Publicerat 2013-05-10 10:10

Insändare om UG av Anders Bergstedt

Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan, men behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket i  Stockholms län har. Insändare i relevanta polisfrågor publiceras utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta fall då texten bedöms närma sig tryckfrihetsbrott.

Du vet väl att din identitet är helt skyddad, om du så önskar, när du skriver inlägg på Blåljus? Det är trevligt om du skriver under fullt namn. Men utan tvekan kan starka skäl tala för att välja en signatur istället. Genom inloggningen finns ditt egentliga namn tillgängligt för ansvarige utgivaren. Det är ett krav för att Blåljus ska kunna ta ansvar för publiceringen. Men ditt namn kommer under inga omständigheter längre än så. Det är ingen som frågar efter det och skulle någon göra det skulle denne mötas av kalla handen. Grundlagen är klar på den punkten.

Skev bild i Uppdrag Granskning om polisingripande i Jönköping

Jag har just sett Uppdrag Granskning SVT1 om polisingripandet. Den drabbade själv vill inte göra någon sak av detta utan det är hans far som driver det med målet att poliser skall ställas inför rätta. Flera åklagare har granskat fallet och kommit fram till att inget brott begåtts av polismännen. Då får man inte åtala. Filmen visar ganska tydligt att poliserna tröttnar på att inte kunna genomföra avvisiteringen och drar ner ynglingen på golvet för att kunna genomföra den. Hur skall man annars kunna göra den då han gör passivt motstånd och spänner sig för att de inte skall få av jackan ? Dessförinnan har han tagit på sig kepsen som en polisman tog eller slog av honom. Det styrker att han inte ville vara med om resten.
 
Kanske hade andra poliser lyckats bättre och sluppit våld men det gör inte dessa polisers handlingar till brott. Naturligtvis var de själva också besvikna över att tjänsteåtgärden inte gick att genomföra utan våld. Det känns alltid som ett misslyckande.

Dylika händelser var väldigt vanliga under mina  25 år i uniformstjänst. Resterande år av mina 47 har jag varit kriminalpolis och sluppit dessa obehagliga situationer. Det berör mig dock illa att pappan och Uppdrag granskning gör detta till ett bevis på polisens övervåld och matar tittarna med detta. Att många poliser deltar i avvisiteringen är inget mått på övervåld utan tvärtom. Alternativet är att två poliser får utkämpa en strid!

Granér har rätt då han förklarar att poliserna efter bara något år har reviderat den teoretiska synen på dessa situationer och har lärt sig att man måste vara praktisk för att kunna genomföra dylika åtgärder. Alhem har varit åklagare och har ingen auktoritet då det gäller att stå upp för polisens svåra arbete. Han är pensionerad byråkrat och alltid snar att kritisera polisen.
 
Det är fel av SVT och Uppdrag granskning att på detta sätt sprida en negativ bild av polisen.  
 
Anders Bergstedt, pensionerad kriminalpolis, numera debattör.  

Blåljus kommentar: Anders har skickat ovanstående text till SVT som inte tycks intresserade av synpunkterna, föga förvånande. Kommunikationschefen i Jönköping har på Polisens hemsida skrivit en mycket intressant beskrivning av hur det går till att bli intervjuad av UG. Det förklarar mycket av hur de lokala cheferna i Jönköping framstod i programmet. Något som Blåljus uppskattar, är att de berörda polisenas chefer verkligen ansträngt sig för att förklara och ge en riktig bild av vad som hände. Problemet är då, att det ofta ur någon halvtimmas intervju går att få fram någon felaktiget eller tveksamhet, som man då kan ta till intäkt för att Polisen skulle ha något att dölja.

Det måste ändå framstå som glädjande, ur ett polisiärt perspektiv, att Uppdrag Granskning nu får nöja sig med självmarkerande ynglingar på fyllan som anser sig ha fått kepsen avtagen på fel sätt, och får stöd i denna uppfattning av en förstående far. Då kan det gå som det går.

Tommy Hansson
Gilla sidan:
TIPSA FRAGA















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Krimkassan


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994