Publicerat 2011-04-07 19:30SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:

”Juristerna måste

 våga hävda sig

mot poliserna”

”I samband med att jag deltog vid ett seminarium på den senaste Åklagarstämman fick jag en fråga av överåklagare Lisbeth Johansson: Hur ansåg jag att kvalitén i åklagararbetet skulle kunna bli bättre utifrån allmänhetens perspektiv? Mitt svar var att åklagarna måste våga kräva större utrymme – inte bara i den allmänna debatten och vid formella remissrundor utan också i det operativa förundersökningsarbetet. I dagens detektivfixerade värld skulle någon behöva stoppa in en ryggrad i åklagarna så att de fullt ut vågade hävda sin särart, sin funktion och inte minst sin genuina yrkeskunskap gentemot poliserna.

I just det här sammanhanget handlade mitt svar om förundersökningsledning där det finns en misstänkt gärningsman. Det kan dock sättas in i ett större sammanhang där poliser tillåts ta en allt större plats i hela den brottsbekämpande verksamheten – på bekostnad av juristkåren. Detta gäller inte minst ledningen av polisen som tidigare, enligt lag, skulle skötas av jurister". Det skriver Stefan Wahlberg, journalist, och menar att rättssäkerheten kräver att juristerna tar tillbaka ledningen av poliser.

Wahlberg är kritisk mot att poliser tagit sig igenom glastaket och nu allt oftare sitter på chefsbefattningar som tidigare krävt juristexamen. En fara för rättssäkerheten hävdar han.  Han argumenterar utförligt för sin ståndpunkt i ett långt debattinlägg på sajten Dagens juridik.


KOMMENTAR:

Poliser

ska leda

poliser!

BLÅLJUS KOMMENTAR: Operativ ledning av poliser kräver förvisso tillgång till viss juridisk kompetens. Men cheferna behöver inte vara juris kandidater. Ett juridiskt problem kan man be om hjälp att få analyserat och få svar på. Eller lösa själv med vidareutbildning.  Polisiär erfarenhet kan man däremot inte läsa sig till i böcker. Det gäller att ha just lång polisiär erfarenhet för att operativt kunna leda poliser. Det bästa vore om polisiär erfarenhet vore en avgörande merit till alla chefsbefattningar inom Polisen.

Gick inte bra

Att poliser numera ofta leder poliser har visat sig ha en rad positiva effekter. Vi äldre som i större omfattning levt med att jurister lett poliser vet att det oftast inte gick något vidare bra om de inte samtidigt råkade ha yrkespolisiär erfarenhet.

En återgång till det vore tragisk. Bättre då – om man tror att rättssäkerheten är i fara - att se till att de poliser som bryter genom glastaket får den juridiska delkompetens just de behöver för sin befattning, alternativt att man föreskriver en juridisk stödfunktion i den operativa ledningen så att rättssäkerheten inte riskerar att  hotas.

Ja eller nej

De allra flesta juridiska frågor i operativ polisledning kräver bara ett ja eller nej som svar – så kan vi eller kan vi inte göra. Det är ovanligt att just de problemen kräver veckor av analys.

Polisfacket har ett stort ansvar för att vaka över att det inte blir en återgång till polisplanering och polisoperationer ledda av jurister. Wahlbergs inlägg är ett försök i den riktningen och bör tas på stort allvar och bemötas kraftfullt. Samtidigt måste det göras klart från polisfackets sida att brister i rättssäkerheten aldrig kan accepteras. Men det behöver inte alls innebära att den viktigaste reformen hittills av svensk polisledning – att glastaket krossades – behöver tas tillbaka.

Internationell

straffverkställighet

Sverige deltar i internationellt samarbete om överförande av påföljder, särskilt när det gäller frihetsberövande påföljder. Samarbetet syftar till att den dömde ska avtjäna straffet i den stat där förutsättningarna för social återanpassning är bäst.

För att förbättra och utvidga samarbetet inom EU har det antagits ett rambeslut om överförande av frihetsberövande påföljder och ett om icke frihetsberövande påföljder. Dessa rambeslut ska nu genomföras i svensk rätt. Därutöver är regelverket som styr samarbetet med överförande av påföljder och beslut om förverkande utanför Norden i behov av en genomgripande översyn.

En särskild utredare har fått direktiv och ges i uppdrag att

- göra en översyn av lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom och föreslå en tydligare och mer ändamålsenlig reglering samt

- föreslå hur rambeslutet om överförande av frihetsberövande påföljder och rambeslutet om erkännande och övervakning av vissa icke frihetsberövande påföljder samt rambeslutet om utevarodomar, i aktuella delar, ska genomföras i svensk rätt.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2012.



Medling och förlikning:

Ökade möjligheter

att komma överens

I en lagrådsremiss som bygger på SOU 2007:26 föreslås en ny lag om medling och ändringar i befintlig reglering om medling och förlikning. Förslagen omfattar såväl medling i domstol och hyres- och arrendenämnd som medling i privat regi. Syftet med förslagen är att öka möjligheterna att lösa tvister på frivillig väg.

Tingsrätts skyldighet att i pågående tvistemål verka för att parterna kommer överens genom förlikning eller särskild medling skärps. Regler om förlikning och särskild medling i hovrätt införs.

Vidare görs medling mer attraktiv som tvistlösningsmetod bl.a. genom att talefrister och preskriptionstider inte ska kunna löpa ut under pågående medling, att tystnadsplikt ska gälla för medlare och att en medlingsöverenskommelse ska kunna förklaras verkställbar av tingsrätt.

Genom dessa förslag genomförs i svensk rätt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/52/EG av den 21 maj 2008 om vissa aspekter på medling på privaträttens område.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.


Din nya lön:

Så höjer du din lön

Karriärcoachen tipsar

Lönediskussionen med chefen är samtalet som många svenskar bävar inför. ”Många tar betablockerare (läkemedel som skyddar hjärtat mot stresshormoner som t ex adrenalin, Blåljusreds anm) för att överhuvudtaget kunna genomföra mötet” berättar beteendevetaren och karriärcoachen Nina Jansdotter. Hon delar med sig av sina bästa tips och trix för att fixa en positiv löneförhandling i en intervju på dn.se. 

”Skärpt lagstiftning behövs

för att stävja läktarvåldet”

"I stället för glada familjefester har de så kallade högriskmatcherna i allsvenskan blivit tillställningar där skrämda barn ber sina föräldrar att få gå hem. Huliganerna är oftast intresserade av fotboll, men de söker också en extra kick som gör att de ständigt återkommer för nya bråk. En väg att stoppa läktarvåldet är tillträdesförbud: den som missköter sig nekas tillträde till arenan. Det är nu dags att skärpa såväl lagen som tillämpningen och bland annat ge klubbarna möjlighet att föra register över tillträdesförbuden. Förbuden bör även förlängas till som längst tre år och omfatta till exempel krogarna där risksupportrarna samlas", skriver länspolismästare Carin Götblad, Stockholms län, i ett inlägg på DN-debatt.

Djurgården slipper

betala polisnota

Polisen är internt oense om rätten att ta betalt för insatser vid idrottsevenemang. Därför slipper Djurgården att betala polisens kostnader för veckans fotbollsderby på Råsunda, skriver TT i en artikel där bl a Lars Tonneman, Rikspolisstyrelsen, intervjuas.

Viktiga NMI-faktorer

i näringslivet

Tydlig information, personlig kommunikation från cheferna och transparanta interna karriärvägar. Det är några saker som Sveriges mest uppskattade arbetsplatser har gemensamt, skriver SvD i en artikel om nöjda medarbetare i näringslivet. Kan vi inom Polisen i Stockholms län ha något att lära för att få upp vissa enheters bedrövliga NMI-resultat?

Förbättrad utslussning

från sluten ungdomsvård

 
Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård har gjort sig skyldiga till mycket allvarlig brottslighet. Påföljden avtjänas vid särskilda ungdomshem och är lägst 14 dagar och högst fyra år. Regeringen föreslår nu lagändringar för förbättrad utslussning i proposition 2010/11:107.

En kritisk period

Det är väl känt att övergången från ungdomshem till ett liv i frihet är en kritisk period då risken för återfall i brott är hög. Både verkställighetsplaneringen och utslussningsarbetet har brister, bl.a. upprättas en fjärdedel av behandlingsplanerna utan socialtjänstens medverkan och cirka en tredjedel av de dömda saknar planerad utslussning. För att åtgärda dessa brister och därmed minska risken för återfall i brott föreslår regeringen ett antal åtgärder som ska förbättra verkställigheten och öka möjligheterna till successiv utslussning under kontrollerade former.

Betydelsen av en individuellt utformad verkställighet tydliggörs genom att det i lag regleras att en verkställighetsplan ska upprättas för den dömde. Statens institutionsstyrelse ska planlägga och genomföra verkställigheten efter samråd med socialtjänsten. Förslagen innebär att Statens institutionsstyrelses ansvar för hela verkställigheten tydliggörs. Samtidigt betonas att en väl planerad och genomförd verkställighet förutsätter ett nära samarbete mellan institutionsstyrelsen och socialtjänsten, särskilt för att säkerställa att de åtgärder som vidtagits under verkställigheten kan fortsätta efter frigivning.

Elektroniska hjälpmedel

Vidare föreslås att den dömde under den senare delen av verkställigheten ska förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder. Därutöver ska elektroniska hjälpmedel få användas för att kontrollera var den dömde befinner sig vid vistelse utanför det särskilda ungdomshemmet.

Vid misstanke om att den dömde är drogpåverkad föreslås utökade provtagningsmetoder i form av saliv- och svettprov.

Proportionalitetsprincipens betydelse tydliggörs genom att det anges att varje beslut om kontroll- eller tvångsåtgärd ska föregås av en proportionalitetsbedömning.

Ändringarna, som huvudsakligen görs i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, föreslås träda i kraft den 1 augusti 2011.

Riksdagen vill förbjuda

eftersupning vid rattfylleri

Riksdagen har beslutat att begära ett förslag från regeringen om kriminalisering av så kallad eftersupning vid misstanke om rattfylleri. I botten låg en motion från Socialdemokraterna men samtliga partier står bakom kravet. Socialutskottet var i sitt betänkande enigt om att begära en kriminalisering.  Detta berättar TT.

Polisinsats minskar

studentfylleriet och förebygger brott

Räkna med att polisen dyker upp på studentskivan i vår. Polisen i Stockholms län satsar hårt för att partajandet på stan ska gå lugnt till och kommer att besöka alla krogar som anordnar fester. Satsningen har fått ner antalet brott med 75 procent. Det framgår av en intervju i DN med polisen Robert Lindgren.

Minskat våld

Nöjda krögare

Plötsligt brakar polisen in på studentskivan. Men allt går lugnt till, och polisen kan snart gå vidare. Brottsligheten bland studenter på krogarna har minskat radikalt. Nu är det snarare deras föräldrar som är det nya hotet, menar polisen och berättar i en DN-intervju att studenterna förstår varför polisen kommer på besök mitt i festandet.

Mediernas rapportering

av risker och hot

bör diskuteras

Ny forskning visar att vi i lever i ett samhälle där osäkerhet och utsatthet blivit alltmer framträdande och att det påverkar såväl politiken som demokratins framtid. Mediernas sätt att rapportera risker och hot kan öka rädslan och såväl starta som förvärra konflikter mellan olika kulturer, grupper och individer, hävdas det i en ny bok.

BLÅLJUS  KOMMENTAR: Enligt svenska grundlagar är det som bekant omöjligt att  föreskriva  något om hur medierna ska hantera ämnen som risker och hot. Det är i grunden en god ordning som inte bör ändras. För att hanteringen i medierna inte t ex ska förvärra konflikter är vi i stället beroende av mediernas självkritiska hållning till sitt arbete. På många redaktioner finns en fungerande sådan hållning. Dessvärre saknas den nästan helt hos ett antal utgivare som mer eller mindre struntar i om de förvärrar en konflikt bara de kan presentera en säljande nyhet. Det är en allvarlig fråga som är värd att diskuteras ofta och mycket. Polisfacket kan kanske medverka i diskussionen genom att bidra med exempel på när mediernas rapportering av situationer, där t ex brott eller hot om brott funnits med i bilden, förvärrat samhällskonflikter. De bör inte vara svåra att hitta.