Publicerat 2012-12-13 20:30

Internutredningar

vill ha svar av SÄPO

om 84 påstådda

fall av korruption

- Jag kommer att kontakta SÄPO och höra mig för hur man hanterat de här 84 fallen, säger Mats Åhlund till Blåljus. Han är överåklagare vid Riksenheten för polismål, i vardagligt tal interna utredningar. Som jag uppfattar det ligger de fallen över nivån för vad som krävs för att inleda förundersökning,  FU, förklarar Mats Åhlund. Blåljus menar att om det visar sig vara så är det ytterst märkligt att de 84 fallen knappt satt några spår i form av fällande domar. Mystiken tätnar kring SÄPO-rapporten om påstådd korruption inom Polisen.

Intervjun med Mats Åhlund:

- Som de här 84 fallen av korruption inom Polisen i SÄPO:s rapport är definierade i rapporten utgår jag från att de har överlämnats till oss, säger överåklagare Mats Åhlund vid Riksenheten för polismål till Blåljus. Som jag uppfattar det ligger de fallen över nivån för vad som krävs för att inleda förundersökning,  FU. Jag kommer att kontakta  SÄPO och höra mig för hur man har hanterat de här 84 fallen.

Mats Åhlund förklarar att grunden, för att frågan om FU ska inledas ska komma upp, är att det finns anledning att anta att ett brott begåtts. Någon misstänkt behövs inte. Han beskriver också det som Blåljus redan tagit upp: beslut kring frågan om FU när det gäller brott  som antas vara begångna inom Polisen får bara tas av åklagare – enligt nuvarande ordning bara av en åklagare vid Riksenheten för polismål. Blir det FU leds den av en åklagare.

- I år har vi på enheten haft nio fall av mutbrott, ett fall av den äldre rubriceringen bestickning och 43 fall av brott mot tystnadsplikt som är de vanligaste gärningarna på det här området, förklarar Mats Åhlund. Jag har inte hunnit fördjupa mig i varje ärende. Men erfarenhetsmässigt leder dessa utredningar inte så ofta till åtal, vanligast för att den anmälda händelsen inte är brottslig eller då brott inte kan styrkas.

Intervju: Claes Cassel


Citat ur SÄPO:s rapport ”Nationell hotbild, den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på viktiga samhällsfunktioner, november 2012”:

”2.1.2 Korruption

Under den aktuella tidsperioden har 114 misstänkta fall av otillåten påverkan i form av korruption kommit till Säkerhetspolisens kännedom, det vill säga fall där tjänstemän genom att begå brott i samband med sin yrkesutövning varit personer inom den grova organiserade brottsligheten behjälpliga. - - - Av de totalt 114 misstänkta fallen rör 84 underrättelser om anställda vid polismyndigheter.”
SÄPO:s rapport sid 7.

”Misstankar

En misstanke anses föreligga om underrättelser gör gällande att ett specifikt brott har eller kommer att begås där offer eller gärningsman har identifierats. Ordet misstanke ska inte förstås i juridisk mening utan från ett underrättelseperspektiv. Konkret betyder det att en skäligen misstänkt saknas i vissa fall. Detta kan bero på två saker. För det första är den specifika gärningsmannen inte identifierad i samtliga fall. För det andra gäller en del fall framtida gärningar där det inte finns så kallade osjävständiga brottsformer som stämpling, anstiftan eller förberedelse till brott.”

SÄPO:s rapport sid 17.

TIDSPERIODEN:

Den tidsperiod som SÄPO:s rapport täcker är fr o m 2009-08-01 t o m 2011-10-31.


Läs även Blåljus artikel om vad en genomgång av Personalansvarsnämndens, PAN:s register för den här tidsperioden ger för resultat. Bara ett fåtal domar som kan kopplas till den här påstådda brottsligheten har behandlats av PAN. De brottsrubriceringar som normalt förekommer i de här fallen kommer oftast upp i PAN.

BLÅLJUS KOMMENTAR:

Mats Åhlund menar alltså att definitionerna i SÄPO:s rapport pekar mot att de 84 fallen borde ha anmälts till Riksenheten för polismål. Blåljus noterar att SÄPO skriver att:

• ”tjänstemän genom att begå brott i samband med sin yrkesutövning varit personer inom den grova organiserade brottsligheten behjälpliga” och att
• ”av de totalt 114 misstänkta fallen rör 84 underrättelser om anställda vid polismyndigheter”

SÄPO påstår alltså att 84 brott har begåtts där tjänstemän inom Polisen varit personer inom den grova organiserade brottsligheten behjälpliga. Har de alla anmälts till behörig åklagare?

Mindre än en handfull domar

Om ja, vilken kvalitet har det varit på anmälningarna eftersom mindre än en handfull satt några spår i fällande domar?

Mystiken tätnar kring SÄPO:s rapport.

Och det infernaliska för oss som är utpekade som mutkolvar är att vi aldrig kommer att få veta vilka sakliga grunder SÄPO:s påståenden om korruption inom Polisen eventuellt har. SÄPO tiger sin vana trogen som muren.

Hur man säger mycket om ingenting

Intervjun med deras chefsanalytiker var en parodi på att säga mycket om ingenting.  Var det en så god idé att låta just de hemligaste av alla hemliga skriva den här rapporten om sådant – som om det är sant – absolut måste fram i offentlighetens ljus i alla sin beklämmande detaljer?

Vi får aldrig veta vad som hänt påstådda mutkolvar

En riktigt kuslig konsekvens är också att vi aldrig kommer att få veta vad som hänt med de här 84 påstådda mutkolvarna. Har de blivit omplacerade, var finns de nu – är de kvar på sina jobb och kan fortsätta att förråda verksamheten? Många frågor – INGA svar.

Nu kommer de långa midvinterhelgerna och inte mycket kommer att hända i den här frågan då. Men Blåljus har inte glömt och fortsätter att gräva och lovar återkomma i ärendet så fort något finns att rapportera. Mats Åhlunds reaktion i intervjun ovan uppfattar vi som en framgång och sista ordet är troligen inte sagt i frågan. HÅLL KOLL PÅ BLÅLJUS!CC