Publicerat 2013-03-07 19:00

Oslos polischef fick bonus

efter insatsen på Utøya

Nya management-metoder

kan vara bovarna i dramat

även inom svensk Polis

 

”Ibland är det först i spåren av en tragedi som en sjuk struktur blir synlig. Norsk polis gjorde nästan allting fel den 22 juli 2011. Granskningskommissionen finner att hade polisen reagerat adekvat, haft en fungerande operationscentral, inte slarvat bort information eller tagit omvägar, hade man kunnat stoppa Breivik 25 minuter tidigare. Ordföranden Alexandra Bech Gjørv sade inte mera. Man får förstå att norrmän satte i halsen när det uppdagades att polischefen i Oslo vid slutet av det året fick bonus för ”goda resultat och måluppfyllelse”, skriver Maciej Zaremba i DN. Han fortsätter (alla citat ur DN kursiverade):

 

"Bisarrt, men följdriktigt. Den norska polisens ”resultat” mättes nämligen med samma kriterier som mäter ”produktiviteten” på svenska vårdcentraler och sjukhus: mängder, volymer och flöden. Och då politiet gjort många fartkontroller och lyckats snabba upp processflöden här och där, kunde måluppfyllelsen inte bli annat än god.

 

Kritiker avfärdades som bakåtsträvare

 

När 22-julikommissionen letar orsaker till misslyckandet hittar man – New public management. Den norska polisen har prioriterat de mätbara mål (ett hundratal) som gav ”pinnar”, och då ”beredskap inför terroristangrepp” inte lät sig fångas i sådana kriterier, hamnade det långt ned på agendan. Med kommissionens egna ord: ”... politiet har utviklet mål på de områdene som er enklest å måle – ikke nødvendigvis på de områdene der klare mål og forventninger er viktigst.”

Detta är inte helt rättvist mot norsk polis. Det var ju inte konstaplarna som introducerade New public management. Initiativet kom, liksom i Sverige, från politiker. I själva verket protesterade flera polischefer tidigt mot mätsystemet. Avfärdades dock som bakåtsträvare.”

 

BLÅLJUS KOMMENTAR ETT: Men Zarembas mycket väldokumenterade och kraftigt uppmärksammade artikelserie handlar ju om sjukvården. Vad har det med Polisen att göra? Jo, vi sitter händelsevis i samma klister som sjukvården. Byråkraterna har tagit över, produktiviteten är helig och Polisen drivs ungefär som man driver en Pressbyråkiosk. De gamla, hederliga värdena "Skydda, Hjälpa och Ställa tillrätta" kan oftast inte mätas i tabeller och statistik och sällan i pinnar och är på väg att glida ifrån oss. Läs fler citat ur Zarembas fjärde artikel så klarnar det.

 

Mordutredning kan inte

beskrivas kvantitativt

 

”Mät- och styrmetoder från industrin kan inte fånga kvaliteter som inte låter sig uttryckas som mängder. Varken en väl genomförd förlossning, mordutredning eller en mattelektion i årskurs nio kan beskrivas med kvantitativa mått. Människor är olika, det finns flera sätt att uppnå samma mål, det finns kvaliteter (erfarenhet, omdöme, pedagogisk förmåga, klinisk blick, inlevelse, mod att handla, förstånd att låta bli) som kan vara helt avgörande för framgången, men som varken kan standardiseras, mätas eller snabbas på.”

 

/  /  /

 

Lean tömd på sin

moraliska kärna

 

”Jag tror att Toyotadirektörerna i Japan skulle bli förfärade om de läste detta. Deras koncept (döpt till Lean av forskare i Boston) var aldrig avsett för vården. Och för övrigt byggde det på att människor arbetar effektivast om man respekterar deras yrkeskompetens och ger dem frihet att göra sitt bästa. Men när Lean-filosofin skulle överföras till västvärlden tömdes den i många fall på sin moraliska kärna, läser jag i en rapport från det statliga Innovationsrådet. Inte sällan blev det bara mantran och bantningskurer kvar.”

 

Blåljusred:s anm: Lean-metoden utvecklades med stöd av bl a amerikanska experter på Toytas bilfabriker i Japan efter andra världskriget. Syftet var att höja produktiviteten. Mer om Innovationsrådet nedan!

 

/  /  /

 

Många läkare under chef

som saknar läkarexamen

 

"Det finns ett fult ord för detta: avprofessionalisering. Det är när yrkeskårer som (förutom kompetensen) också förvaltat ett särskilt ansvar – läkare, domare, sköterskor, poliser, professorer, lärare – fråntas rätten att definiera vad som är kvalitet på deras område. Då börjar poliser räkna ”pinnar” och högskolor mäta ”produktivitet” i antalet godkända tentor, helt oavsett vad dessa handlar om eller om de ingår i en examen.

 

Avprofessionalisering kan faktiskt mätas. Under arton år (1992–2010) rasade andelen läkare som ansåg att de hade en fullt kompetent chef från 70 till 49 procent. Samma utförslöpa gäller på andra områden: andelen läkare som har inflytande på sitt arbete, som fortbildar sig, som känner stöd från cheferna. Statistiken gör det lättare att förstå varför prislistorna och andra dubiösa incitament kunnat få ett sådant genomslag: Nästan var tredje läkare lyder numera under en chef som saknar läkarexamen."

 

/  /  /

 

BLÅLJUS KOMMENTAR TVÅ: Det här är några korta utdrag ur Maciej Zarembas fjärde och avslutande artikel i DN om framförallt sjukvården. Det framgår som sagt av artiklarna att även t ex poliser bör läsa noga vad det står. Håll begreppet New Public Management, NPM, i minnet. Det går inte rätt av att påstå att NPM och Lean inom Polisen är hela orsaken till våra problem med bl a bristande effektivitet på viktiga områden. Men det finns goda skäl att misstänka att det kan vara så. De här metoderna tycks sätta innehållslös produktivitet framför meningsfulla insatser. Det är som att driva Polisen som om den vore en Pressbyråkiosk.

 

Zaremba har med sin artikelserie måhända visat vart vi ska rikta vår kritik inom Polisen. Mot de byråkrater i verksamheten – av vilka många troligen aldrig ens besökt en polisstation – som infört ett stereotypt och själlöst produktivitetsstänkande och det just i ett jobb som i så hög grad handlar om själ - polisjobbet.

 

Slå tillbaka innan det är alldeles för sent!

CC

 

 

Intressant läsning (utdrag):

 

”Under frukostseminariet återkommer Jakob Brandt ofta till vikten av att styrningen och uppföljningen utformas rätt, eftersom styrsystemet förmodligen är den enskilda systemfaktorn i offentlig verksamhet som skapar mest oönskade effekter. Att sätta upp operativt styrande mål för handläggningstider – vilket är vanligt förkommande inom statsförvaltningen – menar Jakob Brandt är exempel på styrning som kan leda fel. Under seminariet visar Jakob Brandt på några faktiska exempel från myndighetsvärlden där operativ målstyrning skapat skeva incitament och oönskade effekter. En felaktig styrning kan till exempel medföra att medarbetarna tvingas anpassa sitt beteende för att nå måluppfyllelsen, istället för att vägledas av verksamhetens syfte och uppdrag eller sin profession.”

 

Frukostseminariet som nämns arrangerades av Ekonomistyrningsverket och Jakob Brandt redovisade där viktiga delar av vad Innovationsrådet kommit fram till om Lean-metoden i statsförvaltningen.

 

 

 

Mera (utdrag):

Ringa forskning

om hur kunder påverkas

 

”För det tredje skulle det behövas avsevärt mer forskning om hur lean i den offentliga sektorn påverkar medarbetarna och kunderna, speciellt då de senare. Det finns viss empiri kring hur medarbetarna påverkas i studierna, men den är oftast av anekdotisk karaktär och det är ofta svårt att avgöra vad det är i medarbetarnas uppfattning som beror på förändringar i arbetet, implementeringsansatsen eller själva sammanhanget. När det gäller effekter på kunderna saknas det väldigt ofta empiri. Här skulle avsevärt mer forskning behövas.”

 

Utdrag ur Slutsatser på sid 29 i ”Lean i kommun och myndigheter – en översikt över existerande empirisk forskningslitteratur” av Mikael Brännmark. I sin lite torra framtoning är det ett dramatiskt påpekande – vi vet inget säkert om hur kunderna (i Polisens fall läs: Allmänheten) påverkas av våra Lean-experiment. Vi har produktivitetstabeller. Men ansvaret mot människorna…?

 

 

 

Fokus på produktivitet

och inte på brukarnytta

 

” Som Modell & Grönlund (2006) konstaterar har stora delar av offentlig sektor traditionellt kännetecknats av hög grad av professionalisering. De noterar att en tendens som ofta förknippas med NPM är att professionsbestämda effektivitetskriterier utmanats och har tappat i värde i förhållande till mer finansiellt inriktade effektivitetskriterier. Detta har i sin tur bidragit till att fokus hamnar mer på produktivitet och kostnadseffektivitet, dvs. på vad som egentligen är krav på verksamhetens processer, än på s.k. yttre effektivitet, vad verksamheten ska åstadkomma i form av nytta för brukarna och i samhället i stort, dvs. det egentliga syftet med verksamheten.”

Utdrag ur  ”Lean och systemsyn i stat och kommun – förutsättningar, hinder och möjligheter”, avslutande diskussion sid 95. Och det är ord och inga visor om vad som händer när Lean möter NPM. Vi känner igen det alltför väl från Polisens verksamhet.

 

Därmed har Blåljus levererat en del tankar och fakta till dig som på saklig grund är kritisk mot det som idag pågår inom Polisen. Bara att fatta pennan – ammunition saknas sannerligen inte!

CC

CITAT:

 

Polisförbundet: Jakten på effektivitet

får aldrig gå ut över rättssäkerheten

 

Demokrati, rättssäkerhet och etik är fundamentala för polisverksamheten, men har fått stå tillbaka då regeringens politik ensidigt varit fokuserad på effektivitet. Det skriver Lena Nitz, ordförande Polisförbundet.

 

Polisförbundet har som facklig organisation fått frågor om hur vi ser på de senaste veckornas debatt angående polisens kontroller i tunnelbanan och arbetsmetoder för att hitta personer som befinner sig i Sverige illegalt. Det har framkommit att de poliskontroller som utförs i Stockholms tunnelbana skapar en ökad otrygghet hos redan utsatta personer, men även en känsla av diskriminering bland svenskar med utländsk bakgrund.

 

Vi vill inte recensera enskilda exempel i media. Men om det är så att polisen som organisation skulle använda sig av arbetsmetoder i gråzonen för vad som är tillåtet är det ett mycket allvarligt problem. Det får inte finnas något tvivel om att Polisen och våra medlemmar utför sitt arbete inom gällande lagstiftning.

 

I dag styrs polisen av en tydlig resultatkultur och pressen från justitieministern blir allt tyngre i takt med att valet närmar sig. Polisförbundet anser att jakten på siffror och statistik för att uppnå kvantitativa politiskt satta mål aldrig får styra val av arbetsmetod eller hur arbetet utförs. Rättssäkerheten måste alltid väga tyngre än kraven på effektivitet.

 

Demokrati, rättssäkerhet och etik är fundamentala för polisverksamheten, men har fått stå tillbaka då regeringens politik ensidigt har varit fokuserad på effektivitet. Eftersom dessa värden är så grundläggande för polisverksamheten krävs en ständig diskussion om hur de ska värnas.

 

Polisen ska tåla att granskas och det ska även de politiska besluten tåla. Polisen har fått i uppdrag av samhället att skydda de värden som demokratin är uppbyggd kring. I det uppdraget ligger också grunden för den polisiära etiken. Frågan om etiska dilemman – vad som är rätt och fel, är särskilt viktiga för verksamheter som utövar den offentliga tvångsmakten.

 

Den etiska aspekten av polisarbetet är viktig att ständigt bevaka och utveckla. Vi har under lång tid krävt att få till en arbetsgrupp tillsammans med Rikspolisstyrelsen för att arbeta med etiska frågor, men utan resultat.

 

Rikspolisstyrelsen ansvarar för hur uppdraget ska utföras med stöd i lagstiftning och regelverk. Och politikerna har det yttersta ansvaret för vilka prioriteringar polisen ska göra.

 

Regeringens prioriteringar och kvantitativa krav på polisen tar inte hänsyn till att tveksamma arbetsmetoder undergräver allmänhetens förtroende för polisen och deras benägenhet att samarbeta med polisen. Det kommer i ett längre perspektiv att påverka polisens förmåga att kunna utföra sitt huvuduppdrag – att upprätthålla rättssäkerheten, bekämpa brott och öka tryggheten i samhället.

 

Polisförbundet anser att det är dags för regeringen att ta ansvar för den politik man för och beslutar om. Jakten på effektivitet får aldrig gå ut över rättssäkerheten.

 

Lena Nitz,

ordförande för Polisförbundet, i inlägg på Arena.