Publicerat 2013-01-10 18:30

KORTA NOTISER OCH LÄNKAR

UR BLÅLJUS NOTISBLOCK

FR O M DEN 21 DEC FRAM TILL DEN 10 JAN:

 

 

Stress hälsoproblem

i uniformsyrken

 

Var tredje anställd inom polis, kustbevakning och tull riskerar försämrad hälsa på grund av stress. Samtidigt saknar många stöd för att hantera påfrestningar i yrket. Det visar en färsk undersökning om jobbrelaterad stress hos uniformsklädd personal, som TCO-tidningen tar upp i en artikel där bl a problem för poliser blir belysta.

 

Svårare för brottslingar få tag i pengar

Samhället har blivit bättre på att utåt skydda sig mot organiserad brottslighet. Motdraget för de kriminella blir att ta sig in – att rekrytera eller placera folk inne på företag och myndigheter,  rapporterar DN.Samhället har blivit bättre på att utåt skydda sig mot organiserad brottslighet. Motdraget för de kriminella blir att ta sig in – att rekrytera eller placera folk inne på företag och myndigheter,  rapporterar DN.

   

Även om annat brister

är våra utryckningsbilar

i alla fall i bäst skick

Landets ambulanser är i sämre skick och har fler påtalade brister vid kontroll än andra utryckningsfordon, som polisbilar och brandbilar. Det kan leda till en försämrad patientsäkerhet, menar Riksrevisionen som granskat statistik från Bilprovningen. Av ambulanserna blev bara 58,4 procent godkända vid första besiktningstillfället. Motsvarande siffra för brandfordon var  68,8 och för polisens utryckningsfordon 76,4. Alltid något. Uppklarningsprocent är inte allt.

 

Norsk polis beväpnas inte

Norska polisfacket vill ha en generell beväpning av norsk polis. Men den rödgröna regeringen gör tummen ner. Det uppger Norrbottens Kuriren. En statssekreterare intervjuas. 

 

 

Mindre andel brott

lösta trots fler poliser

Polisen har fortfarande svårt att klara upp många brott - trots ökade anslag och tusentals fler anställda. Enligt de senaste siffrorna hittar polisen gärningsmannen i 15 procent av alla de brott som anmäls, meddelar SR.

 

 

 

Brottsstatistik

sågas av kriminolog

 

Polisen klarar av allt färre av de brott som anmäls. Trots regeringens storsatsning på fler poliser fortsätter siffran över uppklarade brott att sjunka. Men nu sågas den statistiken av kriminologen Jerzy Sarnecki. "De här siffrorna säger inget om polisens effektivitet", säger han till SvD.se.

 

 

”Ask inger inte

förtroende”

”Enligt Rikspolisstyrelsens egen statistik lyckades man bara binda en gärningsman till 15 procent av de brott som anmäldes under perioden januari till oktober förra året. Det är en försämring som ligger i nivå med resultaten 2005 - detta trots att polismyndigheterna i dag har 4 000 fler poliser än för några år sedan. Reaktionen från justitieminister Beatrice Ask (M) är den gamla vanliga. Till Sveriges Radio säger hon att hon "är bekymrad" och att man nu letar efter förklaringar till försämringen. Det inger inte förtroende”, skriver Expressen på ledarplats.

 

 

Misshandel av elvaåring

fick fortsätta

 

Den 11-årige pojken slog larm till skolkuratorn om att han misshandlades av sin styvfar. Men trots fyra påminnelser från åklagaren tog det polisen nio månader att börja utredningen. Under tiden fortsatte misshandeln av pojken. Södertörns polisdistrikt i Stockholms län är sämst i Sverige på att utreda brott mot barn i tid, uppger DN i en större belysning av brister runtom i landet. Få utredare och många fall har lett till att misshandlade barn får vänta i månader ibland år på att utredningar ska bli klara. Enligt reglerna ska fall med barn ha förtur och klaras av inom tre månader.

 

 

 

Utredningar om

kvinnovåld dröjer

Varje år mördas 29 vuxna av någon närstående. Socialstyrelsen har enligt lag skyldighet att utreda fallen, men kritiker menar att det går alldeles för långsamt. Socialstyrelsen är alldeles för passiv när det gäller att utreda vad som gått fel när kvinnor eller män dödas av närstående eller före detta närstående. Det skriver professorerna Gun Heimer och Henrik Belfrage på Svenska Dagbladets debattsida.

 

 

 

Så mycket kostar

gatuvåldet

 

Våldet på gatan har en skyhög prislapp. Ett år av våldsbrott i Södertälje har tio år senare kostat samhället drygt två miljarder. Varje barn som blir livsstilskriminell kan i 40-årsåldern ha orsakat kostnader på upp till 80 miljoner. ”Vi måste börja förstå vidden av det”, säger Patrick Ungsäter, polismästare i Södertälje,till DN.

 

 

Satsningen som ger resultat i Södertälje

Södertälje bryter gränser, satsar långsiktigt och försöker samordna. ”Det är nu vi har chansen”, menar polismästare Patrick Ungsäter och Patrik Derk, vd för Hovsjösatsningen, i en intervju med DN.

 

 

 

Polisen får intern kritik

”Hänger inte med

i Internet-utvecklingen”

 

– Man går inte längre ner på torget och köper av Kalle, 25 år, 190 lång och före detta narkoman. Nu sitter man hemma och beställer och vi inom polisen har i dagsläget ingen strukturerad internetspaning på det här området, säger Philip Jansson vid Rikspolisstyrelsens inspektionsenhet. Men det finns positiva undantag. Philip Jansson lyfter fram ungdomssektionen vid länskrim i Stockholm. Det är chefen där, Jonas Wendel, som beskriver spaning på internet "som att fotpatrullera Europa", enligt en artikel i Expressen.

 

 

Färre svenskar
kör rattfulla

Svenskarna kör inte berusade lika ofta som för tio år sedan. Tätare poliskontroller och att vi dricker mindre alkohol är tänkbara orsaker, uppger DN.

 

 

 

Nytt drogtest

snart här

 

Ett par andetag är allt som behövs för att avslöja om till exempel en bilförare är påverkad av droger. Inom kort lanseras det nya drogtestet på marknaden, förklarar DN.

 

 

Ny HD-praxis

kritiseras av polis

Efter en rad vägledande domar i Högsta domstolen har straffen för narkotikabrott kraftigt sänkts och gränser för vad som utgör grova brott höjts. Den nya praxisen ifrågasätts av poliser och tullkriminalare som anser att det blivit svårare sätta dit brottslingarna. En analys som gjorts vid Rikskriminalpolisens underrättelsesektion visar bland annat att kortare strafftider lett till mer knark på gatorna, skriver Göteborgs-Posten.

 

 

 

"Ask har tappat polisgreppet"   ”Brott och straff är en moderat hjärtefråga. Desto mer graverande att polisens förfall håller på att bli regeringens största misslyckande” skriver Anna Dahlberg på ledarsidan i Expressen

 

 

 

Polisen har
olagliga register

Enskilda personers etnicitet och religion registreras på ett olagligt sätt av Rikspolisstyrelsen, visar en granskning från Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Det uppger DN .

 

 

 

En polis om dagen

dödas i Venezuela

 

Enligt rapporten från organisationen Venezuelas våldsobservatorium, OVV, har nästan 22 000 personer mördats i Venezuela 2012. Det är runt tio procent fler än förra året. I genomsnitt en polis om dagen dödas i det våldsamma landet, berättar DN.

 

 

 

Pressens kris
kan bli demokratins,

skriver Smålandsposten i en intressant ledare som citerats en hel del runt om i landet. Demokratin behöver granskande och grävande journalister, hävdar tidningen. De flesta poliser lär nog spontant uppfatta grävande journalister som en landsplåga. Men visst bör även vi tänka två gånger på hur vårt samhälle skulle se ut om de rösterna tystnade därför att medierna i sin kris inte har råd med dem.

 

 

178 poliser

dömda på sex år

 

Var fjärde polis som dömdes för brott mellan 2005 och 2011 hade begått sexbrott eller kvinnomisshandel. De dömda återfinns på alla nivåer inom polisen, skriver Aftonbladet.

 

– Jag har funderat på hur man kan komma igenom rekryteringsprocessen till polisen med en sådan här problembild, säger Stephen Jerand, länspolismästare i Östersund, där två poliser har dömts för grov kvinnofridskränkning sedan 2008.

 

Blåljus kommentar:

 

Varje polis som begår ett brott är så klart en för mycket. Men är det alarmerande höga siffror som föranleder artikeln? Det är ett trettiotal poliser som döms för brott per år, dvs drygt en promille av Sveriges poliskår. För många förvisso, men sannolikt finns det ingen yrkesgrupp som har lägre siffror. Det vanligaste brottet torde vara rattfylleri/rattonykterhet. Och när det handlar om brott mot kvinnor, som förvisso finns god anledning att ta skarpt avstånd från, är det alltså ca åtta poliser per år av 20 000 som gör sig skyldiga till dessa. Även om vi fördomsfullt räknar bort de kvinnliga poliserna som möjliga gärningsmän till dessa brott, är andelen runt en halv promille bland de manliga konstaplarna...

 

Visst borde ingen polis någonsin begå brott, men dessvärre finns det bland poliserna en del som har mänskliga brister, som i en viss livssituation gör att han eller hon kan gå över gränsen. Troligtvis har Polisen, sedd som helhet, ändå lägre tolerans mot brott begångna av kolleger än man har i många andra yrken.

 

 

 

EU öppnar centrum mot it-brott

 

I dagarna invigs EC3, EU:s nya enhet för bekämpning av it-brott som kontokortsstölder och spridning av barnporr. Att brottslingar inte sällan ligger före rättsväsendet gäller särskilt på nätet, tillstår EU-kommissionär Cecilia Malmström, men hon sätter ändå stort hopp till den nya centrumet.

 

 

 

EU-satsning på robotar

 

EU-kommissionen satsar 36 miljoner kronor på att utveckla robotar som känner igen olika sociala situationer, kan interagera med människor och därför kan användas på platser med många människor. Forskare vid Örebro universitet får anslag för att göra det möjligt för robotarna att röra sig trots att det finns hinder i vägen och människor i rörelse.  Robocop, måhända, undrar red?

 

Rörlighetsdirektivets

genomförande följs upp

I promemorian Ds 2012:60 presenteras förslag till författningsändringar med anledning av en uppföljning av vissa delar av rörlighetsdirektivets genomförande i svensk rätt.

 

Begreppet "familjemedlemmar" vidgas

Det föreslås att reglerna i utlänningslagen och utlänningsförordningen som gäller för familjemedlemmar till EES-medborgare även ska gälla för familjemedlemmar till svenska medborgare som har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet. I promemorian föreslås också att definitionen av familjemedlem till EES-medborgare i utlänningslagen ska utvidgas så att den även omfattar bl.a. vissa familjemedlemmar som i det land från vilket han eller hon har kommit är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning. Det föreslås dessutom att den begränsning som för närvarande gäller beträffande kretsen av familjemedlemmar till studerande som har uppehållsrätt ska tas bort.

 

Förhindra missbruk

I syfte att förhindra missbruk av reglerna om uppehållsrätt föreslås att det i utlänningslagen ska tas in en bestämmelse som anger att uppehållsrätt inte föreligger om ett äktenskap ingåtts, ett samboförhållande inletts eller en utlänning adopterats uteslutande i syfte att ge utlänningen uppehållsrätt.

I promemorian föreslås vidare bl.a. att det särskilda registreringsförfarandet för EES-medborgare ska tas bort och att Migrationsverkets beslut som rör uppehållsrätt ska kunna överklagas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

 

 

 

113 13 nytt informationsnummer

 

I mars införs det nya nationella informations- och upplysningsnumret 113 13. Den som ringer kan både lämna uppgifter och få information.

 

Syftet är också försöka få människor att ringa 113 13 i stället för larmnumret 112 om det inte handlar om en direkt nödsituation. Dessutom ska numret vara ett stöd för kommuner och myndigheter vid olika typer av krissituationer.

 

Den svenska

polisbilen

fyller 100 år

 

Polisbilen i Sverige fyller 100 år i år, hävdar nätupplagan av Minnenas Journal. Kul läsning men uppgifterna får förstås tas med en nypa salt. Svårt att veta hur väl utvecklad faktakontrollen är på Minnenas Journal.