Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2004-08-13 00:02Särskilda polismetoder bl a för spaning fungerar bra i Stockholms län. Man är inom polisen omsorgsfull och ansvarskännande och avstår oftare från kontroversiella arbetssättet än man använder dem. Den åsikten framförde vice överåklagaren Björn Blomqvist inför polisstyrelsen som höll extra sammanträde på tisdagseftermiddagen. Björn klargjorde också hur det går till när de särskilda metoderna används. Först och främst är det bara i mycket allvarliga fall. Polisen presenterar utförliga fakta och en omsorgsfull analys för åklagaren som sedan är den som tar beslutet för eller emot. Om beslutet är positivt är det polisen som verkställer det och cheferna inom polisen som kontrollerar att verkställigheten hanteras på ett korrekt sätt.
Polisstyrelsen hade egentligen samlats för att informeras om en utredning som beordrats av lpme Carin Götblad den 24 maj. Hon har uppdragit åt polismästare Rolf Landén att gå igenom och belysa alla rutiner för beslut och administration inom länskriminalpolisen. Det gäller såväl okontroversiella beslut som t ex om semester som mera känsliga beslut t ex om särskilda spaningsmetoder. Länskriminalpolisens chef Leif Jennekvist och representanter för facket medverkar i genomlysningen. Den ska presenteras för lpme i oktober i år.
Sedan den diskuterats i polisstyrelsen berättade Leif Jennekvist om särskilda spaningsmetoder. Hela den föredragningen är sekretessbelagd. Leif Jennekvist inledde med att säga att han är förhindrad att svara på frågor om det aktuella målet mot en kommissarie på länskriminalpolisen eftersom han ska vittna vid den rättegången.
Diskussionen i polisstyrelsen blev därför allmän. Lennart Gabrielsson (fp) sa t ex att han finner det OK att polisen köper narkotika för att komma åt en langare men han anser att det inte går an att polisen sedan säljer narkotikan vidare hur gott syftet än påstås vara.
Därmed förde han in diskussionen på huvudfrågan: När ska polisen få veta hur man ska hantera de särskilda metoderna? Vad får man göra, vad får man absolut inte göra? Ordföranden i polisfacket, Lars Ericson, har tidigare i Blåljus uttalat sig kritiskt mot Rikspolisstyrelsen för att den inte gett ut anvisningar. Istället låter man polisen arbeta vidare i en gråzon där enskilda poliser hela tiden löper risken att göra något som de senare kan bli åtalade för. Lars efterlyste en tydlig reglering av hela området.
Det föreföll vara den allmänna meningen även i polisstyrelsen. Idealet vore om de särskilda metoderna kunde lagregleras – det vill säga beslutas av riksdagen. Då skulle polisen få helt klart för sig vad som gäller.
Björn Blomqvist varnade samtidigt för en alltför detaljerad reglering. Han bedömde att en sådan skulle gå ut över effektiviteten.
---------------------------------------------------
FRITAGNINGAR KOSTADE FYRA POLISLÖNER ETT HELT ÅR!
Fritagningen från Hall kostade polisen i Stockholms län 3578 arbetstimmar. Av dessa var 1980 övertidstimmar. Det betyder i pengar 1.789.000 kr. Fritagningen från Norrtälje drog 1799 timmar varav 722 övertid. Det bli 899.500 kr. Kostnaden för Norrtälje kommer att stiga betydligt eftersom bland annat länskriminalpolisen i skrivande stund inte redovisat sina timmar i det ärendet. För de pengarna hade man kunnat betala fyra poliser lön ett helt år!
- Jag tycker det är helt oacceptabelt att medborgarna i Stockholms län med sin rätt till trygghet och hjälp från polisen ska betala kriminalvårdens oförmåga, säger Kristina Axén Olin (m), ordförande i länets polisstyrelse till Blåljus. Jag anser att vi ska ha ersättning för de här extrakostnaderna.
- Du brukar ofta kräva ersättning av staten. Är det här en politisk fråga? Tror du att en moderat justitieminister skulle vara mer benägen att ta fram plånboken? Skulle inte han eller hon också säga att ni har fått anslag för att bekämpa brott?
- Jag tror att en moderat justitieminister skulle se det här på ett annat sätt och vara mer flexibel och angelägen att polisen ska fungera. Det kan man ju bland annat se på att moderaterna i sina förslag prioriterar polisen – och rättsväsendet i övrigt – högre än den nuvarande regeringen.
- Jag vill understryka, fortsätter Kristina, att när det gäller kriminalvården är det inte bara en fråga om pengar trots att den drabbats av ett sparbeting på en halvmiljard. Det är också en fråga om ledarskap. Där behöver mycket förändras. Utbildningsnivån hos personalen behöver höjas. Det är djupt olyckligt att man låter outbildade sommarvikarier få ansvar för farliga och svårt belastade kriminella. Jag skulle också vilja se att man prövade nya vägar – till exempel att upphandla fängelsevård på den privata marknaden.
- Kris har sagt att de överväger att erbjuda sig att driva ett fängelse. Hur ser du på det?
- Det kunde vara väl värt att pröva. Men vem som än vinner en upphandling är det förstås viktigt att staten fortsätter att ha insyn och yttersta ansvar för verksamheten. Avtalen måste vara noga genomtänkta.
---------------------------------------------------
Tidningsuppgifter gör gällande att ledningen på Norrtäljeanstalten tipsats i förväg om fritagningen (se ”Länkar” – ”Aktuella artiklar av intresse”!). Man ska ha fått utförlig information om personer, metod och ungefärlig tid. Undras om någon från anstalten pinglat polisen om tipset? Annars är det ett mycket bra exempel på behovet av skärpning från kriminalvårdens sida innan det blir aktuellt för oss att sätta av resurser för att bevaka anstalterna. Istället för att stävja fritagningen tvingas vi nu satsa övertidsmiljoner (som vi inte har – bara röda siffror) och ta betydande risker för att fånga desperata, beväpnade rymlingar. Kanske Polisförbundet skulle ta en direktkontakt med kriminalvårdens fack SEKO? Månne de skulle lyssna lite på vad fackliga bröder har att framföra. Någon annan tycks de avgjort inte lyssna på. Bilden av anställda som gör (eller inte gör) precis vad som passar dem tonar fram allt tydligare!
Det är möjligen ännu värre än bara att anstaltsledningen visste om fritagningen. Polisen arbetar efter teorin att någon av de personer som planerade fritagningen hade mycket god insyn i anstaltens rutiner och även hade vetskap om konstruktioner och anläggningar. När förundersökningen är slutförd kommer troligen häpnadsväckande interiörer i kriminalvårdens hantering att avslöjas.
Och i en insändare skriver Lars Alvarsjö bland annat:
”Verkligheten har hunnit ifatt Göran Persson! Att sanera statens ekonomi genom nedskärningar av samhällets hörnstenar får oundvikligen konsekvenser. Vi har tidigare sett otaliga exempel på polisens bristande resurser. Nu får vi se hur hela rättskedjan rämnar, bit för bit. I en demokrati är allmänhetens förtroende för rättsväsendet en av de viktigaste byggstenarna.”
LYXPROBLEM
Vi har fått en ny insändare om vad författaren själv beskriver som ett "lyxproblem". Vad, kära läsekrets, vill vi råda honom?
"Hej, Jag är 26 år och har kommit in på PHS. Jag kämpade hårt för att komma in och blev väldigt glad när jag fick beskedet. Mitt problem (lyxproblem) är att jag pga av att man aldrig kan vara säker på att komma in på PHS också sökte en doktorandtjänst i ett ämne jag läst tidigare. Jag blev antagen till båda. Fördelarna med polisyrket är givetvis många. Det som tilltalar mig är den samhällsinsats man gör och den livserfarenhet man får. Fördelarna med doktarndstjänsten är att jag får betalt för att studera och i slutet hägrar en doktorstitel. En annan aspekt som gör mitt val svårt är att jag har barn och den lön jag får som doktorand underlättar väldigt mycket. Jag skulle vilja ha hjälp att välja. Jag är medveten om att endast jag kan fatta ett sådant beslut men jag skulle verkligen vilja ha råd. Jag tror att polisyrket skulle göra mig lyckligare eftersom det är så varierande, samhällsengagende och även har inslag av spänning. En aspekt som jag också är medveten om är att om tackar jag nej till min plats på PHS så får jag den aldrig tillbaka. Medan teoretiskt går det alltid att få en doktorandstjänst igen. Sådana är mina tankegångar. En sak är säker båda har sina fördelar och nackdelar. Alla synpunkter som skulle kunna bidra till att jag kan göra ett val välkomnas. Vidare, är mina ovanstående tankegångar korrekta?"
---------------------------------------------------
Vad finns i medierna av särskilt intresse för poliser utöver den vardagliga brottsrapporteringen? Du behöver inte surfa runt bland en lång rad sajter för att ta reda på det. Blåljus.nu gör jobbet åt dig på avdelningen ”Aktuella artiklar av intresse” under rubriken ”Länkar” på den grå linjen ovan. Använd Blåljus.nu för att kolla vad som är på gång!
---------------------------------------------------
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 12 aug 2004 kl 2305.
Freden i Brömsebro är ett sådant där begrepp som fastnat hos många från skoltiden. Kanske för att det nämndes många gånger – eller helt enkelt därför att det är en sådan skön rytm i ordet ”Brömsebro”. Hursomhelst – vad var det för en fred? Jo, den slöts den 13 augusti 1645 Brömsebro, ett samhälle i Kristianopels församling i Karlskrona kommun, Blekinge. Ursprungligen avsåg namnet själva gränspassagen vid bron över Brömsebäck, som fram till 1658 utgjorde den östligaste delen av riksgränsen mellan Sverige och Danmark. Det slutliga avtalet innebar i stora drag att Danmark avträdde Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel till Sverige, som dessutom fick Halland under 30 år. Den 13 augusti 1961började man resa monumentet över det kommunistiska systemets misslyckande – muren genom Berlin. Den var 43,1 km lång, byggdes om och förstärktes flera gånger för att effektivt kunna hindra flyktingar från öst att ta sig till väst. Den kompletterades med ytterligare en mur och med minfält, taggtråd och höga bevakningstorn mellan murarna. Enligt den officiella östtyska versionen uppfördes muren spontant av ett antal murare som en reaktion mot infiltration från väst och kallades officiellt "den antifascistiska skyddsvallen". Praktfullt exempel på ”nyspråk” efter boken ”1984”. Rivandet av muren hösten 1989 blev en stark symbolhandling som förebådade kommunismens slutliga sammanbrott.
Polisstyrelsen hade egentligen samlats för att informeras om en utredning som beordrats av lpme Carin Götblad den 24 maj. Hon har uppdragit åt polismästare Rolf Landén att gå igenom och belysa alla rutiner för beslut och administration inom länskriminalpolisen. Det gäller såväl okontroversiella beslut som t ex om semester som mera känsliga beslut t ex om särskilda spaningsmetoder. Länskriminalpolisens chef Leif Jennekvist och representanter för facket medverkar i genomlysningen. Den ska presenteras för lpme i oktober i år.
Sedan den diskuterats i polisstyrelsen berättade Leif Jennekvist om särskilda spaningsmetoder. Hela den föredragningen är sekretessbelagd. Leif Jennekvist inledde med att säga att han är förhindrad att svara på frågor om det aktuella målet mot en kommissarie på länskriminalpolisen eftersom han ska vittna vid den rättegången.
Diskussionen i polisstyrelsen blev därför allmän. Lennart Gabrielsson (fp) sa t ex att han finner det OK att polisen köper narkotika för att komma åt en langare men han anser att det inte går an att polisen sedan säljer narkotikan vidare hur gott syftet än påstås vara.
Därmed förde han in diskussionen på huvudfrågan: När ska polisen få veta hur man ska hantera de särskilda metoderna? Vad får man göra, vad får man absolut inte göra? Ordföranden i polisfacket, Lars Ericson, har tidigare i Blåljus uttalat sig kritiskt mot Rikspolisstyrelsen för att den inte gett ut anvisningar. Istället låter man polisen arbeta vidare i en gråzon där enskilda poliser hela tiden löper risken att göra något som de senare kan bli åtalade för. Lars efterlyste en tydlig reglering av hela området.
Det föreföll vara den allmänna meningen även i polisstyrelsen. Idealet vore om de särskilda metoderna kunde lagregleras – det vill säga beslutas av riksdagen. Då skulle polisen få helt klart för sig vad som gäller.
Björn Blomqvist varnade samtidigt för en alltför detaljerad reglering. Han bedömde att en sådan skulle gå ut över effektiviteten.
---------------------------------------------------
FRITAGNINGAR KOSTADE FYRA POLISLÖNER ETT HELT ÅR!
Fritagningen från Hall kostade polisen i Stockholms län 3578 arbetstimmar. Av dessa var 1980 övertidstimmar. Det betyder i pengar 1.789.000 kr. Fritagningen från Norrtälje drog 1799 timmar varav 722 övertid. Det bli 899.500 kr. Kostnaden för Norrtälje kommer att stiga betydligt eftersom bland annat länskriminalpolisen i skrivande stund inte redovisat sina timmar i det ärendet. För de pengarna hade man kunnat betala fyra poliser lön ett helt år!
- Jag tycker det är helt oacceptabelt att medborgarna i Stockholms län med sin rätt till trygghet och hjälp från polisen ska betala kriminalvårdens oförmåga, säger Kristina Axén Olin (m), ordförande i länets polisstyrelse till Blåljus. Jag anser att vi ska ha ersättning för de här extrakostnaderna.
- Du brukar ofta kräva ersättning av staten. Är det här en politisk fråga? Tror du att en moderat justitieminister skulle vara mer benägen att ta fram plånboken? Skulle inte han eller hon också säga att ni har fått anslag för att bekämpa brott?
- Jag tror att en moderat justitieminister skulle se det här på ett annat sätt och vara mer flexibel och angelägen att polisen ska fungera. Det kan man ju bland annat se på att moderaterna i sina förslag prioriterar polisen – och rättsväsendet i övrigt – högre än den nuvarande regeringen.
- Jag vill understryka, fortsätter Kristina, att när det gäller kriminalvården är det inte bara en fråga om pengar trots att den drabbats av ett sparbeting på en halvmiljard. Det är också en fråga om ledarskap. Där behöver mycket förändras. Utbildningsnivån hos personalen behöver höjas. Det är djupt olyckligt att man låter outbildade sommarvikarier få ansvar för farliga och svårt belastade kriminella. Jag skulle också vilja se att man prövade nya vägar – till exempel att upphandla fängelsevård på den privata marknaden.
- Kris har sagt att de överväger att erbjuda sig att driva ett fängelse. Hur ser du på det?
- Det kunde vara väl värt att pröva. Men vem som än vinner en upphandling är det förstås viktigt att staten fortsätter att ha insyn och yttersta ansvar för verksamheten. Avtalen måste vara noga genomtänkta.
---------------------------------------------------
Tidningsuppgifter gör gällande att ledningen på Norrtäljeanstalten tipsats i förväg om fritagningen (se ”Länkar” – ”Aktuella artiklar av intresse”!). Man ska ha fått utförlig information om personer, metod och ungefärlig tid. Undras om någon från anstalten pinglat polisen om tipset? Annars är det ett mycket bra exempel på behovet av skärpning från kriminalvårdens sida innan det blir aktuellt för oss att sätta av resurser för att bevaka anstalterna. Istället för att stävja fritagningen tvingas vi nu satsa övertidsmiljoner (som vi inte har – bara röda siffror) och ta betydande risker för att fånga desperata, beväpnade rymlingar. Kanske Polisförbundet skulle ta en direktkontakt med kriminalvårdens fack SEKO? Månne de skulle lyssna lite på vad fackliga bröder har att framföra. Någon annan tycks de avgjort inte lyssna på. Bilden av anställda som gör (eller inte gör) precis vad som passar dem tonar fram allt tydligare!
Det är möjligen ännu värre än bara att anstaltsledningen visste om fritagningen. Polisen arbetar efter teorin att någon av de personer som planerade fritagningen hade mycket god insyn i anstaltens rutiner och även hade vetskap om konstruktioner och anläggningar. När förundersökningen är slutförd kommer troligen häpnadsväckande interiörer i kriminalvårdens hantering att avslöjas.
Och i en insändare skriver Lars Alvarsjö bland annat:
”Verkligheten har hunnit ifatt Göran Persson! Att sanera statens ekonomi genom nedskärningar av samhällets hörnstenar får oundvikligen konsekvenser. Vi har tidigare sett otaliga exempel på polisens bristande resurser. Nu får vi se hur hela rättskedjan rämnar, bit för bit. I en demokrati är allmänhetens förtroende för rättsväsendet en av de viktigaste byggstenarna.”
LYXPROBLEM
Vi har fått en ny insändare om vad författaren själv beskriver som ett "lyxproblem". Vad, kära läsekrets, vill vi råda honom?
"Hej, Jag är 26 år och har kommit in på PHS. Jag kämpade hårt för att komma in och blev väldigt glad när jag fick beskedet. Mitt problem (lyxproblem) är att jag pga av att man aldrig kan vara säker på att komma in på PHS också sökte en doktorandtjänst i ett ämne jag läst tidigare. Jag blev antagen till båda. Fördelarna med polisyrket är givetvis många. Det som tilltalar mig är den samhällsinsats man gör och den livserfarenhet man får. Fördelarna med doktarndstjänsten är att jag får betalt för att studera och i slutet hägrar en doktorstitel. En annan aspekt som gör mitt val svårt är att jag har barn och den lön jag får som doktorand underlättar väldigt mycket. Jag skulle vilja ha hjälp att välja. Jag är medveten om att endast jag kan fatta ett sådant beslut men jag skulle verkligen vilja ha råd. Jag tror att polisyrket skulle göra mig lyckligare eftersom det är så varierande, samhällsengagende och även har inslag av spänning. En aspekt som jag också är medveten om är att om tackar jag nej till min plats på PHS så får jag den aldrig tillbaka. Medan teoretiskt går det alltid att få en doktorandstjänst igen. Sådana är mina tankegångar. En sak är säker båda har sina fördelar och nackdelar. Alla synpunkter som skulle kunna bidra till att jag kan göra ett val välkomnas. Vidare, är mina ovanstående tankegångar korrekta?"
---------------------------------------------------
Vad finns i medierna av särskilt intresse för poliser utöver den vardagliga brottsrapporteringen? Du behöver inte surfa runt bland en lång rad sajter för att ta reda på det. Blåljus.nu gör jobbet åt dig på avdelningen ”Aktuella artiklar av intresse” under rubriken ”Länkar” på den grå linjen ovan. Använd Blåljus.nu för att kolla vad som är på gång!
---------------------------------------------------
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 12 aug 2004 kl 2305.
Freden i Brömsebro är ett sådant där begrepp som fastnat hos många från skoltiden. Kanske för att det nämndes många gånger – eller helt enkelt därför att det är en sådan skön rytm i ordet ”Brömsebro”. Hursomhelst – vad var det för en fred? Jo, den slöts den 13 augusti 1645 Brömsebro, ett samhälle i Kristianopels församling i Karlskrona kommun, Blekinge. Ursprungligen avsåg namnet själva gränspassagen vid bron över Brömsebäck, som fram till 1658 utgjorde den östligaste delen av riksgränsen mellan Sverige och Danmark. Det slutliga avtalet innebar i stora drag att Danmark avträdde Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel till Sverige, som dessutom fick Halland under 30 år. Den 13 augusti 1961började man resa monumentet över det kommunistiska systemets misslyckande – muren genom Berlin. Den var 43,1 km lång, byggdes om och förstärktes flera gånger för att effektivt kunna hindra flyktingar från öst att ta sig till väst. Den kompletterades med ytterligare en mur och med minfält, taggtråd och höga bevakningstorn mellan murarna. Enligt den officiella östtyska versionen uppfördes muren spontant av ett antal murare som en reaktion mot infiltration från väst och kallades officiellt "den antifascistiska skyddsvallen". Praktfullt exempel på ”nyspråk” efter boken ”1984”. Rivandet av muren hösten 1989 blev en stark symbolhandling som förebådade kommunismens slutliga sammanbrott.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september