Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2010-03-18 18:00SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK 
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om skärpta straff för allvarliga våldsbrott, att öka spännvidden mellan straffen för brott i allmänhet och att skärpa straffen vid återfall i brott.
En strängare syn på våldsbrott
Samhällsutvecklingen sedd över längre tid har inneburit att de allvarliga våldsbrotten måste ses som betydligt allvarligare än tidigare. Allvarliga våldsbrott innebär att offret både drabbas av fysiskt våld och utsätts för psykiska påfrestningar. De kan dessutom skapa rädsla och verkar begränsande för en större krets av människor. Personer med en kriminell livsstil som ingår i gäng använder också allvarligt våld och utnyttjar rädslan för att utsättas för sådant våld i syfte att främja brottslighet i organiserade former. En strängare syn på de allvarliga våldsbrotten bör återspeglas i en straffnivå som står i proportion till deras allvar. I propositionen lämnar regeringen därför ett antal förslag som syftar till att höja straffnivån för dessa brott.
Straffen höjs för alla allvarliga våldsbrott. Domstolarna ska vid straffvärdebedömningen särskilt beakta om en gärning inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet till person. Straffskalornas utrymme uppåt tas därmed i anspråk och straffen kommer att uppvisa en större spridning inom straffskalorna. Straffvärdet ska ligga över straffminimum eller den allra nedersta delen av straffskalan. För brott som sedan tidigare ligger en bit upp i straffskalan ska straffvärdet ligga på en ytterligare högre nivå.
Organiserat brott försvårande
Straffskalan för grov misshandel, som är fängelse i lägst ett och högst tio år, delas upp. För misshandelsbrott som är att anse som synnerligen grovt döms till fängelse i lägst fyra och högst tio år. För annan grov misshandel döms till fängelse i lägst ett och högst sex år.
Straffminimum för grov utpressning höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Också straffminimum för grovt vållande till annans död höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.
Försvårande och förmildrande omständigheter ges ett ökat genomslag vid straffvärdebedömningen av brott i allmänhet. Bestämmelsen om att det utgör en försvårande omständighet om brottslighet har bedrivits i organiserad form utvidgas. Som försvårande ska beaktas om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering.
Återfall ytterligare skärpning
Återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning vid bestämmande av straff. Lagstiftningen förtydligas i syfte att öka användningen av straffskärpningsmöjligheten och enhetligheten i rättstillämpningen. Det slås fast att domstolen i skärpande riktning ska ta hänsyn till om den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott. Den nuvarande begränsningen att sådant hänsyn ska tas "i skälig utsträckning" slopas.
Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2010.
rumsavlyssning
I propositionen 2009/10:119 föreslås att lagen (2007:978) om hemlig rumsavlyssning och lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska fortsätta att gälla till och med den 31 december 2012.
Det föreslås också att det i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott införs en bestämmelse om förbud mot avlyssning av telefonsamtal eller andra telemeddelanden mellan en enskild och någon av de yrkeskategorier som anges i 36 kap. 5 § andra-sjätte styckena rättegångsbalken, bland annat personal inom sjukvården, präst inom trossamfund och journalister.
Vidare föreslås att bestämmelserna i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska vara tillämpliga på grovt brott enligt 6 § i den lag om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terrorristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet som regeringen föreslår i propositionen Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism (prop. 2009/10:78).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2010.
Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till en ny fängelse- och häkteslagstiftning. Den nya lagstiftningen, som innebär en tydligare och mer ändamålsenlig reglering av verkställighet i anstalt och häkte, ska förena humanitet med högt ställda krav på säkerhet och effektivitet.
Regeringen har i två tidigare etapper genomfört reformer som varit av betydelse för såväl en mer individualiserad verkställighet i anstalt som för ordningen och säkerheten där. Den första etappen innebar bland annat nya utslussningsåtgärder i form av så kallad utökad frigång och vistelse i halvvägshus. Den andra etappen innebar skärpta regler när det gäller intagnas rätt att inneha personliga tillhörigheter, men också utökade möjligheter till brevgranskning och avskiljande.
I denna proposition ersätter regeringen 1974 års lag om kriminalvård i anstalt med en ny fängelselag. Den nya fängelselagen ska ge Kriminalvården bättre förutsättningar att förebygga återfall i brott, utan att kravet på säkerhet och individens eget ansvar sätts åt sidan. Det ställer krav på att verkställigheten i anstalt ges en individuell utformning och ett meningsfullt och tydligt innehåll.
Lagförslaget innebär bland annat
- att ett besök hos en intagen ska kunna äga rum i ett besöksrum som är så utformat att besökaren och den intagne hålls åtskilda av till exempel en glasruta,
- att permission ska kunna kontrolleras med elektroniska hjälpmedel (fotboja),
- att det inte längre ska krävas att den intagne är dömd till lägst två års fängelse för att kunna placeras på en så kallad säkerhetsavdelning vid risk för rymning eller fritagning,
- att en tjänsteman inom kriminalvården ska ges befogenhet att avvisa eller avlägsna obehöriga personer,
- att Kriminalvården ges befogenhet att kontrollera ett fordon som passerar in i eller ut ur en anstalt, och
- att en del av den intagnes ersättning ska kunna tas i anspråk för betalning av hemresa när han eller hon ska utvisas.
För att verkställigheten i anstalt ska ges ett meningsfullt och tydligt innehåll innebär förslaget också att det i lag anges
- att en individuellt utformad verkställighetsplan ska upprättas för varje intagen, och
- att den intagne normalt ska ha avtjänat minst en fjärdedel av strafftiden, dock minst två månader, innan han eller hon får beviljas permission.
I propositionen föreslås även en ny häkteslag, utformad med fängelselagen som förebild. Enligt förslaget ska tingsrättens prövning av åklagarens beslut att meddela restriktioner av visst slag för en häktad person kunna överklagas. Syftet är att garantera att restriktioner för en häktad tillgrips och bibehålls med största möjliga restriktivitet.
I propositionen 2009/10:105 gör regeringen en översyn av de bestämmelser i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare som avser brottsmisstänkta barn som inte fyllt 15 år.
Ett övergripande syfte med de föreslagna ändringarna är att brott begångna av barn under 15 år ska utredas i större utsträckning och mer effektivt.
Utredning och kroppsbesiktning
Polisen ska enligt en så kallade presumtionsregel alltid inleda en utredning när barn under 15 år misstänks för ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse ett år, vilket inkluderar bland annat mord, dråp, grov misshandel, rån, våldtäkt och mordbrand samt försök, förberedelse och stämpling till dessa brott. Är det fråga om sådana brott införs också en möjlighet till kroppsbesiktning av barnet. Endast om särskilda skäl talar emot det ska en utredning kunna underlåtas.
Vidare ska polisen kunna utreda brott som inte omfattas av presumtionsregeln om det är av särskild betydelse med hänsyn till ett allmänt intresse. Detta innebär att rent polisiära skäl kan föranleda en utredning av brott, som exempelvis stöld och skadegörelse.
Socialnämnd kan begära utredning
Polisen ska också kunna utreda brott som inte omfattas av presumtionsregeln om det är av särskild betydelse med hänsyn till ett enskilt intresse. Det införs alltså en möjlighet att utreda brott som inneburit en allvarlig integritetskränkning för målsäganden, till exempel misshandel som inte är grov och sexualbrott som inte utgör våldtäkt, eller som inneburit stor ekonomisk skada för målsäganden, till exempel skadegörelse som förorsakat omfattande skador.
Vid misstanke om andra brott ska socialnämnden hos polisen begära att en utredning om brottet ska inledas om socialnämnden bedömer att en sådan kan antas ha betydelse för att avgöra socialtjänstens insatser för barnet. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas om fråga är om brott som äventyrar den unges hälsa och utveckling eller om brottet är ett led i en upprepad brottslighet av den unge. Även utan en begäran från socialnämnden ska polisen kunna hålla förhör med den unge och vidta andra brådskande åtgärder. Det ställs vidare högre krav på socialtjänsten att närvara vid polisförhör. Socialtjänsten ska kunna utebli från förhör i utredningar de själva initierat och i utredningar som inleds med stöd av den så kallade presumtionsregeln endast om det föreligger särskilda skäl.
För att understryka vikten av att en utredning bedrivs med särskild skyndsamhet införs en tidsfrist på tre månader inom vilken en utredning ska vara avslutad.
En möjlighet att vidta tvångsvisa drogtester av barn under 15 år som misstänks för att olovligen ha brukat narkotika införs. Se även notis nedan!
Möjligheten att förordna juridiskt biträde för den unge utvidgas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.
Regeringen kör över Lagrådet och föreslår i en proposition att unga under 15 år ska kunna drogtestas även utan föräldrars medgivande,skriver TT.
– Tidiga insatser mot unga som missbrukar är helt avgörande, säger justitieminister Beatrice Ask (M).
Lagrådet har bl a varnat för att urinprov under tvång kan användas av polisen som en slags bestraffning. Den kritiken avvisar Ask och menar att polisen har viktigare saker för sig än att ägna sig åt att trakassera unga.
Användandet av kokain har ökat i Sverige, skriver TT. Och bland unga är det framför allt kvinnor som använder den allt billigare drogen, enligt preliminär statistik.
– Om man jämför med situationen för 15–20 år sedan så förekommer det mer kokain i dag, det är min bedömning, säger Ulf Guttormsson utredare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).
Regeringen har nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändringar av skadeståndslagen. Enligt förslaget ska en förälder som har vårdnaden om ett barn vara skyldig att betala skadestånd för vissa typer av skador som barnet orsakar genom brott. Syftet är att tydliggöra att det är föräldrarna som bär huvudansvaret för sina barn och ungdomar.
Föräldrar har i dag i princip inte någon skyldighet att ersätta skador som deras barn orsakar. Regeringen har i budgetpropositionen får år 2010 pekat på att en trygg uppväxt är den mest effektiva brottsförebyggande insatsen och att föräldrarna har huvudansvaret för sina barn och ungdomar. I propositionen som nu överlämnas föreslår regeringen ett strängare skadeståndsansvar för föräldrar i syfte att tydliggöra detta ansvar. Förslaget innebär att en förälder som har vårdnaden om ett barn ska ansvara för vissa typer av skador som barnet orsakar genom brott. Ansvaret förutsätter inte att vårdnadshavaren varit vårdslös. Ansvaret ska gälla person- och sakskada och skada genom kränkning. Detta är de skador som typiskt sett uppkommer vid de vanligaste ungdomsbrotten, till exempel stöld, rån och misshandel.
Förälderns ansvar ska vara begränsat till högst en femtedel av prisbasbeloppet - för närvarande ca 8 500 kr - för varje skadehändelse. Dessutom ska skadeståndsansvaret undantagsvis kunna jämkas om det i ett enskilt fall skulle vara uppenbart oskäligt att föräldern ska betala skadeståndet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2010.
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Skärpta straff
för våldsbrott
och återfall
Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om skärpta straff för allvarliga våldsbrott, att öka spännvidden mellan straffen för brott i allmänhet och att skärpa straffen vid återfall i brott.
En strängare syn på våldsbrott
Samhällsutvecklingen sedd över längre tid har inneburit att de allvarliga våldsbrotten måste ses som betydligt allvarligare än tidigare. Allvarliga våldsbrott innebär att offret både drabbas av fysiskt våld och utsätts för psykiska påfrestningar. De kan dessutom skapa rädsla och verkar begränsande för en större krets av människor. Personer med en kriminell livsstil som ingår i gäng använder också allvarligt våld och utnyttjar rädslan för att utsättas för sådant våld i syfte att främja brottslighet i organiserade former. En strängare syn på de allvarliga våldsbrotten bör återspeglas i en straffnivå som står i proportion till deras allvar. I propositionen lämnar regeringen därför ett antal förslag som syftar till att höja straffnivån för dessa brott.
Straffen höjs för alla allvarliga våldsbrott. Domstolarna ska vid straffvärdebedömningen särskilt beakta om en gärning inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet till person. Straffskalornas utrymme uppåt tas därmed i anspråk och straffen kommer att uppvisa en större spridning inom straffskalorna. Straffvärdet ska ligga över straffminimum eller den allra nedersta delen av straffskalan. För brott som sedan tidigare ligger en bit upp i straffskalan ska straffvärdet ligga på en ytterligare högre nivå.
Organiserat brott försvårande
Straffskalan för grov misshandel, som är fängelse i lägst ett och högst tio år, delas upp. För misshandelsbrott som är att anse som synnerligen grovt döms till fängelse i lägst fyra och högst tio år. För annan grov misshandel döms till fängelse i lägst ett och högst sex år.
Straffminimum för grov utpressning höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Också straffminimum för grovt vållande till annans död höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.
Försvårande och förmildrande omständigheter ges ett ökat genomslag vid straffvärdebedömningen av brott i allmänhet. Bestämmelsen om att det utgör en försvårande omständighet om brottslighet har bedrivits i organiserad form utvidgas. Som försvårande ska beaktas om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering.
Återfall ytterligare skärpning
Återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning vid bestämmande av straff. Lagstiftningen förtydligas i syfte att öka användningen av straffskärpningsmöjligheten och enhetligheten i rättstillämpningen. Det slås fast att domstolen i skärpande riktning ska ta hänsyn till om den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott. Den nuvarande begränsningen att sådant hänsyn ska tas "i skälig utsträckning" slopas.
Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2010.
Förlängning av hemlig
rumsavlyssning
I propositionen 2009/10:119 föreslås att lagen (2007:978) om hemlig rumsavlyssning och lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska fortsätta att gälla till och med den 31 december 2012.
Det föreslås också att det i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott införs en bestämmelse om förbud mot avlyssning av telefonsamtal eller andra telemeddelanden mellan en enskild och någon av de yrkeskategorier som anges i 36 kap. 5 § andra-sjätte styckena rättegångsbalken, bland annat personal inom sjukvården, präst inom trossamfund och journalister.
Vidare föreslås att bestämmelserna i lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska vara tillämpliga på grovt brott enligt 6 § i den lag om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terrorristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet som regeringen föreslår i propositionen Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism (prop. 2009/10:78).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2010.
Humanitet och säkerhet
I fängelser och häkten
Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till en ny fängelse- och häkteslagstiftning. Den nya lagstiftningen, som innebär en tydligare och mer ändamålsenlig reglering av verkställighet i anstalt och häkte, ska förena humanitet med högt ställda krav på säkerhet och effektivitet.
En ny fängelselag
Regeringen har i två tidigare etapper genomfört reformer som varit av betydelse för såväl en mer individualiserad verkställighet i anstalt som för ordningen och säkerheten där. Den första etappen innebar bland annat nya utslussningsåtgärder i form av så kallad utökad frigång och vistelse i halvvägshus. Den andra etappen innebar skärpta regler när det gäller intagnas rätt att inneha personliga tillhörigheter, men också utökade möjligheter till brevgranskning och avskiljande.
I denna proposition ersätter regeringen 1974 års lag om kriminalvård i anstalt med en ny fängelselag. Den nya fängelselagen ska ge Kriminalvården bättre förutsättningar att förebygga återfall i brott, utan att kravet på säkerhet och individens eget ansvar sätts åt sidan. Det ställer krav på att verkställigheten i anstalt ges en individuell utformning och ett meningsfullt och tydligt innehåll.
Lagförslaget innebär bland annat
- att ett besök hos en intagen ska kunna äga rum i ett besöksrum som är så utformat att besökaren och den intagne hålls åtskilda av till exempel en glasruta,
- att permission ska kunna kontrolleras med elektroniska hjälpmedel (fotboja),
- att det inte längre ska krävas att den intagne är dömd till lägst två års fängelse för att kunna placeras på en så kallad säkerhetsavdelning vid risk för rymning eller fritagning,
- att en tjänsteman inom kriminalvården ska ges befogenhet att avvisa eller avlägsna obehöriga personer,
- att Kriminalvården ges befogenhet att kontrollera ett fordon som passerar in i eller ut ur en anstalt, och
- att en del av den intagnes ersättning ska kunna tas i anspråk för betalning av hemresa när han eller hon ska utvisas.
För att verkställigheten i anstalt ska ges ett meningsfullt och tydligt innehåll innebär förslaget också att det i lag anges
- att en individuellt utformad verkställighetsplan ska upprättas för varje intagen, och
- att den intagne normalt ska ha avtjänat minst en fjärdedel av strafftiden, dock minst två månader, innan han eller hon får beviljas permission.
En ny häkteslag
I propositionen föreslås även en ny häkteslag, utformad med fängelselagen som förebild. Enligt förslaget ska tingsrättens prövning av åklagarens beslut att meddela restriktioner av visst slag för en häktad person kunna överklagas. Syftet är att garantera att restriktioner för en häktad tillgrips och bibehålls med största möjliga restriktivitet.
Misstänkta brott
av barn under 15 år
ska kunna utredas
I propositionen 2009/10:105 gör regeringen en översyn av de bestämmelser i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare som avser brottsmisstänkta barn som inte fyllt 15 år.
Ett övergripande syfte med de föreslagna ändringarna är att brott begångna av barn under 15 år ska utredas i större utsträckning och mer effektivt.
Utredning och kroppsbesiktning
Polisen ska enligt en så kallade presumtionsregel alltid inleda en utredning när barn under 15 år misstänks för ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse ett år, vilket inkluderar bland annat mord, dråp, grov misshandel, rån, våldtäkt och mordbrand samt försök, förberedelse och stämpling till dessa brott. Är det fråga om sådana brott införs också en möjlighet till kroppsbesiktning av barnet. Endast om särskilda skäl talar emot det ska en utredning kunna underlåtas.
Vidare ska polisen kunna utreda brott som inte omfattas av presumtionsregeln om det är av särskild betydelse med hänsyn till ett allmänt intresse. Detta innebär att rent polisiära skäl kan föranleda en utredning av brott, som exempelvis stöld och skadegörelse.
Socialnämnd kan begära utredning
Polisen ska också kunna utreda brott som inte omfattas av presumtionsregeln om det är av särskild betydelse med hänsyn till ett enskilt intresse. Det införs alltså en möjlighet att utreda brott som inneburit en allvarlig integritetskränkning för målsäganden, till exempel misshandel som inte är grov och sexualbrott som inte utgör våldtäkt, eller som inneburit stor ekonomisk skada för målsäganden, till exempel skadegörelse som förorsakat omfattande skador.
Vid misstanke om andra brott ska socialnämnden hos polisen begära att en utredning om brottet ska inledas om socialnämnden bedömer att en sådan kan antas ha betydelse för att avgöra socialtjänstens insatser för barnet. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas om fråga är om brott som äventyrar den unges hälsa och utveckling eller om brottet är ett led i en upprepad brottslighet av den unge. Även utan en begäran från socialnämnden ska polisen kunna hålla förhör med den unge och vidta andra brådskande åtgärder. Det ställs vidare högre krav på socialtjänsten att närvara vid polisförhör. Socialtjänsten ska kunna utebli från förhör i utredningar de själva initierat och i utredningar som inleds med stöd av den så kallade presumtionsregeln endast om det föreligger särskilda skäl.
För att understryka vikten av att en utredning bedrivs med särskild skyndsamhet införs en tidsfrist på tre månader inom vilken en utredning ska vara avslutad.
En möjlighet att vidta tvångsvisa drogtester av barn under 15 år som misstänks för att olovligen ha brukat narkotika införs. Se även notis nedan!
Möjligheten att förordna juridiskt biträde för den unge utvidgas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.
Lagrådet körs över
om drogtest
Regeringen kör över Lagrådet och föreslår i en proposition att unga under 15 år ska kunna drogtestas även utan föräldrars medgivande,skriver TT.
– Tidiga insatser mot unga som missbrukar är helt avgörande, säger justitieminister Beatrice Ask (M).
Lagrådet har bl a varnat för att urinprov under tvång kan användas av polisen som en slags bestraffning. Den kritiken avvisar Ask och menar att polisen har viktigare saker för sig än att ägna sig åt att trakassera unga.
Unga kvinnor
tar oftare kokain
Användandet av kokain har ökat i Sverige, skriver TT. Och bland unga är det framför allt kvinnor som använder den allt billigare drogen, enligt preliminär statistik.
– Om man jämför med situationen för 15–20 år sedan så förekommer det mer kokain i dag, det är min bedömning, säger Ulf Guttormsson utredare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).
Skärpt skadeståndsansvar
för vårdnadshavare
Regeringen har nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändringar av skadeståndslagen. Enligt förslaget ska en förälder som har vårdnaden om ett barn vara skyldig att betala skadestånd för vissa typer av skador som barnet orsakar genom brott. Syftet är att tydliggöra att det är föräldrarna som bär huvudansvaret för sina barn och ungdomar.
Föräldrar har i dag i princip inte någon skyldighet att ersätta skador som deras barn orsakar. Regeringen har i budgetpropositionen får år 2010 pekat på att en trygg uppväxt är den mest effektiva brottsförebyggande insatsen och att föräldrarna har huvudansvaret för sina barn och ungdomar. I propositionen som nu överlämnas föreslår regeringen ett strängare skadeståndsansvar för föräldrar i syfte att tydliggöra detta ansvar. Förslaget innebär att en förälder som har vårdnaden om ett barn ska ansvara för vissa typer av skador som barnet orsakar genom brott. Ansvaret förutsätter inte att vårdnadshavaren varit vårdslös. Ansvaret ska gälla person- och sakskada och skada genom kränkning. Detta är de skador som typiskt sett uppkommer vid de vanligaste ungdomsbrotten, till exempel stöld, rån och misshandel.
Förälderns ansvar ska vara begränsat till högst en femtedel av prisbasbeloppet - för närvarande ca 8 500 kr - för varje skadehändelse. Dessutom ska skadeståndsansvaret undantagsvis kunna jämkas om det i ett enskilt fall skulle vara uppenbart oskäligt att föräldern ska betala skadeståndet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2010.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september