Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2010-07-01 18:30SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Allt fler sökande överklagar tjänstetillsättningar inom staten, och allt fler får rätt. Det visar en granskning som ST Press har genomfört. Från år 2000 fram till 2006 fick totalt tre personer rätt i sina överklaganden. År 2007 fick åtta personer rätt och 2009 fick 29 rätt.
Tidigare låg dessa ärenden på regeringens bord, men 2007 togs de över av en nämnd som nu heter Statens överklagandenämnd. Sedan dess har antalet överklaganden ökat markant. Fram till 2007 överklagades mellan 19 och 62 tjänstetillsättningar om året, 2009 var antalet ärenden 1 573.
– Det vanligaste felet som beslutsmyndigheten gjort är att den som fått anställningen inte uppfyllt ett uttalat krav, vilket den som överklagat gjort, säger Lotta Danin, föredragande på Statens överklagandenämnd, till ST Press.
Sammanlagt börjar 69 nya eller reviderade lagar att gälla den 1 juli, berättar TT i en artikel. Många av dem berör polisen direkt.
Kommuner tar över polisiär verksamhet, berättar TT i en lång artikel med exempel. Bättre service tycker kommunerna och polisen. Bara det stannar vid serviceuppdrag är det okej, säger Polisförbundet till nyhetsbyrån.
Polisen granskas och kritiseras av Peter Wolodarski, DN:s ledaravdelning, under rubriken ”Polis, polis, problem”. Även om synpunkterna delvis skjuter både över och under målet är artikeln intressant och tänkvärd läsning. Bara ett exempel: konspirationsteorin om en ohelig allians mellan polisfacket och Moderaterna (?).
Villainbrottens antal minskar. Istället drabbas lägenhetsinnehavare mer, berättar TT, som intervjuar om orsakerna.
I betänkandet SOU 2010:44 behandlas ett antal förändringar som utredaren bedömer ger domstolarna bättre förutsättningar att avgöra samtliga mål inom rimlig tid och med hög kvalitet.
Som ett led i att undersöka om domstolarnas arbetsmetoder och arbetsformer kan förbättras rekommenderar utredaren alla domstolar att göra en detaljerad kartläggning över hur processen som leder fram till domar och beslut ser ut i dag.
Specialisering
Utredaren rekommenderar vidare alla domstolar att kartlägga vilka särskilda kunskaper och erfarenheter inom olika rättsområden som finns representerade bland domarna på domstolen. Utifrån den kartläggningen bör domstolen överväga behovet av att organisera verksamheten så att vissa typer av mål handläggs av en mindre andel av domarna, så kallad domstolsintern specialisering.
Vissa typer av mål har behov av särskild skyndsamhet eller särskild kompetens i domstolsförfarandet. I betänkandet behandlas ett antal verktyg och metoder som är tänkbara att använda i dessa fall. Utredaren tar i betänkandet ställning till vilka metoder och verktyg som är lämpliga att använda samt när användningen av dem bör komma i fråga.
Oönskade konsekvenser
Utredaren har också haft i uppdrag att särskilt belysa vilka konsekvenser införande av ändringsfall som grund för att meddela prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen skulle få. Av betänkandet framgår att en sådan förändring skulle få flera oönskade konsekvenser. Mot den bakgrunden förordar utredaren inte en sådan förändring.
Som av en tillfällighet berättar DN i en artikel just att brottsoffer och misstänkta får vänta allt längre på rättegång. Inte ens hälften av domstolarna uppfyller regeringens mål. Orsak: polis och åklagare har statistiskt sett blivit effektivare.
I betänkandet Förundersökningsbegränsning (SOU 2010:43), som överlämnats till justitieminister Beatrice Ask föreslås bland annat att:
- Åklagaren i stora brottshärvor ska kunna koncentrera utredningen till den allvarligaste brottsligheten, medan andra brott ska kunna förundersökningsbegränsas.
- Polisen ska få rätt att besluta om förundersökningsbegränsning i utredningar av mängdbrott.
Som huvudregel ska alla anmälningar om brott utredas. Dagens regelverk medger dock möjlighet att i en del fall avstå från att utreda vissa brott, bland annat genom bestämmelserna om förundersökningsbegränsning. Åklagaren kan till exempel i en utredning avseende en viss persons brottslighet låta utredningen avse ett urval av brotten och lägga ned förundersökningen i övrigt. Urvalet ska göras så att påföljden ändå kan förväntas bli tillräckligt ingripande. År 2009 utnyttjades möjligheten till förundersökningsbegränsning i cirka 41 000 utredningar.
Allvarligaste brottsligheten
Däremot saknas det i dag stöd i lag för att kunna inrikta brottsutredningsresurserna mot den allvarligaste brottsligheten i brottshärvor. Den organiserade brottsligheten omfattar ibland så många brott och så många personer att det är svårt att på ett effektivt sätt utreda alla brott. För att effektivt kunna utreda brotten är det nödvändigt att kunna inrikta och prioritera hur utredningsresursen används. Utredningen föreslår därför en ny regel som medför att det i omfattande och komplicerade utredningar ska vara möjligt att underlåta att utreda vissa personer som misstänks ha begått de minst allvarliga brotten.
- Även om det väcker flera viktiga principiella frågor är det rimligt att polis och åklagare har möjlighet att möta en samhällsutveckling med en alltmer komplicerad brottslighet. I vissa fall bör man därför kunna acceptera att en enskild gärningsman kan undgå ansvar för brott, om det är nödvändigt för att komma till rätta med totalt sett allvarligare brottslighet. Det kan till exempel gälla någon som har deltagit i brottsligheten genom att tömma olika bolag på pengar, men som inte har deltagit i planeringen av brotten och som inte heller gjort stora vinster, säger särskilde utredaren Ebba Sverne Arvill.
Även polisen bör få besluta
Förundersökningsbegränsning bör dock inte kunna avse brott som kan förväntas leda till svårare påföljd än fängelse i sex månader eller som har begåtts av ungdomar under 18 år.
Utredningen konstaterar också att förundersökningsbegränsningar inte används tillräckligt effektivt i utredningar av s.k. mängdbrott. I dag är polisen förundersökningsledare vid mängdbrott, men det är enbart åklagare som får besluta om förundersökningsbegränsning. Det innebär bland annat att utredningarna fördröjs i onödan och att polismyndigheterna inte sällan vidtar utredningsåtgärder i förundersökningar som ändå inte leder till åtal.
- Om även polisen får möjlighet att besluta om förundersökningsbegränsning i sina ärenden ökar förutsättningarna att utreda mängdbrott på ett effektivt sätt, säger Ebba Sverne Arvill.
Vill du se en webbutsändning där utredningen om förundersökningsbegränsning presenteras för medierna? Klicka HÄR!
Under juli uppdateras inte Blåljus och det blir alltså inga notisblock heller. När vi kommer igång igen ger vi dig som vilat från den här världen en chans att kolla en del av vad som hänt. Vår bevakning fortsätter nämligen under hela juli och presenteras när vi börjar uppdatera igen. Vi ses.
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Överklaga
tillsättning
lönar sig
Allt fler sökande överklagar tjänstetillsättningar inom staten, och allt fler får rätt. Det visar en granskning som ST Press har genomfört. Från år 2000 fram till 2006 fick totalt tre personer rätt i sina överklaganden. År 2007 fick åtta personer rätt och 2009 fick 29 rätt.
Tidigare låg dessa ärenden på regeringens bord, men 2007 togs de över av en nämnd som nu heter Statens överklagandenämnd. Sedan dess har antalet överklaganden ökat markant. Fram till 2007 överklagades mellan 19 och 62 tjänstetillsättningar om året, 2009 var antalet ärenden 1 573.
– Det vanligaste felet som beslutsmyndigheten gjort är att den som fått anställningen inte uppfyllt ett uttalat krav, vilket den som överklagat gjort, säger Lotta Danin, föredragande på Statens överklagandenämnd, till ST Press.
Nya lagar
från 1 juli
Sammanlagt börjar 69 nya eller reviderade lagar att gälla den 1 juli, berättar TT i en artikel. Många av dem berör polisen direkt.
Kommuner tar över
polisens jobb
Kommuner tar över polisiär verksamhet, berättar TT i en lång artikel med exempel. Bättre service tycker kommunerna och polisen. Bara det stannar vid serviceuppdrag är det okej, säger Polisförbundet till nyhetsbyrån.
”Polis, polis, problem”
Polisen granskas och kritiseras av Peter Wolodarski, DN:s ledaravdelning, under rubriken ”Polis, polis, problem”. Även om synpunkterna delvis skjuter både över och under målet är artikeln intressant och tänkvärd läsning. Bara ett exempel: konspirationsteorin om en ohelig allians mellan polisfacket och Moderaterna (?).
Villainbrottens
antal minskar
Villainbrottens antal minskar. Istället drabbas lägenhetsinnehavare mer, berättar TT, som intervjuar om orsakerna.
Specialiserade domare
lösning på rättskris
I betänkandet SOU 2010:44 behandlas ett antal förändringar som utredaren bedömer ger domstolarna bättre förutsättningar att avgöra samtliga mål inom rimlig tid och med hög kvalitet.
Som ett led i att undersöka om domstolarnas arbetsmetoder och arbetsformer kan förbättras rekommenderar utredaren alla domstolar att göra en detaljerad kartläggning över hur processen som leder fram till domar och beslut ser ut i dag.
Specialisering
Utredaren rekommenderar vidare alla domstolar att kartlägga vilka särskilda kunskaper och erfarenheter inom olika rättsområden som finns representerade bland domarna på domstolen. Utifrån den kartläggningen bör domstolen överväga behovet av att organisera verksamheten så att vissa typer av mål handläggs av en mindre andel av domarna, så kallad domstolsintern specialisering.
Vissa typer av mål har behov av särskild skyndsamhet eller särskild kompetens i domstolsförfarandet. I betänkandet behandlas ett antal verktyg och metoder som är tänkbara att använda i dessa fall. Utredaren tar i betänkandet ställning till vilka metoder och verktyg som är lämpliga att använda samt när användningen av dem bör komma i fråga.
Oönskade konsekvenser
Utredaren har också haft i uppdrag att särskilt belysa vilka konsekvenser införande av ändringsfall som grund för att meddela prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen skulle få. Av betänkandet framgår att en sådan förändring skulle få flera oönskade konsekvenser. Mot den bakgrunden förordar utredaren inte en sådan förändring.
Tusentals mål i kö
hos tingsrätterna
Som av en tillfällighet berättar DN i en artikel just att brottsoffer och misstänkta får vänta allt längre på rättegång. Inte ens hälften av domstolarna uppfyller regeringens mål. Orsak: polis och åklagare har statistiskt sett blivit effektivare.
Utvidgade möjligheter att
förundersökningsbegränsa i brottmål
I betänkandet Förundersökningsbegränsning (SOU 2010:43), som överlämnats till justitieminister Beatrice Ask föreslås bland annat att:
- Åklagaren i stora brottshärvor ska kunna koncentrera utredningen till den allvarligaste brottsligheten, medan andra brott ska kunna förundersökningsbegränsas.
- Polisen ska få rätt att besluta om förundersökningsbegränsning i utredningar av mängdbrott.
Som huvudregel ska alla anmälningar om brott utredas. Dagens regelverk medger dock möjlighet att i en del fall avstå från att utreda vissa brott, bland annat genom bestämmelserna om förundersökningsbegränsning. Åklagaren kan till exempel i en utredning avseende en viss persons brottslighet låta utredningen avse ett urval av brotten och lägga ned förundersökningen i övrigt. Urvalet ska göras så att påföljden ändå kan förväntas bli tillräckligt ingripande. År 2009 utnyttjades möjligheten till förundersökningsbegränsning i cirka 41 000 utredningar.
Allvarligaste brottsligheten
Däremot saknas det i dag stöd i lag för att kunna inrikta brottsutredningsresurserna mot den allvarligaste brottsligheten i brottshärvor. Den organiserade brottsligheten omfattar ibland så många brott och så många personer att det är svårt att på ett effektivt sätt utreda alla brott. För att effektivt kunna utreda brotten är det nödvändigt att kunna inrikta och prioritera hur utredningsresursen används. Utredningen föreslår därför en ny regel som medför att det i omfattande och komplicerade utredningar ska vara möjligt att underlåta att utreda vissa personer som misstänks ha begått de minst allvarliga brotten.
- Även om det väcker flera viktiga principiella frågor är det rimligt att polis och åklagare har möjlighet att möta en samhällsutveckling med en alltmer komplicerad brottslighet. I vissa fall bör man därför kunna acceptera att en enskild gärningsman kan undgå ansvar för brott, om det är nödvändigt för att komma till rätta med totalt sett allvarligare brottslighet. Det kan till exempel gälla någon som har deltagit i brottsligheten genom att tömma olika bolag på pengar, men som inte har deltagit i planeringen av brotten och som inte heller gjort stora vinster, säger särskilde utredaren Ebba Sverne Arvill.
Även polisen bör få besluta
Förundersökningsbegränsning bör dock inte kunna avse brott som kan förväntas leda till svårare påföljd än fängelse i sex månader eller som har begåtts av ungdomar under 18 år.
Utredningen konstaterar också att förundersökningsbegränsningar inte används tillräckligt effektivt i utredningar av s.k. mängdbrott. I dag är polisen förundersökningsledare vid mängdbrott, men det är enbart åklagare som får besluta om förundersökningsbegränsning. Det innebär bland annat att utredningarna fördröjs i onödan och att polismyndigheterna inte sällan vidtar utredningsåtgärder i förundersökningar som ändå inte leder till åtal.
- Om även polisen får möjlighet att besluta om förundersökningsbegränsning i sina ärenden ökar förutsättningarna att utreda mängdbrott på ett effektivt sätt, säger Ebba Sverne Arvill.
Vill du se en webbutsändning där utredningen om förundersökningsbegränsning presenteras för medierna? Klicka HÄR!
NOTISBLOCKET VILAR INTE
Under juli uppdateras inte Blåljus och det blir alltså inga notisblock heller. När vi kommer igång igen ger vi dig som vilat från den här världen en chans att kolla en del av vad som hänt. Vår bevakning fortsätter nämligen under hela juli och presenteras när vi börjar uppdatera igen. Vi ses.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september