Lagligt klotter minskar inte olagligt

Det är den klotterpolicy som den borgerliga alliansen (Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna) instiftade 2007 som nu skall avskaffas.  I borgarnas policy står det bland annat att staden ”inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstånd från klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse”.

– Vi vill ta bort den antiintellektuella hållning som förts gentemot den här konstformen. Det har bland annat funnits exempel på där man inte kunnat annonsera för konstutställningar med graffiti eftersom Stockholms stad då hotat med att dra in sitt stöd. Det här innebär att det ska vara fritt fram att prata om graffiti, säger Roger Mogert (S), borgarråd i Stockholm stad.

Något beslut om huruvida staden ska uppföra väggar där graffitimålare kan måla lagligt är dock  inte taget ännu, Mogert säger att nästa steg blir diskussioner om lagliga väggar. Beslutet innebär så klart inte heller att det skulle vara lagligt att måla grafitti var som helst, lagen om skadegörelse gäller fortsättningen. Mogert tror inte att Stockholms Stads ändrade inställning till grafitti skulle leda till ökad skadegörelse.

Stiftelsen Tryggare Sverige har lämpligt nog kommit med en rapport som behandlar effekten av legala klotterväggar. Det betonas bland annat att platsen som upplåts till klotter har en betydelse för dess effekt på skadegörelsebrotten. De skriver på sin hemsida:

"Många kommuner diskuterar för närvarande att införa lagliga graffitiväggar, i vissa fall med argumentet att detta är en åtgärd som förebygger klotter. Det saknas dock starkt stöd för detta påstående. Tvärtom förefaller klotter öka i anslutning till lagliga väggar. Det visar en ny rapport som Stiftelsen Tryggare Sverige presenterar.

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) anmäls varje år ca 150 000 skadegörelsebrott, varav ungefär 50 000 avser klotter. Konsekvenserna av dessa brott är, förutom stora saneringskostnader för kommuner, fastighetsägare och privatpersoner, en otrygghet i det offentliga rummet.

Under de senaste åren har många kommuner genomfört brottsförebyggande insatser i syfte att minska denna typ av brott. Flera kommuner har utarbeta särskilda handlingsplaner med riktlinjer om s.k. nolltolerans och snabb sanering av klotter. Samtidigt har andra kommuner försökt minska skadegörelsen i form av klotter genom inrättandet av lagliga s.k. graffitiväggar.

För närvarande pågår en debatt i många kommuner (t.ex. Jönköping, Stockholm, Borås, Kalmar, Lund, Karlskoga, Linköping, Växjö, Örebro och Luleå) om att överge tidigare policy med nolltolerans mot klotter och istället införa lagliga väggar, i vissa fall med motiveringen att det förebygger klotter. Men vad fungerar och vad fungerar inte?

- Debatten baseras i stor utsträckning på upplevelser, tyckanden och politiska ideologier snarare än empiriskt och evidensbaserad forskning, säger generalsekreteraren Magnus Lindgren, Stiftelsen Tryggare Sverige.

Somliga hävdar att lagliga graffitiväggar ökar skadegörelsen i närheten av den lagliga väggen, medan andra lika bestämt menar att denna typ av åtgärd minskar både skadegörelsen och saneringskostnaderna.

- Vår kartläggning visar att det saknas starkt stöd för påståendet att lagliga graffitiväggar minskar klottret. Tvärtom förefaller klotter öka i anslutning till lagliga väggar, säger kriminologen Amanda Wallgren, som är en av rapportens författare.

Det kan säkert finns kulturpolitiska skäl till att kommuner sätter upp lagliga graffitiväggar, men det är alltså ingen brottsförebyggande åtgärd."

Den som vill veta mer om grafitti och klotter, kan lyssna på Tryggare Sveriges Podcast, där både förespråkare (kulturarbetare), politiker, som inte är emot laglig grafitti och Magnus Lindgren från Tryggare Sverige intervjuas. Magnus Lindgren beskriver bl a hur ökat klotter ökar känslan av otrygghet i ett samhälle. Han förordrar att om lagliga väggar införs, bör kommunen samtidigt anslå medel för att klara av att sanera den ökande skadegörelsen. Detta behov finns särskilt i utsatta områden, vilket Lindgren exemplifierar i Podcasten.

Tommy Hansson