Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2009-06-11 19:30ALLA INLÄGG
NEDAN ÄR
INSÄNDARE:
(utom Blåljus ev kommentarer och intervjuer, förstås)
Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan, men behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket i Stockholms län har. Insändare i relevanta polisfrågor publiceras utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta undantagsfall då texten bedöms närma sig tryckfrihetsbrott.
SVAR TILL SIGNATURERNA ”LISA” OCH ”SIGGE” FRÅN FÖRRA BLÅLJUS SOM SKREV OM PÅSTÅDDA SMITARE INOM POLISEN:
Hej, Min tanke är inte att slå mot bl.a. ensamstående eller barnfamiljer -jag har varit/är både och. Jag höjer min näve mot alla dessa som inte tar sitt ansvar och har satt i system att inte fullföja sitt åtagande eller ansvar. Skölden är tyvärr, oftast barn.
Rätt eller fel, har all förståelse att ett och annat händer i våra barns vardag. Barnen är viktiga och går före allt annat. I min vardag får jag uppleva hur min kollega får direktiv från sambon. En stor del av arbetstiden avsätts till att lösa "vardagliga bekymmer, otaliga samtal med skola, barn, etc etc. För mig har denna familj blivit en dysfunktionell familj. Vid klocka 08.30-tiden har kollegan kommit till jobbet och inte hunnit ta av sig jackan, så ringer telefonen eller mobilen...! Detta händer "varje" dag och jag kan inte undgå att avlyssna det som pågår p g a kontorslandskap. Telefon ringer osunt många gånger och handlar om allt och ingenting. Jag blir förvånad varje gång kollegan kommenderas hem...!
Vem vill ifrågasätta barns trygghet och frid - herregud, vi är ju poliser och vet om barnens rättigheter etc!! Att det inte räcker enbart med en förälder, det tar vi givetvis också med oss då vi handlägger ärenden där barn är involverade. Visst, vi lever som vi lär! Hos vilket företag, förutom det statliga kan detta försigå?
Alla vi har ett samhällsuppdrag, som vi valt och lovat att fullfölja/fullgöra. Finns det undantag? Det jag reagerar emot är dessa poliser som gömmer sig bl.a. bakom barn och "måste" åka hem. Detta är oftast p.g.a. barnen... och vab infaller "oftast" i samband med lov och vid hög belastning på jobbet. Orsak kan "oftast" vara: måste hem,fru/sambo måste sova till 16.30,eller barn har olika aktiviteter.
Sedan har vi "andra"söta kolleger. Fys. minst 4 timmar /vecka. Kommer senare, ska ha fys. hemma!!!! Förkortar veckan med fys. Börjar dagen med frukost på jobbet, läser någon tidning eller är "sociala". Långa luncher och krav… klagar oftast på ledningen men har inga egna konkreta förslag på förbättringar. Anser sig ha dålig lön…?
Ja, jag tar vissa gånger lång lunch... men har inte satt detta i system och belönar inte heller mig själv utifrån mitt eget tyckande. Det jag reagerar mot, är dessa ansvarslösa kolleger som t.o.m. anses vara "normal presterande" - tillhör 90%.
I mitt "fall" vet jag med säkerhet att kollegan inte fullgör 160 t/m. Vi har ungefär lika stor lön - vi tillhör ju Polisförbundet och i vårt förbund finns enbart normalt- eller högpresterande!!! (Vems normer)?
En parentes, nu fortsätter jag: Visst, personen i fråga kan få löneavdrag... men hur kan detta i så fall få pågå år efter år, utan synliga effekter? Hur kommer arbetsmoralen på enheten att se ut längre fram? Jag må anses som "gnällig", jag har fått nog, och köper inte denna ordning.
Vad tycker och känner de som "valt att jobba deltid” och vet att de får ett löneavdrag på allt mellan 4000-7000/mån och samtidigt ha en kollega som i praktiken arbetar deltid men kvitterar ut heltidslön? Tillbud till arbetsskada eller anmälan till CU? Kanske både och! Kamma till er och överenskom med Carin Götblad om rättvisa och ev, effektivitet :införskaffa flexmätare. Finns enkla sådana som kräver minimum av administration. Varje månad visar + eller - tid.
L.E.W.
BLÅLJUS KOMMENTAR: Jag tolkar ditt resonemang så att du vill höja etiken och arbetsmoralen på din arbetsplats ur rättvisesynpunkt. Konkret menar du t ex att polis A ser svårigheten att kombinera barn och arbete och begär deltid med sänkt lön som följd. Polis B ser samma problem men ”löser” det genom att med bevarad heltidslön tänja på reglerna eller bryta dem.
Först och främst – har du talat med det lokala polisfacket och vad säger de? Den vägen bör vara ditt första val. Jag är rädd att många uppfattar att facket vill skydda påstått felande till varje pris. Det är ett missförstånd. Det handlar för fackets del om att tillvarata den anklagade medlemmens rättighet att bli korrekt behandlad och att ge stöd i en svår situation. Inte att sopa verkliga felbeteenden under mattan.
Dina rättigheter ska samtidigt tillvaratas. Ett av de viktiga inslagen är att du upplever din arbetssituation som rättvis och meningsfull. Att bara låta felande kolleger hållas leder inte till rättvisa.
Du tycks tycka att arbetsgivaren ska ta itu med det här. Denne har givetvis en skyldighet att agera men passar dessvärre ofta av olika skäl. En utväg kan vara att ta upp den här frågan i något forum på arbetsplatsen. Ingen behöver pekas ut – det går att föra principiella resonemang. Men man lyckas kanske tvinga ut arbetsledningen på arenan och man öppnar frågan för en allmän diskussion på arbetsplatsen? Det kan bli rätt jobbigt men kan det bli värre än den situation du upplever nu? Finns någon i läsekretsen som vill delge oss flera erfarenheter på området? CC
Hej!
Jag följer debatten kring beredskapspolisen och skulle vilja svara på inlägget på er hemsida. Där har jag bl a läst:
"Utöver det vill jag nämna att man bör vara försiktig med att enbart jämföra formell kompetens. Den CV Stefan Hansen redovisar känns ju mycket betryggande och många nybakade från PHS ligger säkerligen i lä där. Men när de nybakade fått lägga ett antal år i yttre polistjänst bakom sig är bilden en helt annan. De av dem som är lämpade för yrket har då skaffat sig erfarenheter, säkerhet och trygghet som inte finns att lära i någon skolbänk. Och en bra polis utstrålar det här och förmår ge allmänheten en upplevelse av stabilt lugn och säkerhet som betyder otroligt mycket för människors trygghet. Bl a i det ljuset bör man se polisfackets kamp för att polisjobb ska skötas av polisutbildade med poliserfarenhet. Jag skulle aldrig komma på idén att fuska i en erfaren sjuksköterskas jobb. Varför ska just vårt yrke göras vidöppet för alla som har lust att pröva på? Är det inte viktigare än så? Allmänheten borde kanske tillfrågas och få ge svaren? CC"
Jag förstår att man inte kan jämföra en erfaren polis, med en beredskapspolis, och det ska man inte göra. De har inte samma uppgift och arbetar inte på samma sätt. Där en erfaren polis förväntas ta egna beslut och agera utfrån erfarenhet och kunskap som denne fått under många år ute "på fältet" har beredskapspolisen istället förmånen att ledas av denne polisman-/kvinna. Våra befäl är erfarna poliser med kompetensen att leda en grupp motiverade och, för sin uppgift, väl utbildade beredskapspoliser.
Man måste ha i åtanke att beredskapspoliser är en resurs att använda i krislägen, där polisens egna resurser tar slut efter en tid. Eller där polisens resurser behövs till andra saker än att t.ex. bevaka ett utrymt område eller liknande. Beredskapspolisen kan eller ska inte konkurrera med den ordinarie polisen, men kan i många situationer avlasta och förstärka där det behövs. Beredskapspolisen är en resurs inom den svenska polisen och ligger organisatoriskt under RPS.
Jag håller med om att det är ute i fält man samlar erfarenhet och utvecklas. Det är just därför det är viktigt att vi får en chans att komma ut och praktiskera våra färdigheter, samarbeta med yrkespoliser och andra aktörer och på så sätt vinna erfarenhet och kunskap som gör oss till en resurs att räkna med. Den dagen krisen är här bör vi ha färdigheter och erfarenheter så vi på ett komptent sätt kan avlasta den ordinarie polisen med mindre kvalificerade uppdrag. Som jag ser det är de största vinnarna de polismän/-kvinnor som kan fokusera på kvalificerat polisarbete istället för att vakta staket, "veva trafik" eller utföra andra, mindre kvalificerade, uppdrag under lång tid.
Vad gäller er jämförelse med sjuksköterskor ser jag där en likhet. Om vi tänker oss att beredskapspoliser jämförs med undersköterskor i ett exempel ska jag visa hur jag tänker .
På ett äldreboende sköter sjuksköterska medicinering och kvalificerad vård av de äldre, till sin hjälp har hon/han undersköterskor. Istället för att sjuksköterska sköter de mindre kvalificerade uppgifterna kan undersköterska göra det så att sjuksköterskan istället kan fokusera på kvalificerade uppgifter som kräver kompetens och erfarenhet som hon/han besitter. Sjuksköterskan kan delegera medicinering till undersköterskan som också kan utföra vissa kvalificerade uppdrag under ledning eller rådgivning av sjuksköterskan. Tillsammans utgör de ett starkt team där patienten garanteras säker vård och ett gott omhändertagande.
Nu arbetar de ju alltid på det här sättet, för att göra jämförelsen mer rättvis borde vi räkna bort undersköterskan och bara låta henne/honom träda in vid stor belastning för att avlasta sjuksköterskan. På samma sätt kan beredskapspolisen avlasta yrkespolisen.
Jag tycker det är en nedsättande beskrivning av beredskapspolisen när ni skriver "Varför ska just vårt yrke vara vidöppet för alla som har lust att pröva på", då det kan tolkas som att beredskapspoliser är någon form av lyckosökare som vill leka poliser. Beredskapspoliser är och kommer förhoppningsvis alltid att vara motiverade personer som vill göra något gott för Sveriges medborgare - precis som yrkespoliser. Det handlar inte om att pröva på, utan om att man ska kunna utföra ett viktigt uppdrag! Allmänheten får gärna säga sitt, men bör då få korrekt information och inte vilseledas.
Väl mött!
Peter
beredskapspolis
Angående CC:s svar på insändare om beredskapspolisen.
Jag kan inte låta bli att reagera mot svaret med formuleringen "Varför ska just vårt yrke göras vidöppet för alla som har lust att pröva på?". På vilket sätt blir menar man att polisyrket blir vidöppet för alla som har lust att testa på? En beredskapspolis ska vid särskilda händelser, under direkt ledning av yrkespolis, kunna utföra en mycket liten del av de uppgifter en yrkespolis arbetar med. Polisen har själv utformat utbildningen för dessa uppgifter och måste ha ansett den vara tillräcklig. För att antas till beredskapspolisen genomgår man bakgrundskontroller och intervjuer. Efter att polismyndigheten har bedömt att man är lämplig genomgår man grund- och repetitionsutbildningar tillsammans med sina yrkespolisbefäl. Vid ev. misskötsamhet skiljs man omedelbart från verksamheten. Det är definitivt inte så att "alla som har lust" kan bli beredskapspoliser. Jag anser att man inte på detta sätt bör uttrycka sig nervärderande mot de som ställer upp för att när som helst kunna stötta samhället och polisen utan att få ett öre i ersättning för att man ligger i beredskap.
Det är uppenbart att frågan om beredskapspolisen har blivit en revirfråga. Varför låter man annars ordningsvakter åka med i polisbussar under festivaler? Kanske skulle man justera beredskapspolisens uniform ytterligare så att vissa yrkespoliser inte får sitt självförtroende skadat. Någon annan anledning kan jag inte se. Jämför gärna med deltidsbrandmän där heltidsbrandmännen tycks ha accepterat att man har samma uniform... Svarsförfattaren jämför med sjuksköterskor vars jobb han inte skulle "fuska i" (oklart vad som menas med att fuska?). Jag vill här erinra om att det finns olika former av sjuksköterskor, med olika behörighetsnivåer. Alla dessa har samma uniform. Erfarenhet är också något som en beredskapspolis kan få om man bara börjar använda konceptet. Som det är nu har man dömt ut det innan det ens har prövats.
Frustrerad, snart f d, beredskapspolis
BLÅLJUS KOMMENTAR: Innan jag pensionerades hade jag i jobbet anledning att träffa ett antal beredskapspoliser. Jag mötte seriösa, engagerade personer som längtade efter att få göra en meningsfull insats som de utbildats för. Jag bildade mig en personlig uppfattning att vi inom yrket (och statsmakten) måste bestämma oss. Antingen skulle beredskapspolisen utnyttjas fullt ut eller läggas ned. Att hålla engagerade och intresserade människor på halster i åratal kunde inte försvaras.
Jag träffade ingen beredskapspolis som verkade ha sökt uppdraget för att ”leka polis”. Alla föreföll klara över sin roll.
Jag är rädd att beredskapspolisen oavsiktligt fick en släng av sleven när jag irriterat skrev "Varför ska just vårt yrke göras vidöppet för alla som har lust att pröva på?". Ni var inte den egentliga målgruppen för mitt utbrott. Polisyrket står inför verkliga hot idag men de kommer i betydligt högre grad från andra grupper och i form av ”innovativa” utredningsförslag. Drivkrafterna varierar men troligen lockar det att polisjobb trots allt, i vissa jämförelser, anses bra betalt. I andra fall har folk funnit att deras dyra utbildningar plötsligt inte efterfrågas på en hård arbetsmarknad. Alla dessa vill man nu hänga på polisbefogenheter och kasta in i vår verklighet.
Utbildning, kunskaper och formell kompetens betyder mycket i polisjobbet. Men erfarenhet kan dessvärre inte undvaras. Det är den som gör skillnaden när du, under den helt vardagliga, hotbildslösa och bagatellartade husrannsakan du skickats ut på, utan minsta förvarning möts av dödligt hot mot dig och dina kolleger. Det är då den erfarenhet du patrullerat dig till behövs för att det om möjligt inte ska sluta med katastrof för de dina och den omgivande allmänheten.
Men det resonemanget når inte fram till statliga utredare och personer som bara upplevt den teoretiska sidan av polisjobbet.
Kommer beredskapspolisen att offras för att förbundet centralt skall ha något som enar dom med Stockholm?
Polisförbundet har gått ut hårt med att beredskapspolisen (berpol) skall skrotas, eller överföras till hemvärnet. De har också inlett en kampanj där de vill att facken lokalt skall gå ut i lokala media och propagera för samma sak.
Nu undrar jag; vilken kunskap finns om Berpol hos facket? Dels centralt, dels lokalt? Kan någon förklara för mig varför Berpol plötsligt utgör en "fara" för polisens trovärdighet? Argument som att "de ska inte förväxlas med en riktig polis" biter inte på mig. Det står "beredskapspolis" på axelklaffar och bröstmärke. Tänk om officersförbundet gick lika hårt åt hemvärnet? Tänk om dom ansåg att hemvärnssoldater inte är riktiga soldater och tänk om allmänheten gick fram till någon i uniform M/90 och då tror att de pratar med en officer! Och att de då krävde att hemvärnet måste byta uniform.
Jag anser och vet att Berpol är en resurs som vi kan nyttja i samhällets tjänst. De leds av yrkespoliser, och jag är en av dom. Låt dem ta bevakningar vid avspärrningar m.m så kan den högskoleutbildade polisen ta tag i förundersökningar m.m. Som yrkespolis och avdelningschef för beredskapspolisen känner jag mig kränkt av Polisförbundet, då jag tycks vara värdelös i min yrkesutövning och jag måste ju ha misslyckats totalt i att leda dessa motiverade beredskapspoliser, eftersom mitt eget fack nu vill att dessa skall skrotas!
Kanske vore det en ide att kolla med de ca 300 yrkespoliserna som är engagerade i berpol och fråga dessa vad de anser att beredskapspolisen kan tillföra samhället? Tänk utanför boxen!
Det är väl bättre i ett samhällsperspektiv att det finns en beredskapspolis på plats än att det inte finns någon alls? Om allmänheten blir stoppad i en trafikkontroll för att få blåsa så spelar det väl ingen roll om det är en yrkespolis eller en beredskapspolis? Det viktiga är väl att bekämpa rattfylleriet? Berpol kommer inte att göra oss arbetslösa på något sätt, utan är en resurs att sätta in då vi själva inte räcker till. En polis som arbetar på krim blev under en stor kommendering i Stockholm kommenderad att lämna sina utredningar för att sköta bevakning av Grand Hotell, där VIP personer bodde. Hon undrade "- det måste ju finnas bättre lämpad personal till detta, det här är resursslöseri"
Japp, jag kan bara hålla med.. Perfekt uppgift för berpol. Jag ber facket att ta saken under övervägande igen.
Anders
BLÅLJUS KOMMENTAR: Tack, Anders, för din insändare. Den korrekta ordningsföljden var att förbundsstyrelsen centralt gick ut med sitt budskap om beredskapspolisen (skrota, ersätt med hemvärn). Lite senare tog styrelsen i Polisförbundets område Stockholms län ett beslut som ungefär gick ut på samma sak. Det handlar med säkerhet mer om sakprövning än enighetsmanifestation. Det är också säkert att ingen av dessa styrelser sett din insats som värdelös. Saken handlar mer om principer. Själv reagerar jag mot din tanke att en beredskapspolis skulle vara lika lämpad som en yrkespolis att sköta ”blås”. Med det underskattar du väl dig själv? Jag behöver inte gå in på några detaljer. Men visst gör din erfarenhet och professionella syn den lagliga, stickprovsmässiga blåskontrollen till en bra möjlighet att komma åt riktigt fula fiskar? Förmågan att på små, nästan omärkliga tecken nosa sig till att något är riktigt lurt även om föraren är nykter är väl inte allom given, vill jag tro.CC
ALLA INLÄGG
NEDAN ÄR
INSÄNDARE:
(utom Blåljus ev kommentarer och intervjuer, förstås)Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan, men behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket i Stockholms län har. Insändare i relevanta polisfrågor publiceras utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta undantagsfall då texten bedöms närma sig tryckfrihetsbrott.
SVAR TILL SIGNATURERNA ”LISA” OCH ”SIGGE” FRÅN FÖRRA BLÅLJUS SOM SKREV OM PÅSTÅDDA SMITARE INOM POLISEN:
”Deltid med
full lön –
rättvisa?”
Hej, Min tanke är inte att slå mot bl.a. ensamstående eller barnfamiljer -jag har varit/är både och. Jag höjer min näve mot alla dessa som inte tar sitt ansvar och har satt i system att inte fullföja sitt åtagande eller ansvar. Skölden är tyvärr, oftast barn.
Rätt eller fel, har all förståelse att ett och annat händer i våra barns vardag. Barnen är viktiga och går före allt annat. I min vardag får jag uppleva hur min kollega får direktiv från sambon. En stor del av arbetstiden avsätts till att lösa "vardagliga bekymmer, otaliga samtal med skola, barn, etc etc. För mig har denna familj blivit en dysfunktionell familj. Vid klocka 08.30-tiden har kollegan kommit till jobbet och inte hunnit ta av sig jackan, så ringer telefonen eller mobilen...! Detta händer "varje" dag och jag kan inte undgå att avlyssna det som pågår p g a kontorslandskap. Telefon ringer osunt många gånger och handlar om allt och ingenting. Jag blir förvånad varje gång kollegan kommenderas hem...!
Vem vill ifrågasätta barns trygghet och frid - herregud, vi är ju poliser och vet om barnens rättigheter etc!! Att det inte räcker enbart med en förälder, det tar vi givetvis också med oss då vi handlägger ärenden där barn är involverade. Visst, vi lever som vi lär! Hos vilket företag, förutom det statliga kan detta försigå?
Alla vi har ett samhällsuppdrag, som vi valt och lovat att fullfölja/fullgöra. Finns det undantag? Det jag reagerar emot är dessa poliser som gömmer sig bl.a. bakom barn och "måste" åka hem. Detta är oftast p.g.a. barnen... och vab infaller "oftast" i samband med lov och vid hög belastning på jobbet. Orsak kan "oftast" vara: måste hem,fru/sambo måste sova till 16.30,eller barn har olika aktiviteter.
Sedan har vi "andra"söta kolleger. Fys. minst 4 timmar /vecka. Kommer senare, ska ha fys. hemma!!!! Förkortar veckan med fys. Börjar dagen med frukost på jobbet, läser någon tidning eller är "sociala". Långa luncher och krav… klagar oftast på ledningen men har inga egna konkreta förslag på förbättringar. Anser sig ha dålig lön…?
Ja, jag tar vissa gånger lång lunch... men har inte satt detta i system och belönar inte heller mig själv utifrån mitt eget tyckande. Det jag reagerar mot, är dessa ansvarslösa kolleger som t.o.m. anses vara "normal presterande" - tillhör 90%.
I mitt "fall" vet jag med säkerhet att kollegan inte fullgör 160 t/m. Vi har ungefär lika stor lön - vi tillhör ju Polisförbundet och i vårt förbund finns enbart normalt- eller högpresterande!!! (Vems normer)?
En parentes, nu fortsätter jag: Visst, personen i fråga kan få löneavdrag... men hur kan detta i så fall få pågå år efter år, utan synliga effekter? Hur kommer arbetsmoralen på enheten att se ut längre fram? Jag må anses som "gnällig", jag har fått nog, och köper inte denna ordning.
Vad tycker och känner de som "valt att jobba deltid” och vet att de får ett löneavdrag på allt mellan 4000-7000/mån och samtidigt ha en kollega som i praktiken arbetar deltid men kvitterar ut heltidslön? Tillbud till arbetsskada eller anmälan till CU? Kanske både och! Kamma till er och överenskom med Carin Götblad om rättvisa och ev, effektivitet :införskaffa flexmätare. Finns enkla sådana som kräver minimum av administration. Varje månad visar + eller - tid.
L.E.W.
BLÅLJUS KOMMENTAR: Jag tolkar ditt resonemang så att du vill höja etiken och arbetsmoralen på din arbetsplats ur rättvisesynpunkt. Konkret menar du t ex att polis A ser svårigheten att kombinera barn och arbete och begär deltid med sänkt lön som följd. Polis B ser samma problem men ”löser” det genom att med bevarad heltidslön tänja på reglerna eller bryta dem.
Först och främst – har du talat med det lokala polisfacket och vad säger de? Den vägen bör vara ditt första val. Jag är rädd att många uppfattar att facket vill skydda påstått felande till varje pris. Det är ett missförstånd. Det handlar för fackets del om att tillvarata den anklagade medlemmens rättighet att bli korrekt behandlad och att ge stöd i en svår situation. Inte att sopa verkliga felbeteenden under mattan.
Dina rättigheter ska samtidigt tillvaratas. Ett av de viktiga inslagen är att du upplever din arbetssituation som rättvis och meningsfull. Att bara låta felande kolleger hållas leder inte till rättvisa.
Du tycks tycka att arbetsgivaren ska ta itu med det här. Denne har givetvis en skyldighet att agera men passar dessvärre ofta av olika skäl. En utväg kan vara att ta upp den här frågan i något forum på arbetsplatsen. Ingen behöver pekas ut – det går att föra principiella resonemang. Men man lyckas kanske tvinga ut arbetsledningen på arenan och man öppnar frågan för en allmän diskussion på arbetsplatsen? Det kan bli rätt jobbigt men kan det bli värre än den situation du upplever nu? Finns någon i läsekretsen som vill delge oss flera erfarenheter på området? CC
"Beredskapspolis
konkurrerar inte
med yrkespolis"
Hej!
Jag följer debatten kring beredskapspolisen och skulle vilja svara på inlägget på er hemsida. Där har jag bl a läst:
"Utöver det vill jag nämna att man bör vara försiktig med att enbart jämföra formell kompetens. Den CV Stefan Hansen redovisar känns ju mycket betryggande och många nybakade från PHS ligger säkerligen i lä där. Men när de nybakade fått lägga ett antal år i yttre polistjänst bakom sig är bilden en helt annan. De av dem som är lämpade för yrket har då skaffat sig erfarenheter, säkerhet och trygghet som inte finns att lära i någon skolbänk. Och en bra polis utstrålar det här och förmår ge allmänheten en upplevelse av stabilt lugn och säkerhet som betyder otroligt mycket för människors trygghet. Bl a i det ljuset bör man se polisfackets kamp för att polisjobb ska skötas av polisutbildade med poliserfarenhet. Jag skulle aldrig komma på idén att fuska i en erfaren sjuksköterskas jobb. Varför ska just vårt yrke göras vidöppet för alla som har lust att pröva på? Är det inte viktigare än så? Allmänheten borde kanske tillfrågas och få ge svaren? CC"
Jag förstår att man inte kan jämföra en erfaren polis, med en beredskapspolis, och det ska man inte göra. De har inte samma uppgift och arbetar inte på samma sätt. Där en erfaren polis förväntas ta egna beslut och agera utfrån erfarenhet och kunskap som denne fått under många år ute "på fältet" har beredskapspolisen istället förmånen att ledas av denne polisman-/kvinna. Våra befäl är erfarna poliser med kompetensen att leda en grupp motiverade och, för sin uppgift, väl utbildade beredskapspoliser.
Man måste ha i åtanke att beredskapspoliser är en resurs att använda i krislägen, där polisens egna resurser tar slut efter en tid. Eller där polisens resurser behövs till andra saker än att t.ex. bevaka ett utrymt område eller liknande. Beredskapspolisen kan eller ska inte konkurrera med den ordinarie polisen, men kan i många situationer avlasta och förstärka där det behövs. Beredskapspolisen är en resurs inom den svenska polisen och ligger organisatoriskt under RPS.
Jag håller med om att det är ute i fält man samlar erfarenhet och utvecklas. Det är just därför det är viktigt att vi får en chans att komma ut och praktiskera våra färdigheter, samarbeta med yrkespoliser och andra aktörer och på så sätt vinna erfarenhet och kunskap som gör oss till en resurs att räkna med. Den dagen krisen är här bör vi ha färdigheter och erfarenheter så vi på ett komptent sätt kan avlasta den ordinarie polisen med mindre kvalificerade uppdrag. Som jag ser det är de största vinnarna de polismän/-kvinnor som kan fokusera på kvalificerat polisarbete istället för att vakta staket, "veva trafik" eller utföra andra, mindre kvalificerade, uppdrag under lång tid.
Vad gäller er jämförelse med sjuksköterskor ser jag där en likhet. Om vi tänker oss att beredskapspoliser jämförs med undersköterskor i ett exempel ska jag visa hur jag tänker .
På ett äldreboende sköter sjuksköterska medicinering och kvalificerad vård av de äldre, till sin hjälp har hon/han undersköterskor. Istället för att sjuksköterska sköter de mindre kvalificerade uppgifterna kan undersköterska göra det så att sjuksköterskan istället kan fokusera på kvalificerade uppgifter som kräver kompetens och erfarenhet som hon/han besitter. Sjuksköterskan kan delegera medicinering till undersköterskan som också kan utföra vissa kvalificerade uppdrag under ledning eller rådgivning av sjuksköterskan. Tillsammans utgör de ett starkt team där patienten garanteras säker vård och ett gott omhändertagande.
Nu arbetar de ju alltid på det här sättet, för att göra jämförelsen mer rättvis borde vi räkna bort undersköterskan och bara låta henne/honom träda in vid stor belastning för att avlasta sjuksköterskan. På samma sätt kan beredskapspolisen avlasta yrkespolisen.
Jag tycker det är en nedsättande beskrivning av beredskapspolisen när ni skriver "Varför ska just vårt yrke vara vidöppet för alla som har lust att pröva på", då det kan tolkas som att beredskapspoliser är någon form av lyckosökare som vill leka poliser. Beredskapspoliser är och kommer förhoppningsvis alltid att vara motiverade personer som vill göra något gott för Sveriges medborgare - precis som yrkespoliser. Det handlar inte om att pröva på, utan om att man ska kunna utföra ett viktigt uppdrag! Allmänheten får gärna säga sitt, men bör då få korrekt information och inte vilseledas.
Väl mött!
Peter
beredskapspolis
"Beredskapspolis
har blivit
en revirfråga"
Angående CC:s svar på insändare om beredskapspolisen.
Jag kan inte låta bli att reagera mot svaret med formuleringen "Varför ska just vårt yrke göras vidöppet för alla som har lust att pröva på?". På vilket sätt blir menar man att polisyrket blir vidöppet för alla som har lust att testa på? En beredskapspolis ska vid särskilda händelser, under direkt ledning av yrkespolis, kunna utföra en mycket liten del av de uppgifter en yrkespolis arbetar med. Polisen har själv utformat utbildningen för dessa uppgifter och måste ha ansett den vara tillräcklig. För att antas till beredskapspolisen genomgår man bakgrundskontroller och intervjuer. Efter att polismyndigheten har bedömt att man är lämplig genomgår man grund- och repetitionsutbildningar tillsammans med sina yrkespolisbefäl. Vid ev. misskötsamhet skiljs man omedelbart från verksamheten. Det är definitivt inte så att "alla som har lust" kan bli beredskapspoliser. Jag anser att man inte på detta sätt bör uttrycka sig nervärderande mot de som ställer upp för att när som helst kunna stötta samhället och polisen utan att få ett öre i ersättning för att man ligger i beredskap.
Det är uppenbart att frågan om beredskapspolisen har blivit en revirfråga. Varför låter man annars ordningsvakter åka med i polisbussar under festivaler? Kanske skulle man justera beredskapspolisens uniform ytterligare så att vissa yrkespoliser inte får sitt självförtroende skadat. Någon annan anledning kan jag inte se. Jämför gärna med deltidsbrandmän där heltidsbrandmännen tycks ha accepterat att man har samma uniform... Svarsförfattaren jämför med sjuksköterskor vars jobb han inte skulle "fuska i" (oklart vad som menas med att fuska?). Jag vill här erinra om att det finns olika former av sjuksköterskor, med olika behörighetsnivåer. Alla dessa har samma uniform. Erfarenhet är också något som en beredskapspolis kan få om man bara börjar använda konceptet. Som det är nu har man dömt ut det innan det ens har prövats.
Frustrerad, snart f d, beredskapspolis
BLÅLJUS KOMMENTAR: Innan jag pensionerades hade jag i jobbet anledning att träffa ett antal beredskapspoliser. Jag mötte seriösa, engagerade personer som längtade efter att få göra en meningsfull insats som de utbildats för. Jag bildade mig en personlig uppfattning att vi inom yrket (och statsmakten) måste bestämma oss. Antingen skulle beredskapspolisen utnyttjas fullt ut eller läggas ned. Att hålla engagerade och intresserade människor på halster i åratal kunde inte försvaras.
Jag träffade ingen beredskapspolis som verkade ha sökt uppdraget för att ”leka polis”. Alla föreföll klara över sin roll.
Jag är rädd att beredskapspolisen oavsiktligt fick en släng av sleven när jag irriterat skrev "Varför ska just vårt yrke göras vidöppet för alla som har lust att pröva på?". Ni var inte den egentliga målgruppen för mitt utbrott. Polisyrket står inför verkliga hot idag men de kommer i betydligt högre grad från andra grupper och i form av ”innovativa” utredningsförslag. Drivkrafterna varierar men troligen lockar det att polisjobb trots allt, i vissa jämförelser, anses bra betalt. I andra fall har folk funnit att deras dyra utbildningar plötsligt inte efterfrågas på en hård arbetsmarknad. Alla dessa vill man nu hänga på polisbefogenheter och kasta in i vår verklighet.
Utbildning, kunskaper och formell kompetens betyder mycket i polisjobbet. Men erfarenhet kan dessvärre inte undvaras. Det är den som gör skillnaden när du, under den helt vardagliga, hotbildslösa och bagatellartade husrannsakan du skickats ut på, utan minsta förvarning möts av dödligt hot mot dig och dina kolleger. Det är då den erfarenhet du patrullerat dig till behövs för att det om möjligt inte ska sluta med katastrof för de dina och den omgivande allmänheten.
Men det resonemanget når inte fram till statliga utredare och personer som bara upplevt den teoretiska sidan av polisjobbet.
"Beredskapspolis
offras för
facklig enighet?"
Kommer beredskapspolisen att offras för att förbundet centralt skall ha något som enar dom med Stockholm?
Polisförbundet har gått ut hårt med att beredskapspolisen (berpol) skall skrotas, eller överföras till hemvärnet. De har också inlett en kampanj där de vill att facken lokalt skall gå ut i lokala media och propagera för samma sak.
Nu undrar jag; vilken kunskap finns om Berpol hos facket? Dels centralt, dels lokalt? Kan någon förklara för mig varför Berpol plötsligt utgör en "fara" för polisens trovärdighet? Argument som att "de ska inte förväxlas med en riktig polis" biter inte på mig. Det står "beredskapspolis" på axelklaffar och bröstmärke. Tänk om officersförbundet gick lika hårt åt hemvärnet? Tänk om dom ansåg att hemvärnssoldater inte är riktiga soldater och tänk om allmänheten gick fram till någon i uniform M/90 och då tror att de pratar med en officer! Och att de då krävde att hemvärnet måste byta uniform.
Jag anser och vet att Berpol är en resurs som vi kan nyttja i samhällets tjänst. De leds av yrkespoliser, och jag är en av dom. Låt dem ta bevakningar vid avspärrningar m.m så kan den högskoleutbildade polisen ta tag i förundersökningar m.m. Som yrkespolis och avdelningschef för beredskapspolisen känner jag mig kränkt av Polisförbundet, då jag tycks vara värdelös i min yrkesutövning och jag måste ju ha misslyckats totalt i att leda dessa motiverade beredskapspoliser, eftersom mitt eget fack nu vill att dessa skall skrotas!
Kanske vore det en ide att kolla med de ca 300 yrkespoliserna som är engagerade i berpol och fråga dessa vad de anser att beredskapspolisen kan tillföra samhället? Tänk utanför boxen!
Det är väl bättre i ett samhällsperspektiv att det finns en beredskapspolis på plats än att det inte finns någon alls? Om allmänheten blir stoppad i en trafikkontroll för att få blåsa så spelar det väl ingen roll om det är en yrkespolis eller en beredskapspolis? Det viktiga är väl att bekämpa rattfylleriet? Berpol kommer inte att göra oss arbetslösa på något sätt, utan är en resurs att sätta in då vi själva inte räcker till. En polis som arbetar på krim blev under en stor kommendering i Stockholm kommenderad att lämna sina utredningar för att sköta bevakning av Grand Hotell, där VIP personer bodde. Hon undrade "- det måste ju finnas bättre lämpad personal till detta, det här är resursslöseri"
Japp, jag kan bara hålla med.. Perfekt uppgift för berpol. Jag ber facket att ta saken under övervägande igen.
Anders
BLÅLJUS KOMMENTAR: Tack, Anders, för din insändare. Den korrekta ordningsföljden var att förbundsstyrelsen centralt gick ut med sitt budskap om beredskapspolisen (skrota, ersätt med hemvärn). Lite senare tog styrelsen i Polisförbundets område Stockholms län ett beslut som ungefär gick ut på samma sak. Det handlar med säkerhet mer om sakprövning än enighetsmanifestation. Det är också säkert att ingen av dessa styrelser sett din insats som värdelös. Saken handlar mer om principer. Själv reagerar jag mot din tanke att en beredskapspolis skulle vara lika lämpad som en yrkespolis att sköta ”blås”. Med det underskattar du väl dig själv? Jag behöver inte gå in på några detaljer. Men visst gör din erfarenhet och professionella syn den lagliga, stickprovsmässiga blåskontrollen till en bra möjlighet att komma åt riktigt fula fiskar? Förmågan att på små, nästan omärkliga tecken nosa sig till att något är riktigt lurt även om föraren är nykter är väl inte allom given, vill jag tro.CC
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september