MorgonDagens Nyheter

Ännu en utredning av ett misstänkt polisbrott läggs ned. Som bekant går mindre än två procent av alla anmälda brott mot poliser till åtal. När en sådan anmälan görs, utreds ärendet av en särskild enhet avskild från de vanliga polismyndigheterna, under ledning av en åklagare i chefsställning. Ändå blev denna väldigt uppmärksammande händelse nedlagd trots att det fanns ”videobevis”. Den kommer att ligga i statistiken för anmälda misstänkta brott begångna av polis som inte lett till åtal. I media presenteras den statistiken årligen som en nyhet med en underförstådd eller tydlig antydan om att det skulle bero på att poliserna slipper undan olika oegentligheter - ibland med påpekandet att det är poliser som utreder poliser vilket skulle förklara sakernas tillstånd.

En bidragande orsak till nedläggningen i just detta fall, var att föraren och passageraren i Hyundaien som syntes tävla i streetrace mot polisbilen berättat att det inte var någon tävling, och inte heller något annat trafikbrott, möjligen hade man stannat på en plats där det var stoppförbud. Dessutom har arrangören av streetracet som initialt uppgav att polisbilen och dess patrull deltagit i tävlingarna, nu tagit tillbaka de uppgifterna som han berättar att han lämnat till pressen för att djävlas med polisen för gamla oförrätter.

Spricker som troll i solen

Så kan en bra historia spricka som ett troll i solen när verkligheten kommer ifatt. Och så är det ofta när det gäller anmälningar mot poliser. En del av dessa görs på grund av ett behov att ge igen mot poliser som kanske ingripit mot just anmälaren eller dennes befryntade. Åtskilliga andra anmälningar kan göras när polisen använt våld eller andra tvångsmedel, vilket så klart kan upplevas som obehagligt för den som utsätts för det eller se otrevligt ut på exempelvis en video. Å andra sidan är poliserna ålagda att använda våld för att genomföra sina tjänsteåtgärder, när andra medel är otillräckliga. Kunskapen om den skyldigheten är inte alltid på topp bland de som skriver i media eller de som gör anmälningar mot poliser. Polisen anmäler dessutom ofta sig själva när olika polisingripanden kritiserats i media. Däri ligger förklaringen till att relativt många poliser anmäls även om inget brott begåtts av poliserna.

Till det kommer att trycket mot polisåklagarna är så stort att de skall ställa poliser till ansvar även i fall där bevisningen är tveksam, att polisåklagarnas andel åtal med följande fällande dom bara är hälften så hög som när det gäller andra åklagares andel fällande domar. (Poliser som åtalas fälls i ca 50% av rättegångarna, medan andra fälls i ca 80%) Men det handlar inte om att poliser behandlas mildare av domstolarna, utan att åklagarna har sämre på fötterna när de väcker åtal. För att en åklagare skall ha rätt att åtal skall hon på objektiva grunder kunna förvänta sig en fällande dom, det vill säga att rätten kommer att finna att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till vad åklagaren har lagt honom till last. Är den förutsättningen inte uppfylld kan åklagaren dömas för obefogat åtal, det borde gälla även när det handlar om misstänkta poliser.

Det har till och med förekommit att åklagare har överklagat friande domar mot poliser ”för att utforska ett oklart rättsläge”. Att utreda och döma om ett händelseförlopp på kanske en halv minut tar med överklaganden ofta flera år. I svala kontorsrum och eleganta rättssalar sitter juridiskt skolade och slår fram och tillbaka i den juridiska doktrinen, praxis och författningssamlingar för att se vad polisen eventuellt fattat för felaktigt beslut under de heta 30 sekunderna. Och kommer då trots allt oftast fram till att polisen gjorde rätt.

Under tiden kan polisen i värsta fall vara omplacerad, stoppad i karriären och löneutvecklingen – bara för att tillfredställa en högljudd opinions krav på att just polishuvuden skall rulla.

Allmänheten och våra kära folkvalda undrar varför Polisen inte är mer effektiv, engagerad och tillgänglig. Ibland efterfrågas även dådkraft av poliserna. Men allt har en förklaring. Till sist urholkar droppen stenen, och även poliserna på gatan, den tunna blå linjen, påverkas av samhällsdebatten och vad som uppfattas som häxjakt mot poliser.

Då är samhället illa ute, på riktigt.

Tommy Hansson