Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan,
men behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket
i Stockholms län har. Insändare i relevanta polisfrågor publiceras
utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta fall då texten bedöms
närma sig tryckfrihetsbrott.
Du vet väl att din identitet är helt skyddad, om du så önskar, när du
skriver inlägg på Blåljus? Det är trevligt om du skriver under fullt namn. Men
utan tvekan kan starka skäl tala för att välja en signatur istället. Genom
inloggningen finns ditt egentliga namn tillgängligt för ansvarige utgivaren.
Det är ett krav för att Blåljus ska kunna ta ansvar för publiceringen. Men ditt
namn kommer under inga omständigheter längre än så. Det är ingen som frågar
efter det och skulle någon göra det skulle denne mötas av kalla handen.
Grundlagen är klar på den punkten.
En kollega från Göteborg, har reagerat på Ewa Franchells ledare i Aftonbladet, i vilken hon i minst sagt svepande, raljant och polisföraktande ton under rubriken "därför går det inte att lita på polisen" förklarar varför hon inte tycker att Polisen skall få tillgång till trafikdata för att kunna lösa eller förhindra grova brott. Kollegan har skrivit en ironisk travesti på Ewas ledare, som han skickat till Blåljus. Vi rekommenderar att de båda texterna läses parallellt, så framgår ironin…
”Efter kriminella paparazzis, krönikörers lögner och förtal, dataintrång hos politiska partier, journalister som beväpnar sig och journalister som mutar poliser för att få ut sekretessbelagt förundersökningsmaterial måste vi ställa oss frågan:
Kan vi verkligen lämna information till journalister?
Aftonbladet, Expressen och DN vill ha snabbare tillgång till information från
polisens kommunikationscentral. Det handlar om information angående våldtäkt,
bränder och ond bråd död. Det handlar om dina nödsamtal, dödsfall i din familj,
att det har brunnit i ditt kök.
Utan någon fördröjning vill media veta vem som blivit misshandlad, hur många
skador du fick, hur det känns och var det hände.
Är det någon som kommer ihåg vapendebatten? Hur en journalist köpte ett vapen.
Hur han bedyrade att det var för nyhetens skull.
En koll på facebook:s privata forum visar att allt för många journalister
faktiskt begår dataintrång. Kan de avhålla sig om de får tillgång till polisens
avlyssningssäkra radiosystem?
Nej, troligen inte.
Harry Handboja är polis i Göteborg. Till Sveriges Radio säger han att han är
mindre orolig för allmänhetens inställning till poliser. Då är han mer orolig
för medias direkta angrepp och osunda vinklingar.
Är det verkligen så här vi vill ha det? Står svenska folket bakom media som
låter journalister skriva vad som helst? Hätska krönikor riktas ju inte bara
mot poliser utan mot alla som råkar befinna sig i vägen.
Förbjud journalister att använda källor och kameror innan det går för långt.
Människor måste få vara ifred.”
Dan Johansson
Polis i Göteborg
/Tommy Hansson