Publicerat 2013-02-07 18:30

KORTA NOTISER OCH LÄNKAR

UR BLÅLJUS NOTISBLOCK

FRÅN PERIODEN 1 - 7 FEBRUARI:

 

 

Civila utredare

splittrar polisen

 

Var sjunde polisanställd som utreder brott saknar polisutbildning. Justitieministern vill att civila utredare ska få utföra fler polisiära uppgifter, men det väcker protester, berättar TT.

 

 

Att vara kritisk inom

Polisen straffar sig idag

 

Att vara kritisk inom polisen straffar sig idag, menar SVT Östnytt som intervjuat Stefan Holgersson om hans vedermödor. Klippet ligger ute ungefär en vecka till.

 

 

JO utreder avhysning

av antinazist-demonstranter

 

Justitieombudsmannen JO tänker utreda Stockholmspolisens beslut att bussa iväg motdemonstranter vid en demonstration den 30 november förra året, rapporterar P4 Radio Stockholm Nyheter.

 

 

 

 

Mycket våld bland

unga män 15-19 år

 

År 2011 var, av samtliga misstänkta för misshandelsbrott, 21 procent killar i åldern 15-19 år, 15 procent killar i åldern 20-24 år och 10 procent killar i åldern 25-29 år. Brås senaste nationella trygghetsundersökning visar att i åldern 16-24 år utsattes:

 

•8,9 procent av killarna och 4,8 procent av tjejerna för misshandel år 2011 och

 

•3,4 procent av tjejerna och 0,5 procent av killarna för sexualbrott samma år.

 

Det här berättar Ungdomsstyrelsen i en rapport om våld i ungas vardag.

 

 

 

”Låt kommission utreda frågetecknen i Quick-fallet”

”Förekom oärlighet av polis och åklagare?”

 

Efterspelet tar vid. Förekom det manipulationer och annan oärlighet av polis och åklagare i utredningen av fallet Thomas Quick? Och undanhölls viktig information från domstolarna om hur Quicks erkännanden växte fram? Dessa och andra frågor lämpar sig väl för en granskningskommission, skriver Göran Lambertz på DN Debatt.

 

 

 

”Psykisk tortyr på svenska häkten”

 

Sverige har flera gånger fått skarp kritik från både Europarådet och FN för förhållandena på landets häkten. De häktade hålls isolerade utan kontakt med omvärlden och utan att få ta del av tv, radio eller tidningar och det finns ingen maxtid för hur länge någon kan sitta häktad. Många av de intagna bryts ned psykiskt, intagna som alltså ännu inte är dömda utan ska betraktas som oskyldiga. Förhållandena på häktena jämförs med tortyr av FN och Europarådet, och enligt många kritiker kan de svenska häktesförhållandena leda till falska erkännanden, att människor erkänner brott de inte har begått bara för att få slippa ut ur häktet. Det hävdar Vetenskapsradion Forum på SR.

 

 

 

Fartkameror fångade

67 000 fortkörare i fjol

 

Fler fortkörare bötfälls efter att de registrerats av polisens automatiska fartkameror. Förra året utfärdades 67.000 böter, en ökning med 23 procent jämfört med året före, uppger SR.

 

 

En skärpt sexualbrottslagstiftning

Regeringen lämnade i veckan över ett förslag till ändringar i sexualbrottslagstiftningen till Lagrådet.

- Sexuella övergrepp innebär en allvarlig integritetskränkning. Respekten för varje människas absoluta rätt till sexuell integritet och sexuellt självbestämmande måste därför värnas och vara tydlig. Att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp förutsätter ett starkt och väl fungerande straffrättsligt skydd. För att ytterligare skärpa lagstiftningen och förstärka skyddet lägger regeringen fram förslag till förändringar i sexualbrottslagstiftningen, säger justitieminister Beatrice Ask.

Regeringens förslag innebär bland annat följande:

 

- Bestämmelsen om våldtäkt utvidgas. Fler fall av sexuella utnyttjanden kriminaliseras som våldtäkt genom att begreppet "hjälplöst tillstånd" ersätts av det vidare begreppet "särskilt utsatt situation". Det blir därmed tydligt att även sådana situationer där ett offer möter övergreppet med passivitet omfattas av våldtäktsbrottet.

- Tillämpningsområdet för grovt sexuellt övergrepp mot barn utvidgas. Syftet är att ge domstolarna ett större utrymme att bedöma allvarliga sexuella övergrepp mot barn som grova brott. Samtidigt höjs straffminimum för brottet från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.

- Vidare föreslås de lagändringar som krävs för att Sverige ska kunna tillträda Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Förslagen innebär dels att kravet på dubbel straffbarhet avskaffas för utnyttjande av barn för sexuell posering och köp av sexuell handling av barn, dels att preskriptionstiden förlängs för utnyttjande av barn för sexuell posering genom att den börjar löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

 

 

 

Än en gång – VARNING:

Polis döms för dataintrång

Får troligen lämna Polisen

En polis på Orust döms för dataintrång och får betala böter sen hon inhämtat information om över 900 anmälningar i polisens IT-system. Polisen har sökt efter information om en kollega och om området där hon själv är bosatt. Den dömda polisen menar att hon gjort det för att behålla sin kompetens som polis. Rikspolisstyrelsens ansvarsnämnd har tidigare yttrat att det mesta talar för att polisens sägs upp om hon fälls, berättar P4 Väst Nyheter.

 

Polis åtalas

för dataintrång

 

En polis åtalas för dataintrång sedan han gjort sökningar på sig själv i polisens interna datasystem. Mannen medger att han gjort sökningen, men förnekar brott. Det misstänkta brottet begicks i Sollentuna kommun, uppger P4 Radio Stockholm Nyheter

 

Polisfacket i Stockholms län varnar än en gång sina medlemmar för slagningar i en gråzon mellan vad som kan vara tillåtet och inte. Tvekar du - AVSTÅ! Konsekvenserna för den enskilde vid fällande dom blir ofta mycket allvarliga.

 

 

 

Allt färre arbetsskador och

arbetssjukdomar godkänns

 

Antalet godkända arbetsskador i Sverige har mellan 2005 till 2011 minskat med 85 procent för arbetssjukdomar och 70 procent för arbetsolycksfallen. Ändå har inte arbetsmiljön förbättrats, snarare tvärtom, med ett allt hårdare arbetsklimat för tjänstemännen, skriver TCO-tidningen.

 

 

 

Hederlig dumhet fyller viktig funktion

som höjare av effektivitet i organisation

 

Såväl skarpsinne som "dumhet" fyller en funktion i organisationen. Kritisk reflektion och skarpsinne kan hjälpa företag att styra undan kriser, men ibland fyller hederlig dumhet en viktig funktion i att höja effektiviteten i en organisation. Det hävdar Mats Alvesson (bilden t v), organisationsprofessor på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, i en ny teori om ”funktionell dumhet” som publicerats i Journal of Management Studies.

 

 

 

Efterlysningar på Facebook

kan skada gömda kvinnor

 

Kvinnojourerna i Blekinge är oroliga för ökningen av efterlysningar på Facebook. De kan röja utsatta kvinnor och barns gömställen. – Man delar med sig av efterlysningar utan veta i vilket syfte som man söker de här kvinnorna och barnen, säger Karin Svensson från länskvinnojouren i Blekinge. Lotta Hansson är informationschef polisen. Även hon är tveksam till privata efterlysningar på Facebook, säger hon till  P4 Blekinge Nyheter.

 

 

 

Förstärkt straffrättsligt

skydd för Sveriges säkerhet

Utredningen om förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet har i dagarna överlämnat betänkandet Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet (SOU 2012:95) till justitieminister Beatrice Ask. Särskild utredare har varit justitierådet Ella Nyström.

Utredningens uppgift har varit att analysera om den nuvarande lagstiftningen i 19 kapitlet brottsbalken, som avser brott mot rikets säkerhet, är ändamålsenlig och ger ett tillräckligt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet (direktiv 2010:35).

Utredningens förslag innebär bland annat följande:

1) Två nya brott införs i 19 kapitlet brottsbalken. Det ena rubriceras utlandsspioneri och innebär ett förstärkt straffrättsligt skydd för uppgifter om förhållanden rörande en internationell militär insats som Sverige deltar i. Straffbestämmelsen motiveras av att Sverige i ökad utsträckning deltar i ett internationellt säkerhets- och försvarssamarbete och har ett intresse av att värna dessa insatser. Det andra rubriceras olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och tar sikte på verksamhet som syftar till att komma över uppgifter rörande förhållanden som det kan skada Sveriges säkerhet att en främmande makt känner till, det vill säga sådana uppgifter som avses i spioneribestämmelsen. Straffbestämmelsen träffar endast verksamhet som bedrivs hemligen eller med användande av svikliga medel. Dessutom krävs att gärningsmannens avsikt med verksamheten är att gå främmande makt tillhanda. Förslaget innebär ett förstärkt skydd mot främmande makts dolda underrättelseverksamhet och är avsett att öka möjligheterna att ingripa tidigare i en händelsekedja för att förebygga skada.

2) Straffbestämmelsen avseende vårdslöshet med hemlig uppgift utvidgas något så att det straffbara området förutom att röja en hemlig uppgift omfattar en vårdslös hantering som typiskt sett är förenad med en överhängande risk för att uppgiften kan röjas för en obehörig person. Vidare höjs straffmaximum i straffskalan som gäller i fredstid från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.

3) När det gäller så kallad flyktingspionage, det vill säga olovlig underrättelseverksamhet som avser anskaffande för främmande makts räkning av uppgifter om någons personliga förhållanden, ges brottet en egen rubricering, olovlig underrättelseverksamhet mot person, och straffskalan skärps genom att straffminimum höjs från böter till fängelse. Dessutom utvidgas det straffbara området så att bestämmelsen förutom verksamhet som sker hemligen eller med svikliga medel omfattar verksamhet som sker öppet men med hjälp av otillbörliga påtryckningar, till exempel underförstådda hot.

4) Utredningen har inte funnit skäl att föreslå några ingripande förändringar av spioneribestämmelsens tillämpningsområde. De förändringar som föreslås av bestämmelsens lydelse är främst av språkligt slag.

5) För utlandsspioneri och olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige ska det finnas samma möjligheter att använda så kallade hemliga tvångsmedel som i dag gäller för andra jämförbara brott i 19 kapitlet brottsbalken.

6) Slutligen föreslås vissa ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna motiveras av utredningens förslag till ändringar i 19 kapitlet brottsbalken och innebär bland annat att utlandsspioneri ska utgöra ett tryckfrihetsbrott.

7) De huvudsakliga lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. Ändringar i grundlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.