Publicerat 2012-10-18 22:00
INLÄGGEN
NEDAN ÄR
INSÄNDARE:
Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan, men behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket i Stockholms län har. Insändare i relevanta polisfrågor publiceras utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta fall då texten bedöms närma sig tryckfrihetsbrott.
Du vet väl att din identitet är helt skyddad, om du så önskar, när du skriver inlägg på Blåljus? Det är trevligt om du skriver under fullt namn. Men utan tvekan kan starka skäl tala för att välja en signatur istället. Genom inloggningen finns ditt egentliga namn tillgängligt för ansvarige utgivaren. Det är ett krav för att Blåljus ska kunna ta ansvar för publiceringen. Men ditt namn kommer under inga omständigheter längre än så. Det är ingen som frågar efter det och skulle någon göra det skulle denne mötas av kalla handen. Grundlagen är klar på den punkten.
”Dessa åsikter
stör mig enormt”
Mycket prat om polisens resultat och hur dessa skall förbättras nu. Högre och fler röster höjs för vad som anges som en närmast nödvändig förändring, att göra polisutb. till en högskoleutb. och därigenom få fler akademiker som poliser. Detta skulle tydligen göra att polisens resultat avsevärt skulle förbättras eftersom de poliser som, jag inkluderad antar jag, genomfört polisutb. tidigare, och då främst på PHS (polishögskolan) i Solna inte är tillräckligt kompetenta att utföra kvalificerat polisarbete. Dessa åsikter stör mig enormt!
Jag har jobbat som polis sedan 1991 då jag gick den enda dåvarande polisutb. på just PHS. Vi fick lära oss det vi behövde vad det gällde teorin och praktiken fick vi sedan lära oss under de 1,5 år!! vi var polisaspiranter. Resultaten vi sedan levererade låg i nivå med de resultat polisen levererar nu. Betänk här att vi nu är drygt 2500 fler poliser och att många av dessa är rekryterade under andra premisser än vad vi var.
De är nämligen rekryterade på mer akademiska premisser och med ett annat tänk under polisutb. än vad som rådde då jag gick PHS. Flera av de nyanställda har dessutom gått utb. på universiteten i Umeå eller Växjö. Hur kommer det sig då att så många fler poliser, som dessutom skall vara så mycket "bättre" än vad vi äldre kollegor är, inte har medfört att polisens resultat förbättrats?
Min tanke är att det inom samhället råder någon form av övertro på akademisering och forskning. Detta har fått ett genomslag inom polisens ledning vilket gör att fler och fler inom polisen arbetar med allt annat än det som, enl. mig, är det viktigaste polisarbetet. Det som utförs på gatan. För mycket kraft läggs på annat håll, på tvärgrupper, på olika kommissioner och tillfälliga (politiskt alt. medialt krävda) insatser.
Detta ligger ju helt i linje med att fler och fler av de som numera anställs som poliser känner sig och identifierar sig som akademiker och har "karriärsiktet" inställt redan från dag 1. En inte helt ovanlig kommentar från nyanställda är: - "Ja, inte kommer jag arbeta som uniformerad polis någon längre tid inte. Nä, jag skall vidare så snabbt som möjligt."
Färre konstaplar arbetar med utryckningsverksamhet nu än då jag kom ut från utbildningen i december 1991!! Eftersom det är betydligt mer att göra nu än då medför detta att de vi arbetar för, allmänheten, måste vänta betydligt längre innan en polispatrull kommer vid de tillfällen vi behövs akut. Vi hinner dessutom inte lägga lika mycket tid och kraft på varje ärende vilket gör att våra initiala insatser, trots alla fina arbetsbeskrivningar och hjälpmedel vi har, blir sämre.
Jag tror att det behövs fler poliser som vill arbeta ute på gatan och att det är rätt sätt att gå för att få och behålla allmänhetens förtroende. Detta skulle göra att vi hinner utföra bättre förstahands åtgärder och därigenom underlätta för utredarna. Allmänheten skulle känna sig, och defacto vara, mer omhändertagna och därigenom troligtvis bli mer benägna att stötta och hjälpa oss när vi så behöver. Vi behöver mer personal som vill vara "poliser på gatan" och färre som vill vara akademiker!!
Richard
BLÅLJUS KOMMENTAR: Tack, Richard för ditt inlägg. Vi har i några delar olika syn på det här, den saken är klar. Men din uppfattning har mycket fog för sig den också. Säkert är någon sorts medelväg, där man väljer det bästa ur olika synsätt, den som ger resultat. Helt akademiserade poliser kommer inte att funka därute. Samtidigt behöver vi snarast ta ordentlig plats inom polisforskningen. Den är nämligen i stort sett totalt akademiserad. Där behövs yrkespoliser med fötterna ordentligt i verkligheten om vi ska nå långsiktigt användbara resultat.CC
”Kommer ni lyfta
Polisen i medierna?”
Med anledning av senaste uppdateringen av Blåljus och RALS 2012-2013 blir jag orolig. Jag va det förut men nu är det ta mig f*n med gråt i halsen...
Vad det gäller RPS rigida inställning till avtalen så kände ni mycket väl till detta. Om detta ska ni inte "tro" någonting utan förutsätta!
Citat ur er text:
"Vi känner en stor oro för vad svensk polis är på väg. Piskan viner från RPS och budskapet till våra medlemmar är glasklart. Prata inte med media, prata inte på jobbet heller, jaga pinnar för att möjligen få en löneökning. Till oss i Polisförbundet är budskapet på samma sätt kristallklart."
"Prata inte med media" antar jag syftar till senaste klavertrampet från RPS. Men kommer ni göra det då? Kommer ni lyfta Polisen i medierna och göra allmänheten uppmärksam på hur illa ställt det är för oss? Hur nära gränsen till sammanbrott allmänhetens beskyddare är! Lärare, sjukvårdares löner och avtal diskuteras i spaltmeter och veckor medialt.
Skriver från min mobil med en sovande bäbis på magen. Jag är pappaledig och jobbar 25%. Älskar att få vara med mina barn men saknar också att jobba och längtar efter "nästa" pass men nu vet i f*n om jag orkar bry mig längre. Är beredd att skita i jobbet jag älskar. Känner mig mest bara ledsen, trött och bitter och det vill jag inte ska gå ut över varken min familj, kollegor eller allmänheten, de jag ska "hjälpa".
Niclas, pa Södertörn
BLÅLJUS KOMMENTAR: Tack, Niclas, för ditt inlägg. Vi är helt överens. Polisfacket i Stockholms län kommer inte att sitta med armarna i kors och avvakta utvecklingen. Medlemmarna förväntar sig med all rätt något helt annat. CC