyg i trafiksäkerhetsarbetet. En polis som kontrollerar nykterheten hos fordonsförare är numera ett vanligt inslag i gatubilden. Jag är övertygad om att även kontroll av nykterheten hos besättningar på flygplan med tiden kommer att ses som naturligt.

En säker flygplats


I Stockholm är det gränspolisavdelningen som ansvarar för det polisiära arbete som bedrivs på Arlanda. En del i avdelningens verksamhetsplan handlar om en säker flygplats och i och med den nya lagen utökas möjligheten i det arbetet.

– Ett av gränspolisavdelningens mål är att människor ska känna sig trygga och säkra i samband med färd till, vistelsen på, och inte minst, när de flyger från Arlanda flygplats. Vi har nu fått ett utmärkt verktyg att påverka flygsäkerheten i positiv riktning, säger Göran Nordin.

Gränspolisavdelningens mål är att 3.000 alkoholutandningsprov enligt luftfartslagen ska göras under 2011. Den tillåtna promillegränsen är 0,2.
Rätten att utföra alkoholutandningsprovet är reglerad i lagen om alkoholutandningsprov och ansvarsbestämmelserna återfinns i luftfartslagen 13 kapitel.

Källa: Rikspolisstyrelsen


Polisen ska arbeta

mer brottsförebyggande


Polisen ska utveckla sitt brottsförebyggande arbete och bli bättre på att hålla de utredningstider som gäller för ungdomsbrottslighet. Det framkom i regleringsbrevet från regeringen för 2011.
Regleringsbrevet kompletteras varje år av regeringen där polisens uppdrag beskrivs. Där talar regeringen om vilka mål den vill se med polis-verksamheten under kommande år.

Polisens mål som framgår av regleringsbrevet 2011

• Polisen ska bidra till att öka människors trygghet. Det är även viktigt att förtroendet för polisen är högt.
• Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras.
• Arbetet inom polisen ska bedrivas med hög och jämn kvalitet i alla polismyndigheter.
• En större andel brott ska klaras upp och det brottsförebyggande arbetet ska utvecklas.


Särskilda uppdrag


Regeringen anger också särskilda uppdrag som polisen ska fokusera på under 2011. I år gäller det bland annat att bli bättre på att hålla genomströmningstiderna vid utredning av ungdomsbrottslighet. Enligt lag ska det gå max sex veckor från att en person under 18 år underrättas om misstanke tills åklagaren tar beslut i åtalsfrågan.

Det framgår även att polisen ska utveckla sitt brottsförebyggande arbete tillsammans med Brå och att redovisa handläggningen av grova brott till regeringen.



25 ÅR SEDAN PALMEMORDET:

225 hyllmeter handlingar –

gått om Kennedy-utredning


225 hyllmeter med dokument. Under åren har Palmeutredningen växt till en av de största i världen. Inför 25-årsdagen av mordet har allt material sorterats och gjorts mer överskådligt.


Först tar de hissen flera våningar ner från dagsljuset till underjorden. Sedan går de genom kala korridorer där tjocka rör löper längs väggarna. Vid en fyra decimeter tjock larmad röd säkerhetsdörr är de framme.

Det som möter dem när de öppnar dörren är inte längre travar av pärmar och papper. Så såg Palmearkivet ut under många år och det växte ständigt. Det växer fortfarande. Numera är utredningens alla hyllmeter med arkivmaterial prydligt ordnade. Ljud- och bildfilerna är digitaliserade. Alla dokument finns i arkivboxar och tydliga etiketter visar innehållet.

"Väldigt spännande"


Bakom nyordningen står Tina Rosenthal, arkivarie som lett arkivprojektet och Jonas Englund, arkivassistent på Rikspolisstyrelsen. Sedan början av 2009 har de ägnat en stor del av sin arbetstid åt att gå igenom allt material, kategorisera det och se till att det hamnat på rätt ställe i arkivet. De har också upprättat en arkivförteckning som gör det lätt att söka bland det arkiverade materialet.

– Det har varit mycket jobb. Vissa delar har gått snabbt, medan andra hyllmeter har varit svåra för oss att placera rätt. Men Palmemordet har intresserat mig länge, så det har varit väldigt spännande, säger Jonas Englund.

Tina Rosenthal håller med.

– Det har varit intressant att jobba med en utredning som har påverkat Sverige så mycket, och roligt att jobba tätare ihop med poliser än vad vi brukar, säger hon.

Till sin hjälp har de haft kriminalinspektör Per Karlsson, utredare i Palmegruppen.

– Vi har fått en helt annan överblick av materialet i arkivet, säger Per Karlsson.

Störst i världen


Arkivmaterialet har flyttats runt i polisens lokaler ett antal gånger.

– Varje person har haft sin egen ordning, säger Jonas Englund.
Palmeutredningen är också ovanligt stor. En normal utredning utgör ett par hyllmeter och får ett eget diarienummer, men Palmeutredningen tilldelades efter några år ett eget arkiv.

− Trots det stora materialet har vi aldrig haft några problem att hitta dokument. Dessutom har vi alltid kunnat söka i utredningen via datorn, säger Per Karlsson.

För 15 år sedan menade en bedömare att utredningen hade vuxit om både den kring mordet på John F Kennedy och flygplansattentatet i Lockerbie i storlek. En annan jämförelse är att om en erfaren jurist skulle skumma 300 dokument per dag, sju dagar i veckan, skulle det ta tio år att gå igenom allt.

Enormt inflöde

Särskilt de första åren efter mordet var inflödet av handlingar enormt. Många tips kom in och flera arbetsgrupper jobbade med stora mängder material.

– Fortfarande 1992 när jag började i Palmegruppen kom det in många tips. Vi var ungefär 25 poliser och vi producerade handlingar löpande, säger Per Karlsson.

När preskriptionstiden av mordet närmade sig var Rikskriminalpolisen angelägna om att strukturera arkivet bättre. Hade utredningen lagts ner skulle det troligen ha betytt en anstormning av förfrågningar om att få ut handlingar och då vore det nödvändigt att snabbt kunna hitta bland alla papper. Men så beslutade riksdagen om en lagändring och preskriptionstiden för mord togs bort den 1 juli 2010.

Även om utredningen lever vidare har arbetet med att ordna och förteckna varit värdefullt, menar Tina Rosenthal.

– Om tio år skulle det ha varit för sent, snart har alla utredare som har jobbat med Palmemordet slutat. Vi har varit beroende av personer som känner igen materialet och kan de olika spåren, säger hon
.
− Vid ett tillfälle var vi tvungna att kontakta en pensionerad kommissarie.

22 terrabite


En annan brådskande del av arkivariernas uppdrag har varit att ta hand om alla ljud- och videoupptagningar i samband med till exempel förhör och rekonstruktioner. Efter alla år riskerade banden att förstöras och behövde konverteras till modern teknik. En arkivassistent strukturerade och märkte upp ljudbanden som överlämnades till Säpo för digitalisering och videobanden till Statens kriminaltekniska laboratorium. Elva och en halv hyllmeter med ljud- och videoband blivit till 22 terrabite digitalt material.
Vi lämnar källarutrymmet. Den röda dörren slår igen med en lätt ekande smäll. Mordgåtan är fortfarande olöst.

– Jag förstår att man kan undra ”vad ska vi med allt detta”, men jag tänker inte så. Det har ingått i utredningen och man kan aldrig veta vad forskare i framtiden vill kunna plocka fram, säger Jonas Englund.

Om Palmearkivet

Materialet i källararkivet, runt 125 hyllmeter, som nu har sorterats är sådant som utredarna inte behöver för stunden.

Exempel är inkomna handlingar som tips, skrivelser, förhör, registerslagningar, kopior av förundersökningsprotokoll, förfrågningar om att ta del av allmänna handlingar, ljud- och videoband och kartor.

Det aktiva utredningsmaterialet, runt 100 hyllmeter, har utredarna i dubbla uppsättningar i ett närarkiv intill sina arbetsrum. En tredje uppsättning förvaras av säkerhetsskäl i källararkivet.

Kulorna från mordvapnet och paret Palmes kläder förvaras på Statens kriminaltekniska laboratorium.

Även om mordet hade preskriberats hade mycket material fortsatt att vara sekretessbelagt. Personsekretess och sekretess som rör rikets säkerhet gäller i 70 år. Sekretessen som rör rikets säkerhet kan förlängas ytterligare.
Under arkivarbetet har ingen gallring av materialet skett.


Källa: Rikspolisstyrelsen
Text: Maria Åkerblom



Skärpt straff för köp

av sexuell tjänst


Regeringen har nyligen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag om ändring i brottsbalken.


Förslaget i lagrådsremissen innebär att straffmaximum för köp av sexuell tjänst höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Syftet med skärpningen är att skapa ytterligare utrymme för en mer nyanserad bedömning av straffvärdet vid allvarliga fall av köp av sexuell tjänst.

Omständigheterna vid enskilda brott mot förbudet mot köp av sexuell tjänst kan variera, ibland mycket. Omständigheterna bör i större utsträckning än i dag få genomslag vid bedömningen av straffvärdet. Detta gäller även sådana omständigheter som talar i skärpande riktning. Exempel på omständigheter som bör tala för en strängare bedömning är att den som utför en sexuell tjänst befinner sig i en skyddslös eller annars utsatt situation, kanske på grund av ett psykiskt funktionshinder, märkbar alkohol- eller annan drogpåverkan eller att hon eller han är ett offer för människohandel.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.




Remissrundan kring
en ny förvaltningslag

Regeringen beslutade den 17 april 2008 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223) och lämna förslag till en ny lag.

Utredningen, som antog namnet Förvaltningslagsutredningen, överlämnade den 4 maj 2010 betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29) till justitieminister Beatrice Ask. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandets lagförslag finns i bilaga 2.

Betänkandet har remissbehandlats. Denna promemoria innehåller en sammanställning av de synpunkter som har lämnats. En förteckning över remissinstanserna finns i avsnitt 1. Remissammanställningen finns även tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2010/3874/L6).

Avsnittsindelningen följer i huvudsak betänkandets disposition.




Genomförande av

rambeslut om kampen

mot organiserad brottslighet



En ny lagrådsremiss innehåller förslag som syftar till att genomföra rambeslut (2008/841/RIF) om kampen mot organiserad brottslighet.

I lagrådsremissen föreslås ändringar i brottsbalken, miljöbalken, skattebrottslagen, jaktlagen och lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter samt lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Förslagen innebär att vissa brott - för brottsbalkens del koppleri, grov förskingring, grovt bokföringsbrott och bestickning (grovt brott) - kriminaliseras på förberedelsestadiet. I ett par fall straffbeläggs även försök till brott.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011
Gilla sidan:
TIPSA FRAGA















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Krimkassan


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994