"Jag vet att det finns män och kvinnor som varje dag kliver upp på morgonen och är beredda att göra detsamma. Trots att de får dåligt betalt, trots att de ofta möts av oförstående och våld så fortsätter de – dag efter dag.
De vakar över oss alla, också över mig, mot det som är ont. De försvarar Sverige, de försvarar demokratin.
Utan de poliskvinnor och polismän som varje dag möter ondskan, och ibland går i fysisk närkamp med den, så skulle feminister – som jag själv – inte våga yttra mig av rädsla för att bli skadad av människor som inte delar mina åsikter.
Kanske delar de inte mina åsikter, alla Sveriges poliser, men jag vet att om jag skulle behöva deras hjälp, om mitt liv vore i fara, så skulle de utan att tveka komma till undsättning."
Kakan beskriver även hur mycket hon ångrar tweeten i fråga, både med hänsyn till Sveriges poliser och till de mördades anhöriga. Hon avslutar artikeln med att be om förlåtelse.
Så, då återstår frågan om hon bör bli förlåten. På sociala media finns en del som är fortsatt kritiska och menar att en omvändelse så här sent och under gagen inte är mycket värd.
Å andra sidan finns konton som YB-södermalm, Patrik Engström, Martin Melin, Martin Marmgren och Sophia Willander som menar att hennes förlåt bör tas på allvar. Särskilt när det är så välformulerat. Det skrivs mycket hatiskt på internet som det borde bes om ursäkt för, och Blåljus förenar oss med de kloka kollegorna ovan och accepterar för vår del ursäkten.
Med det sagt, finns det säkert, som Kakan skriver i artikeln, andra tweets som hon eller poliser skrivit som kan visa att det finns olika åsikter i sakfrågor. Men det borde kunna vara föremål för en saklig demokratisk debatt utan okvädningsord och personliga påhopp.
Med det vill vi tacka Kakan för hennes artikel och hennes förlåt.
Tommy Hansson