Publicerat 2013-10-03 08:30

Många oklarheter om nya "specialistpoliser"

Polistidningen avslöjar att PHS beslut att utbilda s k specialister inom Polisen till poliser genom ett års halvtidsstudier, sågas jämte fotknölarna av RPS HR-avdelning. Det är ingen nådig analys som HR-avdelningen ger av förslaget, som kommit till stånd efter ett krav från Regeringen.

Den grundläggande frågeställningen som kritiseras av HR-avdelningen är vad som kännetecknar en "specialist". HR-avdelningen skriver:

"Definitioner

Förslaget på definitionerna i utkastet är så pass vaga att det uppstår en risk utifrån ett rättsäkerhetsperspektiv. En otydlig definition av begreppet specialist, utgör en påtaglig risk för skönsmässiga bedömningar, gällande behörighet. Det framgår inte heller i utkastet vilken kompetens som krävs, för att bedömas som specialist inom polisen. Vidare anges det i definitionen att specialisten har djup kompetens i relation till viss uppgift eller visst verksamhetsområde.

Begreppen specialist och djup kompetens har alltså en bärande betydelse då de avgör tillträde till en given befattning. Det måste därför beskrivas hur nivån djup kontrolleras och bedöms.

Ur ett likabehandlingsperspektiv utgör vaga formuleringar och otydliga definitioner ett hinder för transparens, spårbarhet och förutsägbarhet. Det försvårar alltså möjligheten att säkerställa saklig och likvärdig bedömning av de sökande.

Det föreslås i utkastet att ett antal kompetensprofiler med en gemensam bas utarbetas. Här borde tydliga val göras, så att det går att definiera vad en specialist är, samt vilket behov som föreligger för att specialisten ska ges polisiär kompetens. Utifrån detta kan rätt utbildningsinnehåll skapas och det kan säkerställas att rätt personer nomineras och antas. Det kan inte anses ligga inom PHS kompetensområde att ensamt skapa en definition för begreppet specialist."

När det gäller vilka befogenheter de snabbutbildade "specialisterna" skall få, är HR-avdelningen lika kritisk:

"Befogenhet

Utbildningen ska ge den enskilde förutsättningar att arbeta som polis på skilda nivåer och inom olika polisiära verksamhetsområden, utan att beskriva vad som avses. En bedömning om gränsdragning mellan specialister med polisiär befogenhet och polisanställda med utökade befogenheter finns inte framtagen i nuläget. Det är viktigt att beskriva vad som uppgiftsmässigt särskiljer dessa grupper. Utredningen om det senare bör därför inväntas.

En genomgång måste göras gällande grunder för vilka specialistbefattningar som bör tilldelas polisiär befogenhet och i vilken omfattning den polisiära befogenheten ska begränsas.

Utifrån beskrivningarna i utkastet, är specialister behöriga att söka utlysta allmänpolisiära befattningar. Eftersom det inte föreslås att det ska göras någon åtskillnad, beroende på vilken utbildning man genomgått, är båda grupperna att anse som poliser med fulla befogenheter och tjänsteskyldigheter. Därför finns en uppenbar fara att rättssäkerheten riskeras, på grund av faktiska kompetensskillnader, om medarbetare som gått polisutbildningen för specialister fritt kan söka polisiära tjänster. Risken att det utifrån detta också skapas poliser och lightpoliser är påtaglig.

HR-avdelningen vill särskilt fästa uppmärksamhet på att utbildningen föreslås genomföras under två terminer på halvfart, vilket i realiteten innebär att utbildningen omfattar maximalt en termin. Detta ska jämföras med de som genomgår den ordinarie utbildningen som omfattar fem terminer. I vilken omfattning förtjänst och skicklighet då kan värderas måste anses som oklart."

När det gäller antagningskraven och urval, är kritiken mot förslaget närmast förödande:

"Antagningskrav och urval

En bedömning av lämplighet för yrket, kopplad till gällande formella krav för den grundläggande polisutbildningen, har inte gjorts. Frågeställningar om särskilt urval och vilka som i sådant fall identifierats vara lämpliga för denna utbildning, saknas.

Då varken begreppet specialist eller aktuella verksamhetsområden är klarlagda, saknas också möjlighet att genomföra ett rättssäkert och objektivt antagningsförfarande. Följden blir också att relevanta urvalstester inte kan genomföras.

För att kunna fastställa behöriga sökande som ska tilldelas polisiär befogenhet och där anställningen föreslås vara polisman, måste antagningskraven vara samma som för den grundläggande polisutbildningen. Detta gäller allmän och särskild behörighet samt beslutad kompetensprofil för nyutbildad polis och profil för antagning.

För att hålla kvalité, professionalism och kostnadseffektivitet i antagningen ska den läggas samman med övrig antagning och inte gå i ett sidospår. Det kan därför inte anses ankomma på PHS att anta till en polisutbildning.

PHS anger i utkastet (under urval och antagning) att specialisterna redan är anställda och bedömda. Det är viktigt att uppmärksamma att de är bedömda för den anställning och funktion de innehar idag. Efter genomgången utbildning ska de anställas som poliser, det är en helt annan anställning. Det finns idag inget enhetligt sätt att bedöma personer som anställs och arbetar som specialister. De som är föremål för den föreslagna utbildningen är bedömda av polismyndigheten. Då normeringar saknas medför detta att bedömning i de flesta fall, skett utifrån helt olika utgångspunkter.

Den föreslagna utbildningen avser helt ny kompetens och är en grundutbildning inte så som angivits i utkastet en vidareutbildning. De anställda som genomgår den föreslagna utbildningen, eller anställda som söker till den grundläggande polisutbildningen, kommer samtliga att genomföra en grundläggande utbildning och erhålla kompetens som de inte tidigare haft."

Så fortsätter analysen på punkt efter punkt.

Bland annat tas problemet med arbetsskyldigheten upp, och det konstateras att de s k specialistpoliserna inte har begränsad arbetsskyldighet utan samma vida arbetsskyldighet som alla andra poliser har inom sin anställning som polis...

Hur de s k specialistpoliserna skall värderas, vilka arbetsuppgifter de skall ha, och hur deras kunskaper och lönesättning skall tas tillvara jämfört med "vanliga poliser" är inte fullt utrett, men säkert av avgörande betydelse för rekryteringen. Enligt HR-avdelningens bedömning skall de som erhåller en polisiär anställning söka en sådan anställning precis som alla andra poliser, i konkurrens med andra sökande utifrån förtjänst- och skicklighetsbegreppet.

Blåljus har skrivit om de nya förslagen tidigare här och här.

Tommy Hansson

Gilla sidan: