Publicerat 2013-01-10 19:30

AUTOMATVAPEN:

Livsfarliga hot kräver

snabba motåtgärder

 

Vad får svenska poliser som är godkända för att bära tjänstevapen  lära sig om en situation liknande den som inträffade nyligen i Södertälje där en rånare blev skjuten sedan polisen upplevt hot med automatvapen? Blåljus fråga går till Pär Andersson som är länsansvarig för konflikthantering vid polisen i Stockholms län.

-          Till att börja med kommer lagreglerna om nödvärn in och kompletterar lagarna kring polisens vapenanvändning, förklarar Pär. Så är det om en polis upplever sig vara hotad av ett automatvapen som höjs eller riktas mot denne.

 

-          Nödvärnssituationerna är inte lagreglerade i detalj eftersom det vore omöjligt att förutse alla situationer som kan inträffa, fortsätter Pär. Den som blir angripen måste i rätt hög grad följa sitt eget omdöme inom de allmänt hållna gränser som lagen drar upp.

 

BLÅLJUS ANM 1: Nödvärn är en s k objektiv ansvarsfrihetsgrund. Av Brottsbalkens, BrB, 24 kap 1 § framgår att bedömningen av nödvärnsrätten bland annat ska göras med hänsyn till angreppets beskaffenhet och omständigheterna i övrigt. Dessutom får nödvärnsvåldet inte vara uppenbart oförsvarligt. Det brottsliga angrepp som ska avvärjas måste vara påbörjat eller överhängande. Det är också möjligt att överta nödvärnsrätten från andra närvarande som står inför ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp och som eventuellt inte förmår försvara sig själva. Den som upplever sig befinna sig i en nödvärnssituation, enligt ovan, som senare visar sig inte ha varit det kan också undgå ansvar om missuppfattningen av läget var ursäktlig (s k putativt nödvärn).

 

ANM 2: I den här texten handlar det om angrepp just med automatvapen. Det beror naturligtvis på dessa vapens särskilda farlighet. Man behöver inte vara mästerskytt för att träffa och skada allvarligt om man snabbt kan få iväg en skur av kulor. Finns omkringstående ökar risken kraftigt för att även de ska träffas. Automatvapen kan bete sig mycket oberäkneligt när de avlossas.

 

MÖJLIGHET ATT ÖVERLEVA

 

-          Det vi inom myndigheten lär ut till alla poliser i samband med vapenträning är bland mycket  annat att om de ser ett automatvapen höjas eller riktas mot sig och de inte har en chans att söka skydd är deras möjlighet att överleva situationen att rikta ett skott, så kallad verkanseld, som slår ut angriparens centrala nervsystem, förklarar Pär. Den bedömningen ändras inte vare sig vapnet senare visar sig äkta eller falskt. Är det en kopia är det avgörande hur den rimligen kunde upplevas av den angripne polisen.

 

DET RÄCKER INTE MED

EN TRÄFF I EN ARM

 

-          Det räcker inte med en träff i en arm, ett ben eller i mjukdelar, fortsätter han. Ett sådant skott kan få angriparen att falla omkull men inte nödvändigtvis. Det finns ett stort antal exempel ur forskningen där angripare fått ett flertal träffar i kroppen från nio mm polisvapen och ändå fortsatt angreppet.  Och angriparen kan rikta automateld mot polisen eller andra även från liggande ställning. Det är viktigt att komma ihåg att även om polisen har möjlighet att själv direkt söka skydd så ligger det självklart i yrkesrollen att polisen automatiskt övertar eventuella andra närvarandes nödvärnsrätt. Det kan t ex vara  överhängande risk att angriparen öppnar automateld i försök att ändå träffa polisen och då kanske råkar skjuta andra som står runtomkring eller skada dem med rikoschetter . I ovana händer kan automatvapen bete sig mycket oberäkneligt.

 

VAD INNEBÄR

”SLÅ UT CENTRALA NERVSYSTEMET”?

 

BLÅLJUS: Du säger att krävs en träff som slår ut centrala nervsystemet. Vad innebär det mera konkret?

 

-          Huvud eller hjärta, förklarar Pär. Det låter illa men så är det faktiskt. Och ska man se till de situationer där svenska poliser kan råka ut för överhängande angrepp med automatvapen så är det ofta vid rån. Och det är vanligt att rånare idag har kroppsskydd. Då återstår tyvärr bara huvudet.

 

-          Jag vill nämna att många nödvärnssituationer som svenska poliser möter inte kräver att vapen avlossas alls eller riktas mot några vitala kroppsdelar. Om en person t ex angriper en polis med kniv på något längre avstånd kanske det finns utrymme för en hel rad mildare åtgärder som övertalning, varningsrop, varningsskott och först i sista hand ett skott i ett ben eller liknande. Om en knivman faller omkull av en träff är ju som regel målet nått – angreppet är troligen avvärjt.

 

VILKA ÄR FAKTA OM AMMUNITIONEN?

 

BLÅLJUS: I medierapporteringen kring händelsen i Södertälje har det varit viss uppmärksamhet kring att polisen använder hålspetsammunition som i just det här fallet skulle kunna ha förvärrat skadorna. I några medier har man kunnat läsa mellan raderna att poliserna själva skaffat farlig ammunition. Vilka är fakta?

 

-          För att börja med det sista – svenska poliser tilldelas ammunition från myndigheten både för övning och för att använda i tjänstevapnet, slår Pär fast. Jag har aldrig hört talas om att någon polis skulle använt egen ammunition i något sammanhang. Det vore ju ett allvarligt brott mot reglerna som för övrigt skulle upptäckas direkt om ammunitionen användes i ett skarpt läge. Den ammunition som används i tjänsten är en som noga provats och övervägts inom Polisen. Förenklat kan man säga att oskyldiga omkringståendes säkerhet har prioriterats. Kulor som träffar en angripare ska stanna i kroppen på denne och inte kunna tränga ut i okontrollerade banor och skada folk i närheten. I andra hand ska träffen om möjligt ha en stoppande effekt så att den tillfälligt sätter en angripare ur spel. Priset för det här är i vissa fall värre skador på den träffade än ammunition där kulan passerar rakt genom kroppen. Sådan kan å andra sidan i vissa lägen vara i det närmaste ofarlig för den träffade.

 

Intervju: Claes Cassel

 

EN AV DE FÅ I MEDIERNA SOM

INSETT VAD SAKEN HANDLAR OM

 

Oisin Cantwell i Aftonbladet har skrivit en blogg om juridiken runt händelsen i Södertälje som i stort präglas av sans och balans. Cantwell är uppenbart påläst till skillnad från många av kollegerna.