Publicerat 2013-02-14 18:50

KORTA NOTISER OCH LÄNKAR

UR BLÅLJUS NOTISBLOCK

FRÅN PERIODEN 8 - 14 FEBRUARI:

 

Servrar i Luleå ger polisen hopp

i kampen mot brottsligt näthat

 

Facebooks serverhallar i Luleå, de första utanför USA, tas i bruk om några månader. Det kan göra det lättare att lagföra exempelvis näthatare som gör sig skyldiga till brott. "Vi kommer att begära ut uppgifter därifrån. Företaget har sagt att servrarna i Luleå ska serva norra Europa, och då borde uppgifter som rör svenska användare finnas där", säger Anders Ahlqvist, expert på it-brottslighet vid Rikspolisstyrelsen, i en intervju med TT. Han påpekar också att svensk lag kommer att gälla i serverhallarna i Luleå.

 

 

 

Facebooks ansvar synas

 

En virtuell hatflod sköljer över sociala medier som Facebook och Twitter. Men hatarna går fria. Nu för polisen och regeringen en dialog med Facebook om det sociala nätverkets ansvar att hjälpa svensk polis, skriver SvD.

 

 

 

De ska ta näthatet till domstol

 

Nu ska näthatarna inte komma undan längre. Efter Uppdrag granskning om näthat fick polisen kritik för att lägga ned anmälningar om hot på nätet, men nu ska några juridikstudenter driva näthatet till domstol, meddelar P3 Nyheter.

 

 

 

Poliser tränger undan juristerna

på de högre tjänsterna

 

Endast 98 (44 procent) av de 223 högre polischefstjänster som tidigare krävde en juristexamen innehas idag av jurister. Majoriteten av dessa tjänster, 66 procent, är i stället besatta med ”vanliga” poliser - och i sex fall av personer som varken har genomgått Polishögskolan eller juristutbildningen. Det visar en undersökning som Dagens Juridik har genomfört. Ett flertal debattörer deltar med inlägg på det här temat.

 

På annan plats i dagens Blåljus (14/2) publicerar vi en krönika och ett inlägg med synpunkter ur Polisens synvinkel på de här frågorna.

 

 

Dåliga skyttar hos

polisen avväpnas

 

Det är si och så med skjutskickligheten hos våra poliser och nu vill Rikspolisstyrelsen skärpa reglerna angående skjutkompetens. I en färsk rapport konstateras att 366 poliser inte klarat skjutprovet de senaste 18 månaderna. Av dem hade 205 fått lämna in tjänstevapnet, uppger DN, som hittat nyheten i Polistidningen.

 

Polisradion stör alkotestning

Den nya polisradion Rakel kan slå ut polisens alkotestutrustning. Vid en mätning på en misstänkt rattfyllerist i Åsele var polisen tvungen att stänga av sina bärbara enheter för att kunna genomföra utandningsprovet, rapporterar DN.

 

Polisen vill använda

narkometer på förare

 

Svensk polis har planer på att börja använda ett snabbtest för drogpåverkade förare precis som man gör i till exempel Danmark, enligt Ekot.

 

 

 

Polis på permobil bogserades

 

"Dessa jobb sa de inget om på rekryteringen". Överraskade stockholmare kunde se en polis på en permobil, bogserad av en polisbil, färdas genom stadsdelen Södermalm på söndagen. Det berättar P4 Radio Stockholms nyheter.

 

 

 

”Kvalitetsjournalistiken är

på snabb reträtt i Sverige”

 

Mats Svegfors (känd som chef på bl a SvD och vid public service) på DN Debatt: Efterfrågan på kritisk, självständig journalistik avtar i snabb takt. Form har blivit viktigare än innehåll i svenska tidningar.

 

BLÅLJUS KOMMENTAR: Så bra för Polisen, kan man tycka. När stora dagstidningar, vilket redan inträffar, hellre och mest skriver om de bästa krogarna och inredning av bostadsrätter på Östermalm blir det inte så mycket plats och tid över att hudflänga Polisen varken välgrundat eller ogrundat.

 

Skämt åsido är det en allvarlig situation Mats Svegfors skissar på DN Debatt. Hur mycket vi än må ogilla obefogat skäll på Polisen kan vi inte bortse från att kritiskt granskande journalistik är en samhällsnytta. Det är en fara för alla medborgare om den urvattnas eller försvinner helt.CC

 

 

 

Nytt brott –

kränkande fotografering

Regeringen har i dagarna lämnat en proposition till riksdagen med bland annat förslag till ett nytt brott i brottsbalken - kränkande fotografering. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

- Teknikutvecklingen har förändrat människors vardag på ett positivt sätt. Den är viktig för yttrande- och informationsfriheten och berikar människors liv. Samtidigt har den skapat nya förutsättningar att missbruka tekniken. Ett exempel på det är så kallad smygfotografering. Frågor som rör den personliga integriteten är viktiga för regeringen. Regeringen lägger därför fram ett förslag till straffbestämmelse som tar sikte på smygfotografering på platser där man absolut inte ska behöva räkna med det, säger justitieminister Beatrice Ask.

Regeringens förslag innebär bland annat följande:

 

- En ny straffbestämmelse om kränkande fotografering införs.

- För straffansvar ska det krävas att fotograferingen sker olovligen. Det innebär att den måste ske utan samtycke eller stöd av uttryckliga tillåtande bestämmelser.

- Dessutom ska det krävas att fotograferingen sker i hemlighet för den fotograferade. Det kan bero på att kameran har dolts eller på att den fotograferade inte är i stånd att uppfatta fotograferingen, till exempel för att han eller hon sover.

- Slutligen ska den fotograferade befinna sig på en plats som tillhör hans eller hennes privata miljö eller som annars är avsedd för särskilt privata förhållanden, det vill säga inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. I normalfallet ska man alltså helt enkelt inte behöva räkna med att bli smygfotograferad på dessa platser.

- Dock föreslås ett undantag från straffansvar för en gärning som med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig. Sådana omständigheter som att fotograferingen sker som ett led i nyhetsförmedling eller i något annat sammanhang av samhälleligt intresse bör vara av stor betydelse vid den bedömningen.

- Straffet föreslås vara böter eller fängelse i högst två år.

 

 

 

Fler polisanmäler

utpressning och ocker

 

Polisanmälningar om utpressning och ocker har på bara två år ökat med 60 procent och var under förra året över 4 000. Det visar preliminära siffror från Brottsförebyggande rådet, som citeras av Ekot.

 

 

 

Ny kameraövervakningslag

Regeringen har i dagarna beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag till ny kameraövervakningslag. 

Regeringen föreslår att den nya lagen ska ersätta 1998 års lag om allmän kameraövervakning samt vissa bestämmelser i personuppgiftslagen. Genom att bestämmelserna samlas i en enda lag blir reglerna mer överskådliga och lättillgängliga.

 

 

 

Tillstånd för allmän plats – fritt t ex i butik och p-hus

Utgångspunkten ska även i fortsättningen vara att det krävs tillstånd vid övervakning av platser dit allmänheten har tillträde, till exempel gator och torg. Tillstånd ska ges om intresset av övervakning väger tyngre än integritetsintresset. En nyhet är att det uttryckligen anges att vikt ska fästas vid om ändamålet med övervakningen är att avslöja eller utreda brott samt om teknik som främjar skyddet av enskildas personliga integritet används. I den föreslagna lagen skapas större utrymme för kameraövervakning utan krav på tillstånd, bland annat i butiker, tunnelbanan och parkeringshus. Sådan övervakning ska i stället vara tillåten efter anmälan.

Ersättning vid överträdelser

För övervakning där allmänheten inte har tillträde ska det inte heller i fortsättningen krävas tillstånd. I förslaget tydliggörs när sådan kameraövervakning får ske. För rent privat övervakning, till exempel i hemmet, ska den nya lagen inte gälla.

För att förstärka integritetsskyddet införs en skadeståndsbestämmelse som ger enskilda rätt till ersättning vid överträdelser av lagen. I samma syfte stärks sekretesskyddet och kraven på säkerhet för inspelat material. Datainspektionen får en central tillsynsroll i syfte att göra länsstyrelsernas praxis mer enhetlig.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

 

 

 

Har facket någon framtid?

 

En ny forskarantologi resonerar om den nedåtgående spiral som blivit fackets färdriktning i så gott som hela världen. Nyttig läsning för alla som bryr sig om facket och särskilt för dem med förnyelse på dagordningen, berättar TCO-tidningen.

 

 

 

Förverkande av utbyte

av brottslig verksamhet

Regeringen har  beslutat direktiv till en utredning som ska ha i uppgift att utvärdera tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet (så kallat utvidgat förverkande).

Reglerna om utvidgat förverkande infördes år 2008 och innebär att det i vissa mål är möjligt för domstolen att förverka även brottsvinster som kommer från annat brottsligt handlande än det som den tilltalade döms för. Reglerna innebär också att sambandet mellan egendomen och den brottsliga verksamheten inte behöver styrkas fullt ut. I stället är det tillräckligt att åklagaren uppfyller ett lägre ställt beviskrav.

 

Ett kraftfullt redskap

Genom dessa regler fick de brottsbekämpande myndigheterna ett nytt, kraftfullt redskap i kampen mot allvarlig brottslighet.

En särskild utredare ska nu redovisa i vilken omfattning och på vilket sätt myndigheterna har tillämpat reglerna om utvidgat förverkande. Mot bakgrund av vad som framkommer ska det bland annat också utvärderas om tillämpningen har visat på svårigheter med regleringen. Visar resultatet av utvärderingen att det finns behov av författningsändringar, ska utredaren lämna förslag till sådana ändringar.

Uppdraget är ett led i det fortlöpande arbete som regeringen bedriver för att dels följa upp insatserna mot grov organiserad brottslighet, dels skapa ett effektivare rättsväsende. Det ska redovisas senast den 28 februari 2014.

Ämnesrådet Patrik Örnsved har utsetts att utreda frågorna.

 

 

 

Medlingsinstitutet tror på god

ordning även i årets lönerörelse

 

Statliga Medlingsinstitutet ser tillbaka på en väl fungerande avtalsrörelse 2012 och räknar med ett lika lugnt 2013. Men inget är för evigt och generaldirektör Claes Stråth varnar bland annat för klåfingriga politiker, i en intervju med TCO-tidningen.

 

 

 

Polisen får kritik

för användning av hypnos

 

Polisen anlitade en hypnotisör i en mordutredning för att huvudvittnet skulle minnas vem mördaren var. Metoden har prövats av polisen flera gånger, men kritiker menar att hypnos kan skapa falska minnen, uppger DN

 

 

 

Problem med dopning växer

 

Förra året gjorde tullen sitt största beslag av dopningstabletter på 10 år. Dopningsbrotten skjuter i höjden och har ökat med cirka 400 procent sedan början av 2000 talet, enligt Brottsförebyggande rådet. Samtidigt blir de som dopar sig allt yngre och det blir lättare att få tag på preparaten, rapporterar P3 Nyheter.

 

 

Förlängd försöksverksamhet

med trafiknykterhetskontrollanter i hamnar

Den 1 juli 2010 trädde lagen (2010:374) om försöksverksamhet med trafiknykterhetskontrollanter i hamnar i kraft. Lagen är tidsbegränsad och gäller till och med den 30 juni 2013. Försöksverksamheten innebär att särskilt förordnad

e personer, trafiknykterhetskontrollanter, har rätt att i hamnar ta alkoholutandningsprov i form av sållningsprov på förare av motordrivna fordon. I proposition 2012/13:68 föreslås att lagen ska fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2016, bland annat av det skälet att erfarenheterna av försöksverksamheten är alltför begränsade för att man ska kunna ta ställning till om lagen bör permanentas eller inte.

 

 

 

"Nu gör 14 myndigheter

gemensam satsning

mot våld i nära relationer"

Brottsoffer som utsatts för våld i nära relationer kan drabbas dubbelt - och stöta på ytterligare problem i kontakten med myndigheter. Nu har regeringen samlat cheferna för bland annat Polisen och Socialstyrelsen för att diskutera förbättringar av myndigheternas arbete. Ökad samsyn och en satsning på kvinnojourerna är nödvändig i kampen mot våld i nära relationer, skriver Beatrice Ask (M), justitieminister, Maria Larsson (KD), barn- och äldreminister samt Maria Arnholm (FP), jämställdhetsminister, i en debattartikel.

 

Konstant rädd och hotad

Varje år utsätts tiotusentals kvinnor och män i Sverige för våld av någon närstående. Det orsakar stort lidande för den drabbade, såväl fysiskt som psykiskt. Men våldet medför också stora begränsningar för den utsattes frihet. Den person som konstant känner sig rädd och hotad kan inte känna trygghet i sin egen hemmiljö.

I dagarna samlade vi cheferna för 14 centrala myndigheter - däribland Polisen, Riksåklagaren och Socialstyrelsen samt Sveriges kommuner och landsting (SKL) - för att diskutera hur arbetet mot våld i nära relationer kan vidareutvecklas. Vid gårdagens möte redogjorde Carin Götblad, regeringens nationella samordnare mot våld i nära relationer, för sitt arbete. Hittills har Götblad kunnat se olika svårigheter som en våldsutsatt person möter vid kontakter med myndigheter och organisationer.

Samordna arbetet bättre

Myndighetscheferna och SKL fick möjlighet att ge sin syn på de problem som finns, och hur deras myndigheter konkret kan samordna sitt arbete bättre och bidra för att förbättra arbetet mot våld i nära relationer.

Från regeringens sida betonade vi betydelsen av samordning och det gemensamma ansvaret för att åstadkomma en positiv utveckling. En ökad samsyn kring hur våld i nära relationer bäst ska förebyggas och bekämpas skapar bättre förutsättningar mot sådant våld, liksom fungerande rutiner utifrån brottsoffrets utsatthet.

 

Polisen kopplar in kvinnojourerna

En viktig roll har även kvinnojourerna som finns i många kommuner. När polisen får ett larm om familjebråk där kvinnan blivit utsatt för våld kopplas oftast kvinnojouren in. Dessa är ett viktigt komplement till myndigheternas verksamhet, och är ofta av stor betydelse för kvinnan som precis blivit tvungen att lämna sitt hem.

Därför avser vi att satsa ytterligare på kvinnojourerna. Innan året är slut kommer vi att presentera förslag till resursförstärkning till riksdagen.

Bättre möjligheter bekämpa våldet

Regeringen har sedan 2006 genomfört en mängd viktiga insatser på detta område och ett omfattande arbete pågår. Under den förra mandatperioden genomförde vi den största satsningen på brottsbekämpningen i modern tid. Skyddet mot trakasserier och förföljelse, så kallad stalkning, har förstärkts och kommunernas ansvar för stöd till våldsutsatta har tydliggjorts.

Sammantaget har möjligheterna att bekämpa våld i nära relationer förbättrats under senare år. För att ytterligare stärka det straffrättsliga skyddet mot upprepade kränkningar från en närstående har regeringen nyligen föreslagit straffskärpningar för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning.

 

Nu ökar vi trycket ytterligare

Gårdagens möte var betydelsefullt för att diskutera bättre och mer effektivt samverkan mellan centrala aktörer. En ökad samsyn mellan myndigheterna kring hur våld i nära relationer bäst ska förebyggas och bekämpas skapar bättre förutsättningar mot sådant våld. Det finns stora utvecklingsmöjligheter att arbeta fram ännu bättre fungerande rutiner utifrån brottsoffrets utsatthet. Nu ökar vi trycket ytterligare i kampen mot våld i nära relationer.

 

 

Överenskommelser underlättar

samarbete mellan polis och kommun

 

Att kommun och polis tecknar samverkansöverenskommelser med varandra har lett till att de samarbetar bättre. Det framgår av Brås studie om brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser. Däremot är det mer oklart om arbetet utifrån överenskommelserna har lett till minskad brottslighet.