Publicerat 2007-03-15 23:24

”Dörrvakter
langar på
krogarna”


”Nu bekräftar mediauppgifter bilden att dörrvakter även är centrala då det gäller narkotikaförsäljning på krogarna.De skyddar sin verksamhet mot polisen och det kan t.o.m. vara så att de tipsar polisen om konkurrenter som klampat in på deras revir. Där passar det bra in att till synes medverka i krogsatsningen mot narkotika. Att polisen luras och i realiteten ställs utanför lojalitetspakten är då inte förvånande ! Det måste vara fler som läser detta som har synpunkter och erfarenheter !


Anders Bergstedt”

BLÅLJUS KOMMENTAR: Ja, hur hänger det ihop? Är det några som vet så är det poliserna på fältet. Men polisarbetet kan behöva draghjälp av den allmänna opinionen. Och den lär inte bli nådig – tänk bara på föräldrar – inför uppgifter om langande dörrvakter. Och blir reaktionen stark blir politikerna nervösa och då är man snart framme vid det område där det går att nypa till så det känns – tillstånd och öppettider.

-----------------------------------------------------------------

POLISFACKLIG HISTORIA:

Unga poliser
sa upp sig
för att öka
äldres löner


Den lönekamp som stockholmspolisernas fackförening Kamraterna (alla aktuella grader var med då) i gav sig in i 1933 innebar ett krav på en slutårslön för konstaplar på 5190 kr (142681 kr omräknat till 2006 års köpkraft) och för överkonstaplar en slutårslön 6570 kr (180690 kr). Till de lönerna kom ett dyrtidstillägg på runt 20 procent så att till exempel de äldsta konstaplarna kom upp i en lön som omräknad till dagens köpkraft skulle blivit 171217 kr. Det är tydligt att yrket ännu inte blivit uppvärderat i den mening vi idag lägger i begreppet.



Stadsfullmäktige förhalade men så till sist kom ett yttrande från det dåtida stadskollegiet och då avstyrktes föreningens krav. Några i kollegiet reserverade sig och ville medge kravet. Kamraternas styrelse satte då igång med att uppvakta i stort sett varje stadsfullmäktigeledamot personligen. Det gav resultat. Den 17 december 1933  när ärendet kom upp röstade stadsfullmäktige för reservationen och stockholmspoliserna fick ett rejält lönelyft från 1 januari 1934.

Om dessa väggar kunde tala…


1928 hade föreningen funnit ekonomiska möjligheter att skaffa en egen lokal. Den första låg i huset Bergsgatan 36. I mitten av 1930-talet flyttade man till Bergsgatan 23, 1 tr, där polisfacket i Stockholms län än i denna dag har sin expedition. Om dessa väggar kunde tala…

1930-talet rullade vidare mot avgrunden och den 3 september var andra världskriget ett faktum sedan Hitler den 1 september invaderat Polen och England och Frankrike till följd av det förklarat Nazityskland krig två dagar senare.

Existensminimum på polisskolan


För Kamraterna innebar det en ny situation – att nu försöka höja grundlönerna framstod som helt verklighetsfrämmande. Föreningen fick inrikta sig på att begränsa neddragningarna av olika förmåner så mycket som det var möjligt. Många poliser hade fått spårvagnskort – de flesta drogs nu in. Bidrag till språkstudier ströps helt. Ordinarie polisers löner var svåra att sänka men det gick ut över eleverna på polisskolan som fick sin lön kraftigt minskad. Föreningen fick slåss hårt för att rädda existensminimum för dem.

Ordinarie poliser hade en gynnad ställning under kriget såtillvida att de sällan behövde rycka in i militärtjänst. Men en del kallades in som krigspoliser och fick då inledningsvis bara ersättning som värnpliktiga. Där lyckades föreningen efter hård kamp åstadkomma att de fick behålla sina polislöner även som krigspoliser till och med retroaktivt.

Facklig fred drygt tio år


Sannolikt under intrycket av de allmänna strävandena mot nationell samling i farans stund upplöstes Riksförbundet Svenska Städers poliser som efterträtt Svensk polisförening (de två hade fungerat som förbund för de föreningar som stod utanför Polisförbundet och Kamraterna gick 1941 åter in i Svenska polisförbundet (som det hette då). Bidragande orsak till den nya enigheten var också tydliga tendenser i samhället mot centralisering av löneförhandlingarna. Föreningen Kamraternas styrelse insåg att svårigheter att agera på egen hand var att vänta.  Den här perioden av facklig fred kom att vara drygt tio år.

1946 fördes förhandlingar mellan Polisförbundet och det s k Stadsförbundet om polislöner i städer och köpingar. Kamraterna i Stockholm oroades av den vändning de tog. Poliserna i Stockholm hade nämligen något bättre löner än poliserna på andra håll. Föreningen befarade på rätt goda grunder att förhandlingarna skulle leda till att lönerna utjämnades. Den här frågan är central och den kommer igen om och om igen under efterkrigstiden. Jag menar att det går en logisk linje från den tiden fram till idag. Konflikten är densamma på 2000-talet. Fast du kan nog träffa åtskilliga som säger sig förneka att den existerar.

Infekterad relation


Den kan sammanfattas med meningen: Det är lika ansvarsfullt och krävande att vara polis på en liten ort som att vara det i Stockholm – lika lön bör gälla för båda jobben. Likalönsprincipen eller rikslön är den fråga som infekterat (och infekterar) relationen mellan Stockholm (s län) och det övriga förbundet.  Den ledde till en öppen brytning 1954. Mycket talar för att resonemangen spelar in som betydande del av förklaringen till den behandling stockholmspoliserna utsattes för i Malmö 2006. Häxan Avundsjuka, lite förenklat uttryckt.

                                                                                                   Nåväl, förhandlingarna med Stadsförbundet gick inget vidare. De ledde till slut till öppen konflikt. Kamraterna blev indragna och förklarade i likhet med landet i övrigt blockad mot nyanställning i juni 1947. Föreningen började samla in fullmakter från medlemmarna att begära avsked. Under de här åren avkrävdes nämligen unga poliser en solidaritetshandling i den fackliga kampen som vi idag har svårt att tänka oss in i. För att sätta tryck på arbetsgivaren förväntades de säga upp sig från sina polisjobb. Föreningen organiserade till och med tidvis en arbetsförmedling för att skaffa dem andra bra jobb.

Enstaka poliser straffades


Smaka på det, unga pa av idag – hur skulle det kännas att ge upp jobbet som ni kämpat så hårt för genom rekryteringen och skolan och äntligen är inne i? Att ge upp det för att de äldre poliser som blir kvar ska få bättre villkor? På 1940- och 1950-talen var det här en realitet. Det var inte bara en annan tid – det var en annan värld. Och det är egentligen inte så länge sedan.

Det skapade en polisbrist i huvudstaden som tidvis var mycket besvärande för makthavarna. En effektiv stridsåtgärd men möjligen till ett väl högt pris. En blockad 1951 resulterade i att avskedsansökningar från 216 extrakonstaplar lämnades in. I bakfickan hade föreningen ansökningar från ett hundratal tillförordnade konstaplar. Man försökte nå en förlikning men misslyckades och 216 extrakonstaplar lämnade tjänsten. Avskedsansökningarna från de tillförordnade godkändes inte av polisledningen och de blev kvar. Att bara resa sig och gå var farligt. Riksdagen hade stiftat en tjänstepliktslag och enstaka poliser som prövade den utvägen straffades.

Uppgörelse bakom ryggen


1948 hade en uppgörelse som Polisförbundet träffade bakom ryggen på Kamraterna (som fick höra om den på radionyheterna) resulterat i att konstaplar som bäst kunde tjäna 8916 (147568 kr) och de äldsta överkonstaplarna 11688 kr (194448 kr). Omräknat i köpkraft hade polislönerna faktiskt stått helt stilla från löneuppgörelsen 1933 till 1948. Det är klart att Kamraterna inte var nöjda med det utfallet. Det knakade redan betänkligt i den nyfunna enigheten med förbundet.

När den s k polislöneutredningen 1953 kom med sina förslag var måttet rågat. Det innebar en påtaglig löneutjämning mellan Stockholm och landet i övrigt och en allvarlig försämring främst för konstaplarna. Mot Kamraternas vilja skrev Svenska polisförbundet på en uppgörelse om det föreslagna polislönereglementet. Kamraterna lämnade förbundet kort därefter och medlemmarna vägrade att söka de nya tjänster som utlystes med stöd av reglementet.

Förbundet öppet för rikslön


Förbundet var vid den här tiden helt öppet för rikslön. Medlemmarna i Stockholm kände att de skulle få betala för den principen med en sänkning av sina löner och omröstningen 1954 om utträde ur förbundet resulterade i 817 röster för och 208 emot.

  Stockholms slog sig nu ihop med Göteborg i det som kallades Stockholms-Göteborgs  polismän som senare ombildades till Riksförbundet Sveriges Polismän, RSP, som till dags dato är den än så länge sista fronderande sammanslutningen utanför Polisförbundet. I RSP ingick förutom de stora städerna Göteborg och Stockholm flera mindre städer och områden från landet i övrigt. En kuriositet är att socialstyrelsen, som tydligen bestämde sådant på den tiden, gav RSP förhandlingsrätt vilket stärkte deras sak betydligt. Det var annars normalt att fronderande fackliga sammanslutningar hölls utanför förhandlingarna och bara erbjöds s k hängavtal – d v s de fick vad huvudorganisationen uppnått - varken mer eller mindre.

Rördrommen


Rördrommen är en fågel men namnet på den användes också som kod då den s k midsommarsjukan bröt ut 1955. Då sjukskrev sig ett stort antal poliser i Stockholm och Göteborg. Regeringen kallades till extra sammanträde mitt i denna omtyckta helg och beordrade poliser från andra orter till tjänstgöring i de två städerna. Det här var bara ett inslag i en strid om polislöner som präglade efterkrigstiden. När kanonerna hade tystnat i världen blåstes det nämligen till strid mellan polisfacket och arbetsgivaren och det kriget varade framåt 1960-talet. Frågan om midsommarsjukan var styrd är obesvarad än idag.

Under tidigt 1970-tal intervjuade jag en pensionerad facklig företrädare som varit i det polisfackliga arbetet väldigt länge. Jag frågade honom aningslöst om rördrommen. Han slöt sig som en mussla. Hur jag än lirkade och tjatade fick jag honom inte att gå närmare in på vilken roll fågeln spelat. Detta trots att händelserna 1955 rimligen måste varit preskriberade för länge sedan. Det är så utomordentligt känsligt detta med fackets roll vid avtalsstridiga konfliktåtgärder att han inte ens ville tala om det så långt efteråt.

Allmänheten tog illa vid sig


Jag kan förstå honom numera. Jag har under min tid som polis varit med om två massjukskrivningar varav en var midsommarsjukan nr två. Jag satt inte i den fackliga styrelsen då men rörde mig i närområdet. Jag tror det får lov att gå ytterligare ett antal år innan jag känner mig redo att prata om vad det var som verkligen hände de två gångerna. Metoden är numera för övrigt inget att rekommendera. Vid det senaste tillfället fick vi klart för oss att den var rent kontraproduktiv. Allmänheten som då faktiskt hyste sympati för polisens lönesträvanden tog illa vid sig av sjukskrivningarna som upplevdes som ett ojuste sätt att utnyttja gemensamt uppbyggda sociala förmåner. De lär inte inträffa igen.

Snart visade röda blockadlappar i mitten på 1950-talet att Kamraterna på nytt var på krigsstigen i lönefrågan. Vid konfliktens början fanns ett 70-tal vakanser vid stockholmspolisen. Genom fackets åtgärder ökade de snabbt till 150. Läget försämrades snabbt och en ny lönekonflikt 1958 spädde på polisbristen.

Allt utom drägliga löner


Arbetsgivaren försökte allt utom att erbjuda drägliga löner. Stockholmspoliser vid statspolisen kallades tillbaka. Polismän från landsorten kommenderades till huvudstaden. Förslag framkastades till och med att bilda en kår av hjälppoliser.

Samtidigt fick Kamraterna offra mycket kraft på svåra personproblem med högre chefer. En kommissarie på Östermalmspolisen orsakade ändlösa bekymmer och polismästarens sätt att behandla personalen gjorde inte saken bättre.

Polisfacket åter enat


Samhällets toppar började nu engagera sig i den djupa fackliga splittringen inom polisen. Flera medlingsförsök gjordes. Det som till sist banade väg för en lösning var LO-chefen Arne Geijers engagemang. RSP gick upp i Svenska polisförbundet 1960 och polisfacket var åter enat i landet.

Det sammanföll med att helt nya vindar började blåsa i polishuskorridorerna. Den polismästare som varit en sådan personalplågare ”befordrades” till underståthållare och i hans ställe kom Nils Lüning från Skåne, en man med en helt annan inställning till personaldemokrati än företrädaren. Lüning engagerade sig också, något orginellt,  i lönefrågan genom påverkan i inrikesdepartementet. Kamraterna gick in i 1960-talet med en känsla av att framtiden såg lite hoppfullare ut.

Claes Cassel

Här får du lätt åtkomliga Blåljus Polisfacklig historia nr ett och två i PDF-filer.

POLISFACKLIG HISTORIA ETT

POLISFACKLIG HISTORIA TVÅ

Avsnitt fyra av stockholmspolisens fackliga historia (1960 – 2007) kommer senare här i Blåljus och troligen i en annan form.

-----------------------------------------------------------------

Offer för
traffikcing
får stanna
ett halvår


Ett regeringsförslag till riksdagen föreslår justeringar i de bestämmelser i utlänningslagen som gör det möjligt att bevilja tidsbegränsat uppehållstillstånd för utländska målsägande och vittnen i ärenden kring människohandel.

Ett uppehållstillstånd som ges till en utlänning som medverkar i förundersökning och huvudförhandling i brottmål ska enligt förslaget gälla i minst sex månader. Innan dess ska ett särskilt uppehållstillstånd om 30 dagar kunna beviljas om personen behöver betänketid för att återhämta sig och ta ställning till om han eller hon vill samarbeta med de brottsutredande myndigheterna.

De som beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd ska ha tillgång till samma hälso- och sjukvård och socialt bistånd som personer bosatta i Sverige.

Frågan om permanent uppehållstillstånd i de här lägena tas inte upp i det här förslaget till riksdagen.

Offer får
uppgift
om g-mäns
straff


Den som har blivit utsatt för ett brott kommer i framtiden att få mer information om hur gärningsmannens straff verkställs, har regeringen beslutat. Brottsoffret kommer t.ex. att bli informerad om gärningsmannen ska avtjäna straffet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (s.k. fotboja). Om den som har dömts för brottet skulle friges direkt från häktet, kan brottsoffret också få information om detta.

- Dessa ändringar är ett mycket viktigt steg i regeringens arbete att stärka brottsoffrens ställning. För många brottsoffer är information om hur gärningsmännen avtjänar sitt straff av stor betydelse. Inte minst många utsatta kvinnor efterfrågar den här informationen för att öka sin känsla av trygghet, säger justitieminister Beatrice Ask.

-----------------------------------------------------------------

Framtidsgruppen


Framtidsgruppen har nu arbetat en tid och arbetet börjar ta form. Intresset för gruppens arbete är stort och det märker vi av. På förbundsområdesrådet den 6 mars redovisade vi hur långt vi kommit i arbetet och det kommer vi att göra vid något ytterligare tillfälle innan vi är klara med arbetet i början av juni.



Vi har valt att titta på Polisförbundet och Förbundsområde Stockholms län ur tre perspektiv. Dels ur ett historiskt perspektiv, dels ur ett nutidsperspektiv och slutligen ur ett framtidsperspektiv. Vi är just nu inne i ett skede av informationsinhämtning. Vi har intervjuat ett flertal framstående fackliga företrädare som på ett målande sätt beskrivit sin syn i de tre perspektiven. Vi har också tagit del av några av de historiska skrifter som finns att tillgå. Vi kommer nu att fortsätta inhämtningen av information och åsikter i en beredare krets, bland annat från länets föreningar.

Det material som framtidsgruppen har att hantera är stort och frågan är viktig. Därför kommer gruppen att ägna mycket tid till arbetet de närmaste tre månaderna. Den tiden kommer vi att behöva för att sammanställa och redovisa vårt arbete.Kenneth Falk

-----------------------------------------------------------------

BILDTEXT:

Polisstation
i många händer


Blåljus glesa utgivning under en kort tid orsakades av att blåljusred inte satt vid sin dator utan istället bl a tog den ovanstående bilden intill David-tornet i Jerusalem. Det är inne i den muromgärdade gamla staden och det är värt att notera att all patrulleringen där sker på stenlagda gator. Möjligen har den här kollegan andra och värre faror att tänka på än den att ramla av sin häst utan hjälm. Polisstationen intill byggdes på 1800-talet av ockuperande turkar och försågs i tidens anda med generösa stallar. Sedan kom engelsmännen, arabiska styrkor och till sist israelerna själva. Alla har sett behovet av ridande polis och stallarna har bevarats.

  -----------------------------------------------------------------

BLÅLJUS FÖRST
ÄVEN I DIN DATOR


Vill du göra Blåljus till din startsida på Internet? Det är mycket enkelt. Medan du har hemsidan uppe - klicka på Verktyg-Internetalternativ-Aktuell-Verkställ-OK och saken är klar. På så vis får du alltid senaste nytt från oss.

SLÅ ENSIGNAL!

NYHET! RING!

Har du en spontan tanke, en invändning, ett tips om något som hänt men samtidigt långt till en dator – ring Blåljus 0734 33 50 00 och berätta direkt. Du har givetvis, om du så önskar, samma rätt till anonymitetsskydd som när du skriver. VÄLKOMMEN I LUREN!

-----------------------------------------------------------------

UPPDATERINGAR OCH
ANTAL BESÖKARE


Blåljus, hemsida för polisfacket i Stockholms län, uppdateras normalt måndagar och torsdagar. Händer det något viktigt uppdaterar vi även andra dagar.

Den här sidan har uppdaterats torsdagen den 15 mars 2007 kl 2320. Nästa planenliga uppdatering blir måndagen den 19 mars 2007.

Vid uppdateringen torsdagen den 15 mars stod vårt räkneverk på 268.549. -----------------------------------------------------------------

HISTORISKA GLIMTAR
- det hände just idag!


Den 16 mars1792 slog en attentatsman till mot Gustav III vid en operamaskerad på slottet. Mördaren hette Jacob Johan Anckarström, 1762–92. Kungen träffades i ryggen av hans pistolskott som avlossades från nära håll. Kungen dog först 13 dagar senare. Mördaren handlade på uppdrag av flera andra konspiratörer. Den mest var generalen Carl Fredrik Pechlin. Anckarström delade oppositionsmännens motvilja mot den kungliga maktkoncentrationen. Dessutom ansåg han sig personligen drabbad av kungens skattelagstiftning. Han dömdes till döden och avrättades efter skamstraff genom halshuggning och stegling 27 april 1792. Ätten Anckarström antog samma år namnet Löwenström.

Fyra tvåsitsiga öppna biplan Douglas World Cruiser från USA:s arméflyg startade den 17 mars 1924 på den första jordenruntflygningen. Efter 175 dagar hade två av planen lyckats genomföra flygningen under befäl av Lowell Smith. Svenskfödde Erik Nelson var pilot på det ena planet. Amerikanskan Jerrie Mock var den första kvinna som flög ensam jorden runt 1964. Den första nonstopflygningen runt klotet genomfördes av Dick Rutan och Jeanna Yeager 14-23 december 1986 i Voyager. Det tvåmotoriga flygplanet var byggt i kompositmaterial.

Den första rymdpromenaden utfördes den 18 mars 1965 av Aleksej Leonov, sovjetisk kosmonaut. Han färdades tillsammans med befälhavaren Pavel Beljajev i rymdskeppet "Voschod 2". Leonev vistades under den i resan i tolv minuter utanför farkosten. Leonov var senare befälhavare på det Sojuz-rymdskepp som 1975 kopplades ihop med en amerikansk Apollo-farkost.

1848 hade sina likheter med 1968. Båda åren var det omfattande oroligheter ute i Europa och liten senare också i Stockholm. Men där stannar likheterna. 1848 kom det förluster av människoliv i Stockholm – något vi aldrig var i närheten av 1968. Den 19 mars 1848 utspelades de s k  marsoroligheterna som tog sig formen av upplopp i Stockholm. En upphetsad folkmassa kastade sten mot militären och krossade fönster hos misshagliga personer. När trupperna efter lång tvekan öppnade eld mot demonstranterna dödades ett trettiotal personer. För många var det ett steg mot ett mer civiliserat rättssamhälle när polisen i Stockholm inrättades några år senare. På 2000-talet har vi gått varvet runt och militären har åter givits rätt att ingripa med vapen mot civila inom Sveriges gränser i fredstid.

Några årtal av allmän
politisk och facklig betydelse
i Sverige 1846 – 1999
(utan anspråk på
fullständighet):


1846 den 24 maj bildas det första embryot till fackförening av 35 konstförvanter (typografer) och faktorer i Stockholm som fick namnet Typografiska föreningen i Stockholm.

1866 Ståndsriksdagen avskaffas och ersätts med tvåkammarriksdag. 10 % av Sveriges vuxna medborgare röstberättigade (inga kvinnor).

1879 6.000 träindustriarbetare i Sundsvalls-området strejkar.

1880 Stockholms snickeriarbetarefackförening, den första egentliga fackföreningen, bildas.

1883 Fackföreningarnas centralkommitté i Stockholm bildas.

1884 Den första fackliga arbetslöshetskassan bildas inom typografförbundet.

1886 Den första kända svenska lockouten äger rum i Göteborg. Typografförbundet, det första fackförbundet, bildas.

1889 Sveriges socialdemokratiska arbetareparti bildas i Stockholm (fackförbunden var tvungna att bilda en politisk organisation för att kunna få tillträde dit där beslut fattades).

1890 1 maj firas som arbetarrörelsens internationella högtidsdag. Poliskonstaplar i Stockholm försöker organisera sig men hotas med straff och avsked.

1891 Den stora strejken vid gruvorna i Norberg inleds.

1893 Sveriges första Folkets hus och Folkets park invigs i Malmö, den första folkriksdagen (demokratiskt valda men politiskt maktlösa församlingar organiserade av socialdemokrater och liberaler (folkpartister)) samlas.

1896 Branting inväljs i riksdagen som dess första socialdemokratiska ledamot, den andra folkriksdagen samlas.

1898 Landsorganisationen (LO) bildas.

1899 De fackföreningsfientliga Åkarpslagarna antas av riksdagen. Kooperativa förbundet (KF) bildas.

Åkarpslagen, benämning på vissa bestämmelser om bestraffning av brott mot arbetsvilliga, som efter motion till riksdagen av riksdagsmannen Per Pehrsson (1853-1950) i Åkarp (därav benämningen) infördes i strafflagen 1899. Med dessa bestämmelser kriminaliserades försök att tvinga någon att delta i arbetsinställelse, hindra någon att återgå till arbetet eller att överta erbjudet arbete. Lagen, som speglade den tidens politiska motsättningar, kom inte att spela någon större roll i praktiken. Den upphävdes 1938.

1901 Polisernas första fackförening bildas i Göteborg.

1902 Stora rösträttsdemonstrationer i Stockholm med strider mellan polis och demonstranter och fängelsedomar mot deltagare. Politisk storstrejk för rösträtten med 120.000 deltagare. Ytterligare 3 socialdemokrater väljs in i riksdagen. Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm grundas. SAF (Svenska arbetsgivarföreningen) bildas.

1903 Många fackliga konflikter för föreningsrätt och högre lön. Galizier (polacker) importeras för att bryta lantarbetarstrejker i Skåne. Stockholmspolisens första fackförening Kamraterna bildas och en dryg månad senare Svenska polisförbundet.

1905 Omfattande konflikt inom verkstadsindustrin.

1906 Striden om föreningsrätten hårdnar. Vräkningar i samband med arbetskonflikt i Mackmyra. SAF och LO träffar avtal om rätten att bilda fackföreningar i utbyte mot arbetsgivarnas rätt att fritt anta och avskeda arbetare. Brunnsviks folkhögskola börjar sin verksamhet.

1907 Riksdagen antar den 40-gradiga skalan (som innebär rösträtt efter inkomst och förmögenhet) i kommunalvalen. Rösträtt till 2:a kammaren för män över 24 år, med vissa begränsningar. Tre arbetare i Sandö döms till åtta års fängelse i samband med föreningsrättsstrid.

1908 Ungsocialister i Malmö spränger strejkbrytarfartyget Amalthea (får dödsdomar som senare omvandlas till livstid). De fackliga konflikterna ökar men storkonflikt undviks.

1909 Storlockout och storstrejk. 300.000 arbetare deltar, varav 100.000 oorganiserade. Nederlag för arbetarna. LO förlorar mer än halva medlemskåren.

1910 De första socialdemokratiska ledamöterna i 1:a kammaren i riksdagen.

1912 LO beslutar om industriförbundsprincipen (alla LO-medlemmar som arbetar på en arbetsplats tillhör samma förbund oavsett yrke t.ex. montör, elektriker, chaufför eller tryckare). ABF bildas.

1913 Lag om allmän pensionsförsäkring.

1914 Första världskriget börjar.

1915 Protester mot dyrtiden.

1917 Revolutionen i Ryssland. I Sverige hungerdemonstrationer i bl a Seskarö, Västervik, Stockholm och Norrköping.

1918 Potatisransonering. Världskriget slutar. Riksdagen beslutar om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor och den diskriminerande s k 40-gradiga skalan försvinner. Rösträttsåldern till 2:a kammaren och vid kommunalval är 23 år, och till 1:a kammaren (landstingsval) 27 år.

1919 Provisorisk lag om 8 timmars arbetsdag. Fackliga centralorganisationen bildas inom LO.

1920 Rösträttsreformen antas av riksdagen.

1921 Riksdagen får sin första kvinnliga socialdemokratiska ledamot.

1922 Svår arbetslöshet, var tredje LO-medlem utan jobb. Kamraterna, Stockholm, drivs ut ur Svenska polisförbundet.

1926 Stripakonflikten (arbetare som vägrar att bli strejkbrytare i Stripa gruvfält avstängs från arbetslöshetsunderstöd).

1928 Lag om kollektivavtal och arbetsdomstol — starka protester från LO.

1929 Svår ekonomisk depression.  

1930 Den ekonomiska världskrisen når Sverige.

1931 Fem arbetare skjuts till döds av militär i Ådalen i samband med arbetskonflikt. Riksdagen rekommenderar företag att ge minst fyra dagars semester åt arbetare med lång anställning.

1932 Kreugerkraschen och svår arbetslöshet.

1933 Nära 200.000 arbetslösa. Socialdemokratiska regeringen lägger fram stort program mot den ekonomiska krisen, samarbetar med bondeförbundet (centern) kallad kohandeln. Stor byggnadsarbetarekonflikt som pågår nästan ett år. Flertalet stockholmspoliser lämnar Svenska polisförbundet.

1934 Viktiga reformer beslutas: arbetslöshetsförsäkring, förbättrad arbetsförmedling, egnahemslån, bättre folkpensioner m.fl.

1935 Befolkningsfrågan diskuteras: familjereformer som mödra- och barnavård, barnrikehus. Lag om folkpension.

1936 Strid om pensioner och försvarskostnader, den socialdemokratiska regeringen avgår. Återkommer efter valseger tre månader senare och i koalition med bondeförbundet. Den fackliga förenings- och förhandlingsrätten erkänns i lag.

1937 Rösträttsåldern till 1:a kammaren (landstingsval) sänks till 23 år.

1938 Första huvudavtalet mellan LO och SAF (Saltsjöbadsavtalet). Två veckors semester. 1:a maj blir helgdag. Riksdagen upphäver Åkarpslagarna från 1899.

1939 Andra världskriget bryter ut.

1941 LO-kongressen beslutar om samordnade lönerörelser. Rösträttsåldern sänks till 21 år vid kommunalval. Stockholmspoliserna tillbaka i Svenska polisförbundet.

1942 LO passerar medlemssiffran 1 miljon. Allmänt pris- och lönestopp.

1945 Stor strejk inom metallfacket (125.000 strejkande). Andra världskriget slutar. Rösträttsåldern sänks till 21 år vid val till 2:a kammaren.

1946 LO och SAF ingår avtal om inrättande av företagsnämnder. Arbetstagare under 18 år får tre veckors semester. Ny lag om folkpension gör de gamla oberoende av fattigvård.

1947 Sigrid Ekendahl blir första kvinnliga ombudsman i LO. Allmänna barnbidrag införs.

1949 Fria fackföreningsinternationalen bildas.

1950 Riksdagen beslutar om 9-årig obligatorisk enhetsskola. Regeringen kräver lönestopp.

1951 Koalitionsregering mellan socialdemokraterna och bondeförbundet. Tre veckors lagstadgad semester.

1952 LO-skolan i Åkers Runö börjar sin verksamhet.

1953 Riksdagen beslutar om allmän sjukförsäkring. Treveckorssemestern börjar.

1954 Kamraterna lämnar åter Svenska polisförbundet.

1955 Allmän obligatorisk sjukförsäkring.

1956 LO köper Aftonbladet. LO/TCO (tjänstemännens centralorganisation) börjar förhandla gemensamt.

1957 Bondeförbundet lämnar regeringen. Folkomröstning om allmän tjänstepension.

1958 Riksdagen avvisar socialdemokratins förslag om tjänstepensionering. Riksdagen upplöses, nyval med socialdemokratisk framgång.

1959 Riksdagen beslutar om allmän tjänstepension med 1 rösts övervikt. Omsättningsskatt införs.

1960 ATP träder i kraft. Lag om 45 timmars arbetsvecka. Alla poliser i Stockholm åter organiserade i Svenska polisförbundet.

1962 Lag om allmän försäkring.

1963 Lag om 4 veckors semester.

1965 LO passerar 1,5 milj.

1968 Riksdagen säger nej till svenska atomvapen.

1969 Arbetstiden minskas till 42,5 timmar/vecka. Socialdemokratin och LO lägger fram program för bättre arbetsmiljö. Strejk bland gruvarbetarna i Norrbotten.

1970 Rösträttsåldern sänks till 20 år.

1971 Pensionsåldern för LO-medlemmar sänks till 65 år. Stor facklig offensiv för medbestämmande och bättre arbetsmiljö. Nej till medlemskap i EG.

1972 Lag om facklig representation i företagens styrelser.

1974 Viktiga arbetsmarknadslagar: främjandelagen (för äldre och handikappade), förtroendemannalagen, lagen om anställningsskydd. Studieledighetslagen.

1976 Rösträtts och valbarhetsåldern sänks till 18 år. LO-kongressen antar program för löntagarfonder. Borgerlig trepartiregering.

1977 MBL, Medbestämmandelagen träder i kraft. LO passerar medlemstalet 2 milj. Semesterlagen.

1978 Den borgerliga trepartiregeringen avgår. Folkpartiet bildar ny regering grundad på 10 % av väljarna. Första allmänna 5-veckorssemestern. Arbetsmiljölagen träder i kraft.

1982 Lagen om anställningsskydd. Arbetstidslagen

1991 Jämställdhetslagen. Sjuklönelagen

1994 Lag om offentlig anställning.

1995 Föräldraledighetslagen.

1997 Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet.

1998 Lag om ledighet av trängande familjeskäl.

1999 Lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Lag mot diskriminering p g a funktionshinder. Lag mot diskriminering p g a sexuell läggning.
Gilla sidan:
TIPSA FRAGA















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Krimkassan


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994