Publicerat 2011-12-22 18:00KRÖNIKA

”Låta fogden ta radiobilen

för obetalda polislöner?”


Jaha,
ett nytt nummer av Svensk Polis i lådan. Jag fortsätter oförvitligt mitt recenserande av arbetsgivarens mediala flaggskepp, tidningen Svensk Polis. Men en stilla undran så här en stilla natt. Har det hänt något, har arbetsgivaren lyhört lyssnat på konstruktiv feedback, lagt örat mot det stampade jordgolvet och känt av vad personalen efterfrågar och önskar? Blir decembernumret banbrytande? Blir det en god jul?

Julönskan omöjlig att uppfylla


Jag svarar raskt på min egen retoriska fråga. Blinkande blåljus på omslaget och en nostalgitripp lockar, men jag kan snabbt konstatera att det inte hänt något. I vanlig ordning presenterar RPS sin verklighet i sin tidning. Något större intresse av hur poliser egentligen har det finns naturligtvis inte. Att vi har många tomtar i verksamheten känner vi väl till, men tomten finns inte. En julönskan om en fri och opartisk press för oss poliser är omöjlig att uppfylla. Nej, floskelpumpen på max, och färgglatt papper. Det är vad vi får.

Att gnälla på ATA känns ju helt meningslöst nu när  arbetsgivaren inte ens kan betala ut rätt löner till oss. I 3-4 månader har det varit fel. Ett sådant fundamentalt åtagande som att betala ut lönen till sina arbetstagare skulle man väl kunna förvänta sig fungera. Men icke, det är något nytt datasystem som krånglar. Ingen ursäkt här i Svensk Polis inte. Varför hålla på med förhandlingar, det är ju bara att strunta i att ge oss lön!!!

Tyst om 50 procent i yttre tjänst


Jag börjar bläddra på, man vill ju inte ta oseriöst på uppdraget. Först Svenson som vanligt, bläddrar vidare. 5 sidor med tips om man ska handla spånken i Tyskland, sen lite allmänna artiklar. Noterar med sorg att S-70 gått i graven, kanske inte för att det var ett så förträffligt system alla gånger, men vid senaste SPT kommenderingen så havererade sambandet p.g.a. överbelastning vilket naturligtvis ställde till det. RAKEL, ja undrar vad den har kostat? Är inte det också ett datasystem?

Sen hittade jag en artikel om att Brå kommit på att vi kan arbeta platsbaserat, d.v.s. på så kallade hot spots. Men vem ska man ställa där? Det här med 50% i yttre tjänst har det varit väldigt tyst om.

Fetlagd, bitter och introvert


Sen blir det ett bildreportage om nya bilar och gamla vrålåk. Svarta och vita polisbilar, ja jäklar va snyggt istället för våra rullande reflexburkar. I artikeln nämns en pekskärm där man styr radio, ljus, ljud, larm, karta och GPS. Det blir upplagt för spänning när man sitter i överljudshastighet i en krängande radiobil och i affekt ska försöka hitta rätt på pekskärmen med sina knubbiga, svettiga fingrar. Nej, vad var det för fel på den gamla kryckan. Likt ett ejektorhandtag på ett stridsflygplan så förstod man att nu blir det åka av... Det var inte bättre förr, men det är sämre nu.

Nu sitter jag där igen, fetlagd, bitter och introvert. Det går bara inte. Fortsätter desperat. Läser "följ Svensk polis via RSS". VAD ÄR DET? Det förklaras inte ens i artikeln. Det är sånt dom nya nintendopoliserna kan, men jag har ingen aning. Sen kommer polisens IT-utveckling i siffror. 43 projekt mot 18 år 2009. Jag fasar. Blodtrycket stiger ikapp med läsningen. Det var ju ett nytt datasystem som gjorde att det krånglade när vi gick över från timsemester till dagsemester och tillbaka igen. Sen ett annat som stoppat OB-utbetalningarna för massor av poliser. Vi har alltså bara sett början på eländet.

Blodtrycket något återställt


Jag släpper tidningen. Den slår upp på Svensons ledare. Jag ögnar, och äntligen något positivt. Vi samarbetar med kronofogden för att komma åt busar. Har busen skulder så beslagtar fogden t.ex en bil eller motorcykel. Klockrent, måste bara hitta rätt nummer till fogden så kan vi beslagta några radiobilar. Där kan vi snabbt få tillbaka vår lön som arbetsgivaren är oss skyldig. Ty den som är i skuld är icke fri, har jag hört.

Blodtrycket något återställt. Andningen under kontroll. Jag sveper ut i mörkret i min reflexburk, redo att hjälpa, skydda och ställa tillrätta. Måste komma ihåg att ringa fogden bara.

Med vänliga recencenthälsningar
Patrik Gustafsson
SO/YB Roslagen

BLÅLJUS KOMMENTAR
: Tack Patrik, för dina obetalbara krönikor om tidningen Svensk polis. Här avrundar vi den serie som glatt läsarna med klarspråk rakt på sak under hösten. Det är en bristvara inom Polisen i allmänhet och arbetsgivarens publikationer i synnerhet. Och hur skulle det kunna vara annorlunda så länge kritiker riskerar att råka illa ut?





Gilla sidan:
TIPSA FRAGA















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Krimkassan


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994