Publicerat 2013-03-14 17:00KORTA NOTISER OCH LÄNKAR
UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN PERIODEN 8 - 14 MARS:

 

Farlig inre gräns

Det var beklämmande att lyssna på Beatrice Ask när hon i går morse kommenterade polisens uppskruvade jakt på människor utan uppehållstillstånd i Sverige, skriver DN i en huvudledare.

”Befängt att påstå att

Polisen kontrollerar på utseende”

Per-Uno Johansson vid Gränspolisen har något senare fått in en invändning mot ledaren på ledarsidorna. Den har tyvärr ingen länk på dn.se. Han reagerar bl a mot att DN på ett fåtal vittnesmål från olika personer drar den generella slutsatsen att Polisen ingriper med utgångspunkt från personers utseende. Polisens riktlinjer är oerhört tydliga, påpekar Per-Uno, och menar att det är befängt att påstå att Polisen år 2013 systematiskt kontrollerar människor utifrån deras utseende. DN använder i vanlig ordning sin makt över sidorna till att snäsa av Per-Uno och avrundar med att det är nedslående att han avfärdar de många anklagelserna om rasism. ”Sådana vittnesmål måste tas på största allvar även om de enbart förs fram i olika medier”, slutar DN.

Utan att hävda att alla vittnesmålen nödvändigtvis är överdrivna är det för en polis svårt att bortse från minnet av alla de gånger denne blivit kallad ”dj-vla rasist” enbart för att ha gripit t ex en hustrumisshandlare.

Gränspolisen backar:

Ska inte fokusera på plankare

Gränspolisen tänker sluta kontrollera plankare i Stor-Stockholms tunnelbanesystem i sin jakt på illegala flyktingar. ”Den här debatten har tagit för mycket kraft från resten av vårt arbete”, säger Jessica Fremnell, informationsansvarig.

”Bästa Beatrice Ask”

Författaren Jonas Hassen Khemiri skriver i DN om rasismens betydelse för den som i hela sitt liv har erfarit den in på bara huden: ”Jag skriver till dig med en enkel önskan, Beatrice Ask. Jag vill att vi byter skinn och erfarenheter. Kom igen. Vi bara gör det.” Författaren beskriver vardagsrasismen i allmänna ordalag men uppehåller sig särskilt vid det han upplevt i kontakter med Polisen. Om du, bäste läsare, känner igen dig någonstans i artikeln kan det bero på att de flesta av författarens upplevelser tycks ha tilldragit sig i Stockholms län.

”Statsministern, däremot,

vill inte kritisera polisen”

Ett uttalande till TT av Fredrik Reinfeldt för någon tid sedan har fått mycket liten uppmärksamhet i medierna men tål väl att återges igen.

– Vi har inte fri invandring, vi har reglerad invandring och det betyder regler. Man får en prövning och om man får ett besked om att man inte får stanna, då blir det märkligt om det inte spelar någon roll och alla stannar i alla fall, fast de har fått besked om att de inte får det.

– I den meningen försvarar jag att det ska vara både humant och reglerat, men jag vill inte ge mig in och diskutera polisens arbetsmetoder. Det är inte mitt ansvar att tala om vad som är rätt eller fel, säger Reinfeldt till TT.

Viktigt skärpa straffen

för allvarliga våldsbrott

En viktig målsättning för alliansregeringen är att skärpa straffen för allvarliga våldsbrott. Regeringen har därför beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Syftet är att åstadkomma en höjd straffnivå för dessa brott.

Flera förändringar har skett i samhället över en längre tid som innebär att synen på allvarliga former av angrepp på enskilda är strängare i dag än tidigare. Alliansen har också genomfört flera reformer som återspeglar den skärpta synen på allvarliga våldsbrott. Bland dessa kan nämnas den straffskärpningsreform som genomfördes 2010 i syfte att åstadkomma generella höjningar av straffen för allvarliga våldsbrott.

Reform med skärpta påföljder höjde inte straffen

Några generella ökningar av strafftiderna för allvarliga våldsbrott har dock inte kunnat konstateras efter reformen. Regeringen anser att det nu finns anledning att överväga ytterligare skärpningar. En utredare ges därför i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av straffskalorna för grov misshandel, rån, grovt rån, grov utpressning och andra allvarliga våldsbrott där det behövs.

Riksåklagare Anders Perklev har åtagit sig uppdraget som utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2014.

Polisen sämst på att

klara upp bedrägeribrott

Andelen brott som polisen klarar upp fortsätter att minska. En granskning som Åklagarmyndigheten och polisen har gjort pekar särskilt på stora brister när det gäller just bedrägerier och kvinnovåld. Enbart för bedrägeribrotten har uppklarningen nästan halverats, uppger DN.

Begränsningar för

studentflaken även i år

 
Studentflaken i Stockholms city får samma begränsningar som förra året, rapporterar Nyheterna i Radio Stockholm. Det är stadens trafikkontor som i samråd med polisen har beslutat att samma begränsningar ska gälla i år - det vill säga att studentflaken inte får åka vid Sergels torg och gatorna runtomkring.

”Alla blev medlemmar”

” Van vid akuta utryckningar är hon efter åren som polis”, berättar tidningen Arbetarskydd  om Hillevi Engström och fortsätter: ”Stresstålig. Att komma till jobbet och tro att man inte kommer att bli avbruten är bara naivt. Som polis, politiker och även facklig har hon lärt sig att inget riktigt går att förutsäga. Redan på mellanstadiet var Hillevi Engström ordförande i elevrådet. Och på polishögskolan fanns inga alternativ. Kamraterna hette polisfackets ungdomsförbund. En dag kom facket in i klassrummet och sa att de inte går ut igen förrän alla skrivit under. Sagt och gjort. Alla blev medlemmar.”

BLÅLJUS KOMMENTAR: Inför det här citatet ur tidningen Arbetarskydd blir Blåljusred sentimental. Kamraterna som Hillevi nämner var inte bara polisfackets ungdomsförbund. Det var också en ”förening för Stockholms polismän” som tidigt rekryterade medlemmar bland Stockholms konstaplar – de obefordrade – men som med tiden fick en bredare bas. Många av oss minns ännu Kamraternas rättframma rekrytering bland nyblivna eo konstaplar (eo var extra ordinarie, den första titeln man fick då som polis  efter aspiranttiden). Det gick till just så som det beskrivs. Orsaken var förstås att grundbulten i Kamraterna var obrottslig sammanhållning. Då dög det inte att någon stod vid sidan av. En av konsekvenserna var naturligtvis att företrädare från Kamraterna behandlades med avsevärd respekt i Polishuset vid Agnegatan.CC



Om sanningen skall fram :

Ny avhandling om polisförhör

med misstänkta för grova brott

Polisutredningar i brottmål berör varje år hundratusentals människor i Sverige. I en ny avhandling analyserar Ola Kronkvist de sammanhang i vilka förhör hålls med misstänkta för grova brott, berättar Linnéuniversitetet. Avhandlingen försvaras i dagarna.

Prognos för volymen i rättskedjan

Antalet ärenden beräknas vara konstant fram till 2016. Det visar en prognos från myndigheter inom rättsväsendet.

”Låt oss vänta med

att utkräva ansvar”

"Polisjakt slutar med tragisk död, varefter polisen omedelbart pekas ut som i princip varande mördare. Kan vi inte vänta med omdömen och slutsatser tills vi vet vad som har hänt", frågar sig journalisten Oisín  Cantwell i en krönika i Aftonbladet om händelsen när två personer körde av den öppnade Hjulstabron vid Mälaren i närheten av Enköping.

Förstärkt straffrättsligt skydd

vid fridskränkningsbrott

Regeringen har i dagarna lämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändringar i straffbestämmelserna om grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning.

Straffminimum för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning föreslås bli höjt från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader. Syftet med höjningen är att straffet bättre ska återspegla brottslighetens allvar och att åstadkomma en generell höjning av straffnivån för fridskränkningsbrotten.

Fler brottstyper än tidigare

Vidare föreslås att fridskränkningsbrotten ska omfatta fler brottstyper än tidigare. Förutom brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid och sexualbrott - som redan i dag kan utgöra fridskränkningsbrott - ska även skadegörelsebrott och överträdelse av kontaktförbud kunna ingå.

- De föreslagna ändringarna innebär att det straffrättsliga skyddet mot upprepade kränkningar av närstående eller tidigare närstående personer stärks ytterligare, säger justitieminister Beatrice Ask. Arbetet med att förebygga brott i nära relationer förutsätter ett brett spektrum av åtgärder och måste bedrivas på bred front. I det arbetet är åtgärder som kan bidra till att förhindra att brott begås och upprepas av stor betydelse.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

Läkare dåliga på att

efterleva vapenlagen

Regeringen har i dag, 14 mars, beslutat att ge Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen i uppdrag att analysera vad som kan göras för att säkerställa att läkares anmälningsskyldighet enligt 6 kap. 6 § vapenlagen (1996:67) efterlevs.

I vapenlagen anges att om en läkare bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska läkaren omedelbart anmäla detta till polismyndigheten.

År 2006 gjorde Socialstyrelsen en uppföljning av tillämpningen av bestämmelsen där det konstaterades att syftet med den aktuella bestämmelsen inte hade uppnåtts då läkare inte gjorde anmälningar i den utsträckning som de borde. Det finns indikationer på att detta fortfarande gäller. Någon statistik som utvisar utvecklingen under senare år av anmälningsfrekvensen finns emellertid inte att tillgå.

Med anledning av detta har regeringen denna dag gett Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen i uppdrag att analysera vad som har gjorts och vad som - inom ramen för det befintliga regelverket - kan göras för att säkerställa att anmälningsskyldigheten efterlevs och utifrån resultatet av analysen vidta lämpliga åtgärder. Som ett led i detta arbete ska Socialstyrelsen arbeta fram riktlinjer för vad som ska kunna bedömas utgöra sådana medicinska skäl som gör en person olämplig att inneha skjutvapen enligt vapenlagen.

I uppdraget ingår också att Rikspolisstyrelsen ska redovisa antalet anmälningar som har gjorts enligt bestämmelsen under 2012 samt att vidta de åtgärder som krävs för att uppgifter om anmälningsfrekvensen i fortsättningen årligen sammanställs.

Uppdraget ska redovisas till Justitiedepartementet och Socialdepartementet senast den 1 november 2013.

En skärpt sexualbrottslagstiftning

Regeringen har i dagarna lämnat en proposition till riksdagen med bland annat förslag till ändringar i sexualbrottslagstiftningen. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

- Sexuella övergrepp innebär en allvarlig integritetskränkning. Respekten för varje människas absoluta rätt till sexuell integritet och sexuellt självbestämmande måste därför värnas och vara tydlig. Att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp förutsätter ett starkt och väl fungerande straffrättsligt skydd. För att ytterligare skärpa lagstiftningen och förstärka skyddet lägger regeringen fram förslag till förändringar i sexualbrottslagstiftningen, säger justitieminister Beatrice Ask.

Regeringens förslag innebär bland annat följande:

- Bestämmelsen om våldtäkt utvidgas. Fler fall av sexuella utnyttjanden kriminaliseras som våldtäkt genom att begreppet "hjälplöst tillstånd" ersätts av det vidare begreppet "särskilt utsatt situation". Det blir därmed tydligt att även sådana situationer där ett offer möter övergreppet med passivitet omfattas av våldtäktsbrottet.

- Tillämpningsområdet för grovt sexuellt övergrepp mot barn utvidgas. Syftet är att ge domstolarna ett större utrymme att bedöma allvarliga sexuella övergrepp mot barn som grova brott. Samtidigt höjs straffminimum för brottet från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.

- Det föreslås att riksdagen ska godkänna Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Vidare föreslås de lagändringar som krävs för att Sverige ska kunna tillträda konventionen. Förslagen innebär dels att kravet på dubbel straffbarhet avskaffas för utnyttjande av barn för sexuell posering och köp av sexuell handling av barn, dels att preskriptionstiden förlängs för utnyttjande av barn för sexuell posering genom att den börjar löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.



Färska beslut från JO:

Kritik mot Polismyndigheten i Stockholms län och en anställd där, dnr 341-2012, som i strid med grundlagens krav på opartiskhet sökt sätta press på en av parterna i en tvist.

Sammanfattning

En anställd vid polisens kontaktcenter, PKC, har efter kontakt med ett äldre par ringt upp ett företag och hävdat att företaget utfärdat en bluffaktura samt sökt förmå företaget att återta fakturan. Hon bedöms därvid självsvåldigt ha agerat som ombud för en part, utan lagstöd och i strid med grundlagens krav på opartiskhet. Hon har inte heller uppträtt i enlighet med de allmänna uppförandekrav som den rättsliga regleringen ställer på den som är anställd av polisen.

Kritik mot Polismyndigheten i Örebro län, dnr 341-2012, som utan erforderligt lagstöd avlägsnat fyra personer inför en högriskmatch och i samband med detta fotograferat dem.

Sammanfattning

Vid en insats i samband med en fotbollsmatch avlägsnade polisen fyra män från en butik och körde ut dem från centrala Örebro. Ett avlägsnande är en form av frihetsberövande som utgör ett betydande ingrepp mot den enskilde. För att det ska få ske krävs konkret fara för ordningsstörningar eller för att brott ska begås. Ingen av dessa förutsättningar var uppfyllda. Polismyndigheten kritiseras även för att som en del av tvångsingripandet ha fotograferat männen och för att ingripandet inte dokumenterats korrekt.

Redigering av Notisblocket: CC