Publicerat 2013-02-28 19:40

KORTA NOTISER OCH LÄNKAR

UR BLÅLJUS NOTISBLOCK

FRÅN PERIODEN 22-28 FEBRUARI:

 

 

 

Skärpt straffrätt utreds

mot organiserad brottslighet

 

Regeringen har i dagarna beslutat att låta utreda om de straffrättsliga åtgärderna mot organiserad brottslighet går att skärpa.

Utredningen är en av flera åtgärder i regeringens arbete mot den organiserade brottsligheten. Regeringen tog 2007 initiativ till en bred nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten som nu involverar tio myndigheter inom och utom rättsväsendet. Vidare står regeringen bakom flera lagändringar, däribland skärpningar i straffrätten, som har förbättrat förutsättningarna för kampen mot organiserad brottslighet.

Sofistikerad och välplanerad

Den nu beslutade utredningen tar särskilt sikte på hur det straffrättsliga regelverket kan skärpas för att på ett mer effektivt sätt motverka organiserad brottslighet.

Organiserad brottslighet är många gånger både sofistikerad och välplanerad. Brottsligheten kännetecknas också av att det alltid är flera personer som, på olika sätt och i olika skeden, är delaktiga i den brottsliga verksamheten.

Straffansvar för underlåtenhet att avslöja

Utredaren ska mot den bakgrunden bland annat överväga om försök, förberedelse och stämpling till fler brott som är vanliga inom organiserad brottslighet bör kriminaliseras. Vidare ska utredaren ta ställning till om straffskalan för förberedelse och stämpling bör skärpas.

Utredaren ska också se över om straffansvaret för underlåtenhet att avslöja respektive hindra brott bör skärpas för personer som har anknytning till den organiserade brottsliga verksamhet där brottet har begåtts.

 

Bedömning om brottet är grovt

 

Straffansvaret är i dag förhållandevis snävt avgränsat och bestämmelsen tillämpas sällan.

I uppdraget ingår även att se över omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömandet av om ett brott är grovt. Det handlar om att överväga om sådana omständigheter i ökad utsträckning bör anges i straffbestämmelser som ofta aktualiseras i samband med organiserad brottslighet.

Professorn i straffrätt Petter Asp har åtagit sig utredningsuppdraget. Uppdraget ska redovisas i mars 2014.

 

 

 

Skärpta straff – ändå får inte fler fängelse

 

DN har gjort en ganska detaljerad grafik för att styrka sitt påstående att skärpta straff inte fått väntat genomslag i dömandet.

 

Polisfel om tågolycka inte JK:s sak

 

Justitiekanslern utreder inte de felaktiga uppgift från en presstalesman vid Polisen om tågolyckan i Saltsjöbaden, där det först hette att en städare stulit tåget och kört in i ett bostadshus. I sin roll som presstalesman innefattas polisen inte av meddelarfriheten, vilket gör att det är en allmän åklagares sak att ta upp fallet, berättar TT.

 

Regeringen fortsätter satsningen

på att bekämpa ungdomsbrottslighet

Regeringen har i dagarna beslutat att ge Rikspolisstyrelsen i uppdrag att aktivt stödja arbetet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. Uppdraget är en följd av det pilotprojekt med sociala insatsgrupper som leddes av Rikspolisstyrelsen 2011-2012. Med uppdraget tar regeringen ytterligare ett steg för att bekämpa ungdomsbrottslighet genom tidiga och tydliga insatser mot unga som begår brott. 

Förbättrad samverkan på lokal nivå

Sociala insatsgrupper bygger på förbättrad samverkan på lokal nivå, men ett framgångsrikt arbete förutsätter stöd även på nationell nivå. Justitieminister Beatrice Ask och barn- och äldreminister Maria Larsson har därför i dagarna också bjudit in de ansvariga för nio myndigheter och organisationer, bland andra Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Skolverket och Sveriges Kommuner och Landsting, till ett rundabordssamtal om sociala insatsgrupper.

Syftet med samtalet är att diskutera hur dessa nationella aktörer kan stödja kommunernas arbete med sociala insatsgrupper på bästa sätt. Samtalet kommer att äga rum den 21 mars och media kommer att bjudas in till en efterföljande pressträff.

Minskade kriminella aktiviteter

- Redovisningen av pilotprojektet visar att flera ungdomar har minskat eller totalt upphört med sina kriminella aktiviteter under den tid de haft stöd från en social insatsgrupp. För mig är det skäl nog att fortsätta stödja arbetet med sociala insatsgrupper, säger Beatrice Ask.

- Regeringens förhoppning är nu att de stadsdelar och kommuner som har kriminellt belastade ungdomar i behov av stöd från en social insatsgrupp ska tillhandahålla det, säger Maria Larsson.

 

 

 

Ministern kritiserar

polisens kontroller i t-banan

 

Integrationsminister Eric Ullenhag anser att det är oacceptabelt om det är så att Stockholmspolisen stoppar mörka personer i tunnelbanan för kontroll.

 

-          Polisen måste gå till botten med detta eftersom det skapar en väldig oro, säger Ullenhag i en intervju med Ekot.

 

 

”Polisen måste förklara

sina id-kontroller”

 

Rikspolisstyrelsen uppmanar nu Stockholmspolisen att förklara sina metoder vid id-kontrollerna av personer som misstänks sakna uppehållstillstånd. Den ska också se över riktlinjerna för att hämta personer vid skolor och sjukhus. Det uppger DN

 

 

 

Gränspolisen: "Full förståelse

för att någon tar illa vid sig"

 

Polisen prickar bara rätt i ett fall av tio i jakt på papperslösa som måste lämna landet. Chefen på gränspolisen i Stockholm, Peter Nilsson, har förståelse för att någon kan ta illa upp, säger han i en intervju med Metro.

 

 

 

”Kontroller i t-banan

bryter mot folkrätten”

 

Att kontrollera människor utan misstanke om brott strider mot Europakonventionen. En person som har utsatts för polisens t-banekontroller kan alltså driva sitt fall hela vägen till Europadomstolen – och Sverige skulle sannolikt fällas. Det skriver Henrik Bergquist, expert på mänskliga rättigheter, i ett inlägg på SvD Opinion.

 

 

 

2012 anmäldes 20 000

id-bedrägerier i Stockholm

 

Polisen föreslår lagändring mot slarvande företag. Över hälften av alla anmälda bedrägerier i Stockholmsområdet är kopplade till id-kapningar. Det motsvarar närmare 20 000 anmälningar 2012, rapporterar Ekot.

 

– Är det så att ett företag i uppenbart vinstsyfte slarvar med sådana här saker, då ska det inte vara samhällets sak, självklart, att driva ärendet, utan då får företaget själv stå sitt kast, säger Anders Olofsson, nationell samordnare vid Stockholmspolisens bedrägerirotel, som menar att lagen bör ändras.

Brottsligheten bland

ungdomar har minskat

 

Allt färre ungdomar i nionde klass begår brott, och främst minskar snatteri, stöld och skadegörelse. De har också en mindre tillåtande attityd till att begå brott. Det visar Brott bland ungdomar i årskurs nio, en ny studie som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerat i dagarna.

 

 

 

Så kunde Rimdahl se

ut som en riktig polis

 

Ökände Mats Rimdal hade inte slarvat med detaljerna när det gällde att framstå som en riktig polis, berättar AB. Bilen han greps i var utrustad med blåljus och på kroppen bar han polisens hölster och en falsk polislegitimation.

 

 

Dataskydd vid europeiskt

polissamarbete och

straffrättsligt samarbete

I proposition  2012/13:73 föreslås en ny lag med vissa bestämmelser om skydd för personuppgifter vid polissamarbete och straffrättsligt samarbete inom Europeiska unionen (EU). Därmed genomförs de återstående delarna av det så kallade dataskyddsrambeslutet.

När personuppgifter får överföras 

Lagen ska tillämpas på uppgifter som överförs från eller till en annan EU-medlemsstat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein i verksamheter som har till syfte att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa påföljder. Även uppgifter från ett EU -informationssystem som avser polissamarbete eller straffrättsligt samarbete omfattas av lagen. Sådant informationsutbyte som reglerats tidigare, exempelvis utbyte med stöd av det så kallade Prümrådsbeslutet, undantas dock. Behandling av personuppgifter som rör nationell säkerhet omfattas inte heller av lagen.

I lagen regleras bland annat för vilka ändamål uppgifterna får behandlas och vad som gäller för den fortsatta behandlingen. Lagen anger vidare i vilka situationer personuppgifter får överföras till enskilda, till tredjeland och till internationella organ.

En ny lag om tystnadsplikt

Svenska myndigheter åläggs att följa de villkor om användningen som ställts upp av den som överfört uppgifterna eller gjort dem tillgängliga. En svensk myndighet får ange villkor som innebär användningsbegränsningar för utländska mottagare.

Propositionen innehåller även förslag till en ny lag om tystnadsplikt för anställda vid Europol. Brott mot tystnadsplikten bestraffas enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

De nya lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

 

 

 

 

SCB: Kvinnors inkomster uppgår

till 80 procent av vad män tjänar

 

Åtta kronor till kvinnorna och tio till männen. Inkomstskillnaden mellan kvinnor och män fortsätter dock att minska. Gapet sluter sig sakta och ryckvis över tid, berättar TCO-tidningen i en artikel.

 

 

 

Moderniserade straffbestämmelser

om förfalskning i elektronisk miljö

Regeringen har 27 feb överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändringar i straffbestämmelserna i brottsbalken om urkundsförfalskning och andra förfalskningsbrott samt vissa av de så kallade sanningsbrotten. Med sanningsbrott avses till exempel brotten osann försäkran och osant intygande. Ändringarna syftar till att åstadkomma en modernare straffrättslig reglering som är anpassad till användningen av handlingar och information i elektronisk miljö.

Elektroniska handlingar blir urkunder

Med dagens regler är det främst traditionella handlingar i pappersform som utgör urkunder och täcks av straffansvaret för förfalskning. Genom ett förslag till ett utvidgat urkundsbegrepp kommer fler handlingar som upprättas, översänds och lagras i elektronisk form att kunna bli urkunder och omfattas av reglerna om förfalskningsbrotten i 14 kapitlet brottsbalken.

Vidare föreslås de till förfalskningsbrotten nära anknytande sanningsbrotten i 15 kapitlet brottsbalken, såsom osann försäkran och osant intygande, bli uttryckligen tillämpliga på uppgifter som lämnas elektroniskt.

I samklang med teknikutvecklingen

- Straffrätten måste stå i samklang med teknikutvecklingen säger justitieminister Beatrice Ask. De här straffbestämmelserna kom till för att möta papperssamhällets behov. I takt med it-utvecklingen används information elektroniskt i allt större utsträckning, inte minst hos myndigheterna. Som en utgångspunkt bör straffskyddet för uppgifter och handlingar som förekommer i elektronisk miljö likna det som finns för traditionella handlingar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

 

 

 

AVD KURIOSA:

 

USA – förbudsland?

 

Det finns en föreställning om att USA är en nation utan regleringar. I själva verket är det tvärtom. New York kan vara ett exempel. För åtskilliga år sedan hjälpte jag (Olle Wästberg) dåvarande folkhälsominister Morgan Johansson (s) med ett studiebesök i New York. Han ville titta på det nyss införda rökförbudet på krogarna. Det var en del i processen för att senare få ett svenskt rökförbud. Men New York har gått vidare. Rökning har förbjudits på öppna platser och i parkerna. Snabbmatsrestaurangerna måste skriva kaloriinnehåll på matsedlarna. Transfetter i maten är numera förbjudna, liksom att sälja läsk i mer än halvlitersförpackningar. Allt detta har motiverats av hälsoskäl. Nu kommer New York – liksom Kalifornien – att av miljöskäl förbjuda skumplatsförpackningar.

 

Det här skriver Olle Wästberg i sitt veckobrev som bl a innehåller en hel del intressanta uppgifter om det stora landet i Väst och då framförallt New York där han vistats rätt länge som generalkonsul för några år sedan.

 

Redigering av Notisblocket: CC