Publicerat 2006-04-25 00:55  Det blir spännande att räkna på mediegenomslaget på Polisförbundets framtidsseminarium på Münchenbryggeriet i Stockholm. Som det ser ut på måndagskvällen var det mest Göran Lambertz kritik i repris om ljugande poliser som hittade ut till allmänheten. Har förbundsmedlemmarna fått valuta för sina medlemsavgifter?

Finns det en kåranda
inom polisen?

Att justitiekansler Göran Lambertz anser sig ha belägg för att poliser ljuger i domstol var inget nytt, när åsikten framfördes underrubriken ”Finns det en kåranda inom polisen?” Mera överraskande var hans recept mot den påstådda sjukan: han vill mildra påföljderna för fel begångna i polistjänsten. Han vill se en betydligt mer förlåtande inställning från samhället till polisiära felsteg. Han vill diskutera att mjuka upp anmälningsplikten.

-   Det är nästan omänskligt att kräva av en ung polis att denne ska anmäla övervåld begånget av en äldre kollega vid ett våldsamt ingripande, menar Göran Lambertz. Istället för plikten att anmäla tycker jag att samhället bör införa samtal, ett slags medling där man kanske rentav tar in den frihetsberövade i diskussionerna.

Göran Lambertz diskuterade de här frågorna med Maj-Britt Rinaldo, internutredare från Västra Götaland och Lennart Axelsson, spaningsbefäl och etikhandledare från samma myndighet.

-   Jag misstänker inte ofta att poliser ljuger, förklarar Maj-Britt. Däremot märker jag då och då att man pratat sig samman. Då måste jag skärpa mig som utredare, ställa fördjupande frågor och få folk att berätta sin egen version. Det brukar gå bra.

Maj-Britt är övertygad om att polisen måste satsa mer på stöd till de människor som finns i sådana här ärendet. Den misstänkte får inte kastas ut i kylan – det ökar inte möjligheterna att få fram sanningen. De poliser som är vittnen måste också känna ett mycket bättre stöd än idag, anser Maj-Britt.

-   Vi har en hederlig polis, sa Lennart Axelsson kort. Jag känner inte igen det som Göran Lambertz påstår. Därmed inte sagt att vi kan slå oss till ro med den etik vi har. Den kan alltid bli bättre. Jag anser att vi måste ha etiksamtal varje arbetspass. Vi får aldrig släppa de frågorna.

Lennart vill inte gärna tala om kåranda. Han vill hellre använda begreppet laganda som uttrycker trivsel, trygghet och arbetsglädje – livsviktiga värden för en framgångsrik polisverksamhet.

Göran Lambertz fick frågor om omfattningen av det påstådda ljugandet.

- Jag tycker inte att det är viktigt att prata om omfattningen. Det är mera intressant att fundera över vad vi ska göra åt det. Och då tycker jag att det vi gör här idag är den allra viktigaste åtgärden – vi pratar öppet om frågan och är tydliga mot varandra. På så sätt kan vi komma framåt.

”Kan högskoleutbildad polis
skapa tryggare samhälle?

-   Yrkesfolket själva ska stå för den forskning som leder utvecklingen framåt. Det har aldrig fungerat när utomstående forskar på ett yrke. Jag brukar jämföra poliser och läkare och försöka tänka mig hur det skulle gå om andra forskade på läkaryrket och talade om för dem hur de ska operera.

Den salvan levererade Britta Bergseth från högskoleverket och inkasserade en hjärtlig applåd. Säkert var det många av seminariets åhörare som tänkte på merparten av forskarna på polisområdet som har en spännvid från rena pajasar till verklighetsfrämmande bokmalar som sett och hört men inte förstått. Britta stödde helt tanken på en treårig polisutbildning inom högskolevärlden.

Betty Rohdin, prefekt vid polisutbildningen på Växjö universitet, vittnade om fördelarna med närheten till den akademiska världen och hur man inom denna efterfrågar erfarenheter från polisutbildningens sammansmältning av teori och praktik. Betty vill också se mera fortbildning.

Mindre populär blev Beatrice Ask (m) som tyckte att grundutbildningen gott kunde bli kortare till förmån för mer vidare- och specialistutbildning.

-   Man behöver inte vara docent för att ingripa i ett familjebråk i Hägersten, förklarade hon och upprepade en typ av argument vi hört tidigare från den borgerliga alliansen.

Hon menade också att Polishögskolan, PHS, och verkligheten ute på myndigheterna inte går i takt. Där fick hon instämmande från Karolina Nilsson som är handledare för aspiranter i Norrort i Stockholms län.

-   Det här är en hjärtefråga för mig, sa Karolina. Jag får aspiranter som bär med sig en stor kunskapsbank som de inte vet hur de ska använda. Jag skulle önska att de fått teorin på PHS kompletterad med polisiär, vardaglig erfarenhet. Som det är nu kan de paragraferna men vet mycket lite om vad det innebär att jobba i det yrke de valt.

- Vi har länge drivit frågan om högskolestatus för polisutbildningen, hävdade Rolf Olsson (v). Det är närmast självklart när det rör sig om ett så kvalificerat yrke.

Alla debattörerna var överens om att det inte behöver finnas en konflikt mellan teori och praktik. Rätt avvägning är nyckeln. Målet är att utbilda ”den reflekterande praktikern”.

Britta Bergseth får sista ordet i just den här debatten:

-   Utbildningar som bedrivs av den myndighet som senare ska anställa är ett stort bekymmer. Landstingen utbildade sjuksköterskor och det fungerade dåligt. Sedan startades en statlig högskoleutbildning och det gav kraftfull utdelning. I dag har sjuksköterskeutbildning en bra status och sjuksköterskorna ges alltmer självständiga uppgifter och befogenheter och avlastar läkarna på flera områden.

”Polisarbete
ogenomtänkt”

Efter lunch sattes rikspolischefen Stefan Strömberg i det som kallades ”heta stolen”. På något sätt måste det ha klickat i kommunikationen mellan förbundsstyrelsen och seminariets moderator Malcolm Dixelius. Jag har tittat i mina anteckningar och inte hittat något enda uttalande av rikspolischefen som vi inte hört förut. Av någon anledning kom väldigt mycket av den avsatta halvtimmen att handla om organiserad brottslighet. Det är i och för sig intressant men tiden kunde ha använts bättre. Han borde till exempel ha fått svara på frågor om sin negativa inställning till polisfacket. Möjligen fick vi ändå lite svar när han tillfrågades om sin ledarstil.

-   Jag är tydlig och bestämd och mycket resultatorienterad. Jag försöker samråda men beslutsprocessen får inte ta för lång tid.

Så mycket för samverkan.

Stefan Wickberg från polisen i Värmland undrade varför det förebyggande polisarbetet kommit så mycket i skymundan. Målen som sätts upp i dag handlar om pinnjakt.

- Polisverksamheten är inte planerad och bedrivs ogenomtänkt, förklarade Stefan Strömberg. Därför har vi satt upp kvantitativa mål för t ex o-bot och ”blås”. Skulle det visa sig att verksamheten i framtiden bedrivs planerat och genomtänkt kan vi tänka oss att dra ner på de kvantitativa målen och i några fall rentav avveckla dem helt.

Kan franska upplopp
drabba Sverige?

Länspolismästare Carin Götblad som av dunkla skäl ersatte närpolisen från Ronna, Erik Åkerlund (”kommenderad till tjänst”), i nästa debattomgång rev ner dagens kraftigaste applåd när hon sa:

-   Det är ett problem att vi har så många kvantitativa mål, som ett svar på frågan om hur dessa mål påverkar den förebyggande satsningen på poliskontoren runt om i Stockholms län.

Det var överhuvudtaget Carins dag. Flera av hennes inlägg gick mycket tydligt rätt i hjärtat på både medier (Alice Petrén, Dagens Eko) och politikerna (Britta Lejon (s) och Johan Pehrson (fp)). Om de kunnat veta att samma Carin just i dagarna driver en lönepolitik som riskerar orsaka uppror inom polisen i Stockholms län hade synen möjligen blivit en annan.

Nu fick hon berätta om sitt ungdomsråd, sina poliskontor, sitt stödcentrum för unga gärningsmän och planerna på regelbunden handledning för poliser i yttre tjänst och alla åt ur hennes hand.

Alice Petrén, Ekots korrespondent i södra Europa med stationering i Paris, berättade målande från gatuupprorens Frankrike.

- Vi är inte där ännu, menade såväl Carin Götblad som Britta Lejon och Johan Pehrson, men vi måste se upp och inse att situationen i många av våra brottsbelastade förorter är på väg åt det hållet. Det krävs breda samhällsinsatser – inte bara polisiära – för att möta det hotet.

Hur ser en politik ut
för ett tryggare samhälle?

  Att det är valår märktes övertydligt när ett antal framstående politiker (två partiledare, en vice partiledare, ett språkrör och en minister) framträdde i nästa debatt.  Löftena haglade från podiet och om bara hälften blir verklighet går vi ljusa tider till mötes. Möjligen har många av åhörarna hört det här förut. Den avslutande applåden var dämpad. Temat för debatten var ”En politik för ett tryggare samhälle”.

  Johan Linander (c): Det behövs en polis som arbetar nära medborgarna. Inte en som bara dyker upp när det hänt något. Det är konstigt att alla politiker här är överens om att det behövs någon sorts närpolis – ändå visar Polisförbundets enkät att flertalet närpolischefer upplever att de saknar poliser. Vi måste få en bättre användning av de resurser som faktiskt finns.

  Maria Wetterstrand (mp): Polis som arbetar nära medborgarna är viktigt. Det är inte säkert att de måste utgå från en polisstation. Ett medborgarkontor kan vara ett annat alternativ. Det viktiga är att de syns ute på gator och torg på kvällar och nätter nr de behövs. Vi behöver renodla polisarbetet och se till att poliser bara gör sådant man absolut måste vara polis för att göra. Det betyder att vi måste släppa in folk med annan utbildning och kompetens i polisen. Polisutbildningen är bra men det behövs mera fort- och specialutbildningar. Vi stöder att polisutbildningen blir treårig inom högskolans ram.

  Beatrice Ask (m): Antalet poliser i yttre tjänst har halverats på senare år. Den borgerliga alliansen har ett tydligt program bl a för polisen. Vinner vi valet blir det 4000 fler poliser under mandatperioden. Vi är oroade över privatiseringen av brottsbekämpningen. Vi måste som stat kunna garantera en rättstrygghet som är likvärdig över hela landet. Polisen behöver nya verktyg och nya metoder. Fokus behöver i än högre grad riktas mot ungdomsbrott som klotter, snatterier och misshandel. De brotten blir lätt inkörsportar till grövre kriminalitet.

  Göran Hägglund (kd): Det måste finnas polis nära människorna. Polisstationer är viktiga så att medborgarena har någonstans att vända sig när de behöver polis. Det är viktigt att polisarbetet är långsiktigt och uthålligt. Vi politiker har givit polisen fler prioriterade uppgifter än den hinner med. Vi behöver fler poliser. Vi stöder tanken på en treårig högskoleutbildning. Vi vill se ökat inflytande över polisen för kommunerna och ett bättre ledarskap på alla nivåer inom polisen.

  Lars Lejonborg (fp): Om man som medborgare måste välja mellan att polisen sätter efter mördare och värdetransportrånare eller tar emot en anmälan om en stulen cykel blir valet lätt. På senare år har regeringen valt bort det nära, förtroendeskapande polisarbetet. Brottsligheten ökar och uppklarningsprocenten minskar. Orsaken är att poliserna arbetar i en underbemannad, dålig organisation.

  Alice Åström (v): Om jag promenerar en stund i Stockholms City så ser jag som regel två-tre polisbilar under den tiden. I Vaggeryd som jag kommer ifrån kan man gå runt i tre veckor utan att se skymten av en polis. Vi måste även satsa på glesbygdspolisen. Sedan måste vi kunna diskutera hur de 14 miljarder som satsas på polisen verkligen används. Svaret är inte självklart att vi måste ha flera poliser. Vi kan komma en bra bit genom att ge de poliser vi har större befogenheter att agera och möjligheter att själva fatta beslut ute på gatan. Vi säjer ja till högskoleutbildning. Vi vill också se mera intern handledning och dialog för att ge poliser möjligheter att lära av misstag.

  Thomas Bodström (s): Det är en lögn att antalet poliser i yttre tjänst har halverats. Fakta är att vi har 1500 fler poliser idag än för sex år sedan. Det är också lögn att brottsligheten ökar och uppklarningsprocenten minskar. Det är tvärtom.  Men polisen är konservativ. Det är viktigt att de blir mer flexibla och i högre grad jobbar på de tider då de behövs och dessutom nära ungdomar. Det finns ingen konflikt mellan att förhindra brott genom synlighet och att utreda de brott som faktiskt begås. Både insatserna drar åt samma håll – färre begångna brott. Polisutbildningen ska vara en del av högskolan och poliskunskap ska vara ett högskoleämne (nyckeln till forskning som bedrivs av poliser).

Och mycket konkretare än så blev det inte den här dagen.

----------------------------------------------------------------------

”Lika hårda krav
på sjukvården
som på polisen”

”Jag kan inte annat än småle, då jag ser nyhetsprogram efter program som intervjuar sjuksköterskor efter HD´s dom där en sjuksköterska blev fälld för vållande till annans död. Enligt vårdförbundet skulle nu detta medföra att man inte vågade vara öppen om fel som begåtts.

  Jag tycker polisförbundet borde visa på hur det fungerar hos oss. Poliser kan bli fällda i domstol likväl bli "dömda" enligt PAN. Det ena utesluter inte det andra. Ta bara kollegan i Skåne som skickade ett mindre lämpligt mejl, som blev friad i tingsrätten men avskedad i PAN. Säga vad man vill om just det fallet, men det är ett bra exempel på att arbetsgivarens kontrollfunktion är ibland hårdare. Kanske ngt för vårdförbundet och socialstyrelsen att ta efter.

Själv kan jag inte förstå varför en felmedicinering inte skall handläggas som ett brott? Vad är skillnaden mellan att ta feldosera med att använda skjutvapen då tex endast OC eller batong hade varit korrekt?

Näe, de krav som ställs på poliser är hårda och jag tycker sjukvården borde vara lika.

”Undrande””

Vilken valuta får vi
för våra fackavgifter?

”Mycke snack och liten verkstad på facket, tycker jag

.Läste här idag om hur en del fackordföranden är oroliga för vad arbetsgivaren kommer att göra med bl.a. inspektörsavtalet, men vad gör ni? Ni har en näst intill mangrann uppslutning bakom er men ändå verkar det som om medlemmarnas åsikter inte kommer fram till arbetsgivaren. Jag betalar en relativt stor summa varje månad för att ni ska föra min talan mot arbetsgivaren. En summa som jag vill få valuta för. Stockholm har som bekant hamnat efter ett par andra myndigheter i landet. Varför? Har de myndigheter som gått om oss en massa mer pengar i kistan? Eller finns svaret någon annan stans?

  Hur kommer det sig att gång på gång när nya löneavtal skall ha börjat gälla så är inte ens förhandlingarna påbörjade? Är detta väldigt vanligt förekommande på andra arbetsplatser eller är Stockholms län unik i detta avseende?

Det snackas i korridorerna, inte bara om arbetsgivarnas svek mot oss, det snackas även om vilken valuta vi får för våra fackavgifter.

”Missnöjd fackmedlem””.

BLÅLJUS KOMMENTAR: Förhandlingarna i det här läget drivs under fredsplikt. Styrelsen i polisfacket i länet kommer dock inte att låta arbetsgivaren bli okunnig om vad medlemmarna tycker. Man kommer givetvis också att arbeta hårt för att nå godtagbara förhandlingslösningar. Att förhandlingarna försenats bär arbetsgivaren helt och fullt ansvaret för.

”Expressen borde
få ett erkännande”

”I Aktuellt nedan 2006-04-04 framförde jag mina tvivel på den kritik som framfördes av polis och övriga media mot att Expressen publicerat namn och bild på den s.k. "Hagamannen."Nu har vi facit ! Expressen gjorde en lysande och riktig avvägning som kom att ge polisen avgörande kompletterande bevisning, trots att möjligheten till konfrontation var borta.Genom offentliggörandet kunde man kartlägga nästan varje steg mannen tagit. Trycket blev för hårt och mannen har idag på eget initiativ erkänt två brott utöver de fyra som han häktats för på sannolika skäl. P.g.a. Expressens offentliggörande kom det också fram att polisen redan hade fått rätt tips som man inte tagit på allvar. Det är genant och borde tysta polisens kritik mot Expressen i detta fall. Expressen borde faktiskt få ett erkännande för sin insats !Generell lärdom är att vid sådana ytterst svåra brott som hotar samhället borde polisen använda media. Det gäller t.ex. värdetransportrånen och polishögskoleeleven från Uppsala som sitter häktad misstänkt förmänniskorov.  

Anders Bergstedt”.

----------------------------------------------------------------------

Blåljus uppdateras normalt var tredje dag. Särskilda händelser, viktiga nyheter eller helger kan bryta den periodiciteten.

HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 24 april 2006 kl 2355. Den uppdateras igen den 27 april.

----------------------------------------------------------------------

MINNS DU?

Den   25 april 1859 började man bygga Suezkanalen, förbindelseleden mellan Medelhavet och Röda havet. När den nästan 17 mil långa kanalen var klar 1869 hade restiden sjövägen mellan Europa och Asien förkortats med cirka trettio dagar.

Den   26 april 1986 inträffade en allvarlig reaktorolycka i kärnkraftverket Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina. Flera explosioner inträffade, som bl a blåste bort taket och andra delar av reaktorbyggnaden. Radioaktiva ämnen spreds över stora delar av Europa. I Sverige kom första larmet om den sovjetiska olyckan från kärnkraftverket i Forsmark där varningssignaler för radioaktivitet började ljuda.

Den   27 april 1792 avrättades Gustav III:s mördare Jacob Johan Anckarström, då 30 år. Den 16 mars samma hade kungen träffats i ryggen av Anckarströms pistolskott, avlossat från nära håll. Han avled inte förrän 13 dagar senare. Mördaren handlade på uppdrag av flera andra konspiratörer. Den kände generalen Carl Fredrik Pechlin var den ledande. Anckarström delade oppositionsmännens motvilja mot den kungliga maktkoncentrationen. Han avrättades efter skamstraff genom halshuggning och stegling. Ätten Anckarström antog samma år namnet Löwenström.