Publicerat 2005-07-16 17:26"Jag är så trött på den så kallade åldersordningen!
För er som inte är poliser så kan jag förklara följande. I en polispatrull skall det alltid finnas en förman, ett befäl. Om två poliser har samma grad, t ex inspektör, är den förman som innehavt tjänsten längst tid. Har man haft tjänsten lika länge är den som till ålder är äldst förman...so far so good. Att det vid tjänsteingripande ska finnas en ansvarig är inte konstigt och är till och med bra....dessutom regelerat i polisförordningen. Nu till problemet....denna så kallade åldersordning tillämpas även i alla andra möjliga tillämpbara situationer inom polisen. Till exempel när tjänster skall tillsättas, när semester skall fördelas eller något annat bra eller dåligt skall bestämmas. Är det något eftertraktat, som att jobba vid milleniumskiften för 10000 kr på en natt, är det äldst i tjänst som får det. Är det något negativt och ej eftertraktat som att jobba julaftons eftermiddag är det yngst i tjänst som får det.
Vid tjänstetillsättning är det äldst i tjänst som får jobbet och inte den som är bäst lämpad och/eller mest kompetent!!!
Alltså den som är äldst i tjänst skall alltid gynnas... detta är så tröttsamt och så himla destruktivt och negativt för polisen... och det värsta av allt...Polisförbundet är ofta en het förespråkare för just åldersordningen!!! Detta är hårresande och häpnadsväckande...POLISFÖRBUNDET är bakåtsträvare men borde kämpa för raka motsatsen! Varför är det inte så???
Eva/polisinspektör, yttre befäl””
Hej Eva, tack för din insändare. Det är en smula glest mellan fackliga företrädare så här en lördagseftermiddag mitt i semestermånaden. Red får försöka svara själv med en reservationen att det senare kan komma ytterligare eller andra synpunkter från våra valda ombud.
Polisinspektör kan man bli efter att ha nått viss tjänsteålder. Det är en slags reglerad befordringsgång. När det sedan gäller tillsättning av arbetsledande befattningar är det väl ändå så att lämpligheten fått ett allt större inflytande. Åldersordningen har vi väl på det området i stort sett lämnat bakom oss. Om du, Eva, har en annan uppfattning vore det intressant om du utvecklade den. Åldersordning används till viss del för att slita en del vardagliga intressekonflikter på det sätt som du nämner. Det kan bli konstigt ibland men vi får väl säga som Churchill om demokratin att den är en dålig styrelseform men ingen har kommit på någon bättre. Vilket alternativ har vi till åldersordningen? Det är lite oartigt att svara dig med en fråga men det sker av genuint intresse. Har du ett alternativ som du tror skulle fungera?
Slutligen finns det trots allt en obönhörlig rättvisa i åldersordningen – vi blir alla äldre. Själv kan jag minnas hur jag med min stora barnaskara längtade efter att nå den tjänsteålder då jag på radiobilarna kunde räkna med julsemester. Jag kan lova dig att jag med visst fog skulle blivit urförbannad om någon ändrat regeln t ex till lottning just när jag nådde det åtrådda.
---------------------------------------------------
”Jag hade en plan med min pasputbildning”
”Jag hade lagt upp en plan med min pasp-utb. Den röda tråden syftade till att jag skulle arbeta i yttre tjänst när jag blev klar. Om arbetsgivaren ej mörkat sina intentioner hade jag planerat annorlunda (arbetsgivaren har haft avsikt under en längre tid att förstärka utredningssidan, dock var vår krimorganisation i distriktet ej redo tidigare).
Jag har inget problem med att utföra beordrade arbetsuppgifter. Jag får en lön och förväntas uppvisa en motprestation. Vad motprestationen består av spelar ingen roll så länge den håller sig inom ramen för polisiärt arbete. Dock när sunt förnuft bortses anser jag att man bör ifrågasätta vissa beslut.
Syftet med att bemanna utredningsenheterna är att utreda mer så att det procentuellt uppsatta målet blir nått. Som en bonuseffekt ska det också vara kompetenshöjande för individen. Jag tycker utredningar är en viktig del, därför hade jag planerat in många veckor av det under min pasp-utb. Vi som nyligen kommer från skolan har en relativt fräsch kunskap på området har jag upptäckt. Därför undrar jag varför inte de som har varit exempelvis Pa i 5 år tvångsas. De borde vara i större behov av uppfräschning samt kompetenshöjning. Är vi nya enklare att beordra, är arbetsgivaren konflikträdd gentemot de äldre kollegorna? Dessa förhållanden påpekades för arbetsgivaren samt att vi nya ej hinner få en god grund av erfarenheter och rutin i yttre tjänst innan vi går ”in”, därmed blir vår pasp-utb delvis bortkastad. I slutändan handlar det om att kunna bedöma situationer där allmänheten, kollegan samt jag själv kan hamna i fara. Hur mycket erfarenhet från yttre tjänst har man kvar efter 15 veckor på en utredningsavdelning? De tjänstgöringspass i yttre tjänst man hinner med under pasp-utb är relativt få. Jag värdesätter högt all teoretisk kunskap, det är ovärderligt. Samtidigt är praktisk erfarenhet lika viktig för att handla rätt i sin yrkesutövning. Dessa funderingar förkastades av arbetsgivaren som fiktion samt ogrundade påhitt. Arbetsgivaren meddelade också att facket var vidtalat i frågan och de hade inget att ifrågasätta utan tyckte att det var ett bra koncept. Hur mycket hade facket tänkt till i frågan innan de applåderade arbetsgivarens plan? ”Snart pa””
Hej ”Snart pa” och tack även för din insändare. Red lyckades få tag i Ulf Ask på hans semester. Ulf Ask är facklig ordförande på Södertörnspolisen.
- Det här stämmer inte, förklarar Ulf. Vi inom det lokala facket står inte bakom det här. Vi ville först och främst att utredningsbehovet skulle klaras av frivilliga. Dessutom ville vi helst att man skulle vända sig till äldre, mer erfarna poliser som av olika skäl kanske skulle välkomna en erbjudande om en utredningsstol. De yngsta tycker vi inom facket ska ut och jobba i yttre tjänst vilket är det dom brinner för. Men arbetsgivaren var kallsinnig till våra resonemang och menade att de yngre genom utredningsperioden byggde på sin kompetens. Arbetsgivaren har fattat ett operativt beslut och vi kommer inte längre i den frågan. Men vi har absolut försökt.
---------------------------------------------------
Vad finns i medierna av särskilt intresse för poliser utöver den vardagliga brottsrapporteringen? Du behöver inte surfa runt bland en lång rad sajter för att ta reda på det. Blåljus.nu gör jobbet åt dig på avdelningen ”Aktuella artiklar av intresse” under rubriken ”Länkar” på den grå linjen ovan. Använd Blåljus.nu för att kolla vad som är på gång!
---------------------------------------------------
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 16 juli 2005 kl 1630.
blaljus.nu uppdateras normalt var tredje dag utom länkavdelningen ”Aktuella artiklar av intresse” som uppdateras kontinuerligt. Håll ut till den 19 juli.
Den 17 juli 1945 inleddes Potsdamkonferensen i Potsdam nära Berlin mellan USA, Sovjetunionen och Storbritannien. Den amerikanska delegationen leddes av Truman, den sovjetiska av Stalin och den brittiska först av Churchill, sedan, efter Labours valseger, av Attlee. Det beslöts att Tyskland skulle demilitariseras och denazifieras. Motsättningarna mellan öst och väst visade sig tydligare i Potsdam än i Jalta, främst västmakternas oro över Sovjetunionens avsikter i Östeuropa. Den 17 juli 1963 startades Ågestaverket som var det första kärnkraftverket i landet som levererade energi till konsumenter. Den 17 juli 1976 tog Anders Gärderud OS-guld på 3 000 m hinder.
Den 18 juli år 64 e Kr utbröt en svår brand i Rom. Den varade i nio dagar och förstörde en stor del av staden. Kejsar Nero som ledde återuppbyggnaden såg till att förbättra brandsäkerheten genom att anlägga bredare gator och tåligare byggnadskonstruktioner. Den 18 juli inledds fruntimmersveckan med en kille – Fredrik. Den har ord om sig att vara regnig – vilket stämmer med julis höga statistiska nederbördsmängd i Sverige. Kvinnonamn som ingår i fruntimmersveckan är Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina.
Den 19 juli 1940 stod det nazistiska Tyskland på höjden av sin krigiska framgång och den dagen erbjöd Hitler nådigt engelsmännen fred. Många politiker i England ville ta upp förhandlingar men Churchill avvisade anbudet. Han anade att oddsen skulle förbättras när den stora fränden i väster väl vaknade till. I ett tal redan 4 juni hade Churchill förklarat att även om hela Europa underkuvades av nazisterna skulle britterna hålla ut "till den dag då den nya världen med all sin makt och styrka kommer den gamla världen till undsättning och befrielse". Den 19 juli 1960 beslutar regeringen skicka en svensk FN-bataljon till Kongo då FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld har begärt svensk hjälp. Den 30 juni 1960 blev f.d. Belgiska Kongo självständigt och makten överlämnades till Patrice Lumumba som premiärminister och Joseph Kasavubu som president. Inbördesstrider utbröt omedelbart. Under ledning av Moise Tshombe och med stöd av belgiska gruvintressen bröt sig den på koppargruvor rika södra provinsen Katanga ut ur den nya staten. Lumumba vädjade till FN, och generalsekreteraren Dag Hammarskjöld fick säkerhetsrådet att besluta om insättande av fredsbevarande styrkor.