Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2010-04-01 22:30INLÄGGEN
Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan, men behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket i Stockholms län har. Insändare i relevanta polisfrågor publiceras utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta fall då texten bedöms närma sig tryckfrihetsbrott.
Du vet väl att din identitet är helt skyddad, om du så önskar, när du skriver inlägg på Blåljus? Det är trevligt om du skriver under fullt namn. Men utan tvekan kan starka skäl tala för att välja en signatur istället. Genom inloggningen finns ditt egentliga namn tillgängligt för ansvarige utgivaren. Det är ett krav för att Blåljus ska kunna ta ansvar för publiceringen. Men ditt namn kommer under inga omständigheter längre än så. Det är ingen som frågar efter det och skulle någon göra det skulle denne mötas av kalla handen. Grundlagen är klar på den punkten.
Har läst alla inslag om "Problemen i Norrort" och kan bara konstatera som tidigare att vi har ett stadigt hårdnande klimat när det gäller att komma tillrätta med bristande ledarskap. Det är idag vanligt att man tystar all internkritik på ett hårdhänt om än intrikat sätt. Att omorganisera är en ofta använd manöver för att sopa ledningsproblem under mattan och att se till att bli av med tidigare kritiker genom att ge dem sämre arbetsvillkor. Som f d företagspsykolog har jag arbetat med och haft stort intresse för polisiära frågor och jag vill med denna insändare stötta dem som skriver anonymt. Det är idag förenat med stora risker att våga stå öppet för sina åsikter och att försöka leda förändringsprocesser i den egna organisationen. Så ett råd: Fortsätt vara anonyma tills ni hittar någon som kan föra gruppen talan på högre ort. Och tänk på att Företagshälsovården huvudsakligen arbetar på uppdrag av arbetsgivaren och i sak ej kan betraktas som opartisk. Även om det påstås så.
Revoltade
De flesta av mina kvinnliga kollegor och civilanställda säger ideligen åt mig att vara: Positiv!
Istället för vad? Frågar jag mig. (Joo, jag ÄR kritisk till mycket! Det kan säkert irritera en del). Jag är en kritisk gammal polis som jobbat i verket i 40 år, så jag anser att jag vet vad jag pratar om, men det verkar vara en stor skillnad mellan kvinnligt o manligt tänkande.
När jag började i verket var det kanske 1 % kvinnliga poliser.
Nu är det ca 50 %, med all rätt, men men…..
Kvinnor vill uppenbart ha sin arbetsplats precis likadan som tidigare. Som i går, eller som för ett år sedan. Bara ingen förstör ”lullull”-känslan! Det MÅSTE vara bekvämt att jobba och utan att någon ifrågasätter något. Alla beslut tas som givna och med ”glädje”. Det blir bara jobbigt om man ska ifrågasätta diverse order uppifrån, liksom.
Så verkar den kvinnliga hjärnan fungera! Bara allt är lugnt och det inte uppstår några ”problem”. DÅ är livet bra!
Jag såg ett TV-program häromdagen och ett inlägg från en kvinna i Amerika som HATADE positivt tänkande! Hon insåg att det aldrig blivit kvinnlig rösträtt om alla då hade haft ett ”positivt” tänkande, den tiden det då gällde.
Någon medborgarrättsrörelse hade aldrig uppstått och det hade heller inte blivit några förbättringar för några alls, om det hela tiden hade funnits ett krav på att ha ett ”positivt” tänkande till allt. Slaveriet hade bestått och alla hade varit ”nöjda” med livet, trots att det varit för 150 år sedan! INGEN hade brytt sig om förändringar eller förbättringar! Var det DET som var livet? Var det verkligen SÅ vi ville leva livet? (lite krasst tänkt, kanske)
Att ha ett kritiskt tänkande till det mesta, innebär att de värsta synderna kan sållas bort, OM tillräckligt många protesterar, vill säga. Cheferna kan inte alltid ha rätt, liksom, men NÅGON måste säga det!
Som det är NU, så får det mesta bara passera. Bara det är ”lugnt”.
Slutsats: Mannen vill ha STRID! Kvinnan vill ha FRID!
Ska jag då sluta att kritisera beslut (det bekvämaste)
Ska jag bli tyst istället? (det lugnaste)
Ska jag bara ”gilla läget”? (det härligaste)
Ska jag gå i pension istället? (det bästa)
Kerry Björkström, Polisinspektör i Söderort
Jag måste tyvärr hålla med det som skrivits i de tidigare insändarna om Norrort. Till ”Undrande polis”, jo, det har skett att de som haft avvikande åsikter har blivit förbisedda vid tillsättning av tjänster, det är trots allt samma chefer som kritiken riktas mot som sitter vid intervjuerna. Nu har personal fått börja flytta på sig, byta turlag, trots heligt lovande från cheferna att ingen skall tvingas - nu tvingar man. Detta medför bl a att de som trodde på löftet valde att stanna i befintligt turlag för de trivdes, nu kan tvingas till annat turlag utan att få välja själva vilket. Sedan en fråga till vår fackordförande i Norrort - varför får inte anslagna utdrag från Blåljus sitta kvar på anslagstavlan utan slits ned?
Norrortare
INLÄGGEN
NEDAN ÄR
INSÄNDARE:
Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan, men behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket i Stockholms län har. Insändare i relevanta polisfrågor publiceras utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta fall då texten bedöms närma sig tryckfrihetsbrott.
Du vet väl att din identitet är helt skyddad, om du så önskar, när du skriver inlägg på Blåljus? Det är trevligt om du skriver under fullt namn. Men utan tvekan kan starka skäl tala för att välja en signatur istället. Genom inloggningen finns ditt egentliga namn tillgängligt för ansvarige utgivaren. Det är ett krav för att Blåljus ska kunna ta ansvar för publiceringen. Men ditt namn kommer under inga omständigheter längre än så. Det är ingen som frågar efter det och skulle någon göra det skulle denne mötas av kalla handen. Grundlagen är klar på den punkten.
”Fortsätt vara
anonyma”
Har läst alla inslag om "Problemen i Norrort" och kan bara konstatera som tidigare att vi har ett stadigt hårdnande klimat när det gäller att komma tillrätta med bristande ledarskap. Det är idag vanligt att man tystar all internkritik på ett hårdhänt om än intrikat sätt. Att omorganisera är en ofta använd manöver för att sopa ledningsproblem under mattan och att se till att bli av med tidigare kritiker genom att ge dem sämre arbetsvillkor. Som f d företagspsykolog har jag arbetat med och haft stort intresse för polisiära frågor och jag vill med denna insändare stötta dem som skriver anonymt. Det är idag förenat med stora risker att våga stå öppet för sina åsikter och att försöka leda förändringsprocesser i den egna organisationen. Så ett råd: Fortsätt vara anonyma tills ni hittar någon som kan föra gruppen talan på högre ort. Och tänk på att Företagshälsovården huvudsakligen arbetar på uppdrag av arbetsgivaren och i sak ej kan betraktas som opartisk. Även om det påstås så.
Revoltade
”Mannen vill ha strid
kvinnan vill ha frid”
De flesta av mina kvinnliga kollegor och civilanställda säger ideligen åt mig att vara: Positiv!
Istället för vad? Frågar jag mig. (Joo, jag ÄR kritisk till mycket! Det kan säkert irritera en del). Jag är en kritisk gammal polis som jobbat i verket i 40 år, så jag anser att jag vet vad jag pratar om, men det verkar vara en stor skillnad mellan kvinnligt o manligt tänkande.
När jag började i verket var det kanske 1 % kvinnliga poliser.
Nu är det ca 50 %, med all rätt, men men…..
Kvinnor vill uppenbart ha sin arbetsplats precis likadan som tidigare. Som i går, eller som för ett år sedan. Bara ingen förstör ”lullull”-känslan! Det MÅSTE vara bekvämt att jobba och utan att någon ifrågasätter något. Alla beslut tas som givna och med ”glädje”. Det blir bara jobbigt om man ska ifrågasätta diverse order uppifrån, liksom.
Så verkar den kvinnliga hjärnan fungera! Bara allt är lugnt och det inte uppstår några ”problem”. DÅ är livet bra!
Jag såg ett TV-program häromdagen och ett inlägg från en kvinna i Amerika som HATADE positivt tänkande! Hon insåg att det aldrig blivit kvinnlig rösträtt om alla då hade haft ett ”positivt” tänkande, den tiden det då gällde.
Någon medborgarrättsrörelse hade aldrig uppstått och det hade heller inte blivit några förbättringar för några alls, om det hela tiden hade funnits ett krav på att ha ett ”positivt” tänkande till allt. Slaveriet hade bestått och alla hade varit ”nöjda” med livet, trots att det varit för 150 år sedan! INGEN hade brytt sig om förändringar eller förbättringar! Var det DET som var livet? Var det verkligen SÅ vi ville leva livet? (lite krasst tänkt, kanske)
Att ha ett kritiskt tänkande till det mesta, innebär att de värsta synderna kan sållas bort, OM tillräckligt många protesterar, vill säga. Cheferna kan inte alltid ha rätt, liksom, men NÅGON måste säga det!
Som det är NU, så får det mesta bara passera. Bara det är ”lugnt”.
Slutsats: Mannen vill ha STRID! Kvinnan vill ha FRID!
Ska jag då sluta att kritisera beslut (det bekvämaste)
Ska jag bli tyst istället? (det lugnaste)
Ska jag bara ”gilla läget”? (det härligaste)
Ska jag gå i pension istället? (det bästa)
Kerry Björkström, Polisinspektör i Söderort
”Blåljus
rivs ner”
Jag måste tyvärr hålla med det som skrivits i de tidigare insändarna om Norrort. Till ”Undrande polis”, jo, det har skett att de som haft avvikande åsikter har blivit förbisedda vid tillsättning av tjänster, det är trots allt samma chefer som kritiken riktas mot som sitter vid intervjuerna. Nu har personal fått börja flytta på sig, byta turlag, trots heligt lovande från cheferna att ingen skall tvingas - nu tvingar man. Detta medför bl a att de som trodde på löftet valde att stanna i befintligt turlag för de trivdes, nu kan tvingas till annat turlag utan att få välja själva vilket. Sedan en fråga till vår fackordförande i Norrort - varför får inte anslagna utdrag från Blåljus sitta kvar på anslagstavlan utan slits ned?
Norrortare
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september