På onsdag, den 1 april 2015, träder en ny lag i kraft som gör att
polisen kommer kunna föra ett nationellt register över personer med
tillträdesförbud på idrottsarenor.
Det
ska på så sätt bli lättare för klubbarna att förebygga, förhindra och
upptäcka överträdelser av tillträdesförbud och också säkrare för alla
som besöker ett idrottsarrangemang.
– Tidigare har det varit svårt
för klubbarna att hindra människor att komma in eftersom de inte haft
någon aning om vilka som haft tillträdesförbund, säger Per Engström på
utvecklingscentrum Stockholm till polisen.se.
När någon får tillträdesförbud kan polisen i framtiden lägga in dem i
registret med namn, personnummer och adress men även med alias,
fotografi och en notering om vilket lag de håller på. Andra uppgifter
får inte registreras.
– Lagen är tydlig, det finns inget utrymme att registrera mer än vad som framgår av lagen, säger han.
Polisen får fotografera en person om det finns ett beslut om
tillträdesförbud eller om man har en välgrundad misstanke om att
personen kommer att få det och om man har avsikt att initiera ett sådant
ärende. Man får dock inte lägga in fotot i registeret förrän det finns
ett beslut. Man kommer inte att använda andra bilder som polisen redan
har tillgång till.
– Det innebär att vi inte kommer ha några bilder
den 1 april. Det kommer vi lägga in efter hand när det beslutas om nya
tillträdesförbud.
Riksdagen beslutade om lagen i mitten av februari och polisen har
ännu inte hittat en permanent lösning för registret. En interimistisk
variant kommer dock att vara på plats inom ett par veckor, när lösningen
stämts av med Datainspektionen.
– Vi kommer att vara helt öppna med
dem om vad vi har för syfte med registret, hur vi ska använda det och
vilken nytta vi kan ha av det, säger Per Engström.
Även klubbarna
behöver samråda sin hantering av uppgifterna med Datainspektionen innan
polisen lämnar några uppgifter med dem, vilket innebär att det kommer
att dröja en tid innan de får praktisk nytta av det.
– Vi kommer
säkert att få förfrågningar ganska snart men det krävs att de kan ta
hand om och skydda de utlämnade personuppgifterna – både tekniskt och
organisatoriskt.
När en klubb sen ska ordna en match och vill ha ett utdrag ur
registret ska de kontakta utvecklingscentrum Stockholm och uppge vilken
specifik match det handlar om och vilka lag som möts.
– Då kan vi
lämna ut information om just de lagens supportrar som har
tillträdesförbud. På så sätt behöver vi inte lämna ut information om
onödigt många människor till klubbarna. Det är ju känsliga uppgifter
eftersom det nästan alltid ligger ett brott bakom att någon får ett
förbud, säger Per Engström.
8 frågor och svar om tillträdesförbud
1) Vad är det?
Supportrar
kan förbjudas att komma till vissa idrottsarrangemang om det på grund
av särskilda omständigheter finns risk att han eller hon kommer att begå
brott under arrangemanget och brottet är ägnat att störa ordningen
eller säkerheten där.
2) Vad har man gjort för att få ett?
Man kan till exempel ha bråkat eller använt pyroteknik.
3) Vem ansöker om det?
Både polisen och idrottsföreningarna kan göra det.
4) Vem beslutar om det?
Åklagarmyndigheten.
5) Hur länge gäller ett beslut?
I max tre år.
6) Var gäller det?
Om det gäller fotboll –
tillträde till alla matcher i de högsta serierna, inklusive svenska
cuppen och landskamper. Om det gäller ishockey – tillträde till alla
matcher i SHL, hockeyallsvenskan, champion hockey league, landskamper
och mästerskap.
7) Hur många utfärdas varje år?
I fjol utfärdades 120 – de flesta för fotboll. Just nu finns det runt 50 aktiva beslut.
8) Hur många överträder besluten?
Under 2014 var det 14 överträdelser.
Polisen
Text: .