Jag kände inte Robert och Olle, har aldrig träffat
varken dom eller deras anhöriga. Chansen är dock rätt stor att jag skulle ha
fått arbeta och lära känna dom också, precis som med dom jag jobbar med nu och
som arbetade den här dagen för 15 år sedan. Kollegor som kände Robert och Olle,
som var nära vänner med dom. Kollegor som fick underrätta de anhöriga, som fick
se Oskar och Linnea i ögonen och berätta att deras pappa inte finns mer,
kollegor som på telefon hörde Robert och Olles sista sekundrar i livet. Mina
tankar går till er idag. Jag kan inte föreställa mig vad ni har fått gå igenom.
Vissa har de senaste dagarna använt händelsen i
Malexander som ett argument till högre ingångslöner för poliser, "Vad är
det värt?". Personligen tycker jag att det är ett ovärdigt och ett på
gränsen till smaklöst sätt att hedra minnet av Robert och Olle. Istället hade
jag hellre sett att man pratade om det stigande polisföraktet som breder ut sig
i samhället i allmänhet och i media i synnerhet. Jag skulle önska att minnet av
det som hände i Malexander fick människor att börja fundera på deras syn på
polisen och dom som arbetar som poliser.
Idag är det ingen som höjer på ögonbrynen när någon
sitter på förfesten och spyr galla över den polis som gett dom
fortkörningsböter. En grupp poliser som hamnar i underläge vid en demonstration
och mer eller mindre får slåss för sina liv får skylla sig själva, dom borde
inte ens vara där och provocera. I media framställs vi allt oftare som
inkompetenta idioter, som våldsverkare som älskar att skada andra människor.
Journalister får stå oemotsagda när dom, ofta utan speciellt mycket insikt,
recenserar ingripanden som slutat illa. Det finns bloggare som lägger ut
poliser med fullständiga personuppgifter på både poliserna själva och deras
anhöriga, i många fall enbart för att dessa poliser har utfört det arbete dom
är satta att utföra.
Jag hade önskat att man denna dag pratade om detta,
funderade igenom sin egen inställning till polisen och ägnade människorna bakom
uniformerna en tanke. Jag hade önskat att alla journalister och bloggare, som
mer eller mindre utan hämningar kritiserar och dömer ut poliser, ägnade en
tanke åt människor som jag, Olle och Robert. Papporna, mammorna, sönerna och
döttrarna som valt att jobba som poliser för att du och din familj ska kunna
leva ett så tryggt och säkert liv som möjligt. Människorna som kommer så fort
dom kan när du ringer 112. Människorna som med sina liv som insats kastar sig
in i situationer när alla andra springer därifrån för att ta skydd. Människorna
som måste fatta livsavgörande beslut på en bråkdel av en sekund. Människorna
som riskerar liv och lem för att politiker ska känna sig säkra när dom talar om
sin politik på torget. Människorna som har ett yrke där det bland annat ingår
att skriva böter till dom som gör fel i trafiken, som kissar på entrédörren
till gallerian eller som kastar ölburkar i blomarrangemanget på torget. Jag
hade önskat att man denna dag såg förbi uniformerna och ägnade dessa människor
en tanke.
Det hade varit ett fint sätt att hedra Olle och
Robert!
Anders Högqvist"
Vill ni dela Anders text på facebook, finner ni den här