Publicerat 2013-10-16 11:40

Hur skall svensk polis organiseras?

I dag, onsdagen den 16 oktober, beslutade Genomförandekommittén den nya polismyndighetens övergripande organisatoriska struktur. Beslutet rör polismyndighetens olika nivåer och ansvarsfördelningen mellan dem.

 

Genomförandekommitténs ordförande Thomas Rolén berättar att syftet är att Polisen skall komma närmare medborgarna:

 

Antalet beslutsnivåer begränsas till sex, lokalpolischefer får starkare beslutsmandat och Polisens stödfunktioner organiseras i nationella avdelningar. Det är några principer för ledning och styrning när dagens polismyndigheter slås samman till en myndighet.

 

 – Besluten i den nya Polismyndigheten ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå, alltså så nära medborgarna och den lokala problembilden som möjligt. Utifrån det organiserar vi den nya myndigheten i sex beslutsnivåer från medarbetare till rikspolischef, säger Thomas Rolén.

 

Den nya Polismyndigheten får sju regionala avdelningar och 35 polisområden. Under polisområdena kommer lokalpolisområden att organiseras. Cheferna för lokalpolisområden får helhetsansvar för verksamhet, ekonomi och kompetens. Det är också lokalpolischeferna som i de flesta fall kommer att teckna samverkansavtal med kommunerna. Beslut om hur lokalpolisområdena ska delas in fattas under 2014.

 

Nytt är också att all stödverksamhet inom Polisen organiseras i nationella avdelningar.

 

– Idag är Polisen organiserad på olika sätt i landet, nomenklaturen är olika och de polisiära arbetsmetoderna är olika. Genom att organisera stödfunktioner som HR, IT, ekonomi, kommunikation, juridik och utveckling i nationella avdelningar så kommer de att bättre kunna hjälpa polisverksamheten att bli mer lika i landet, säger Thomas Rolén.

 

Polisförbundet försiktigt positivt:

 

 – Polisförbundet är försiktigt optimistisk till inriktningsbeslutet och ser att vi i många fall blivit lyssnade på, inte minst vad gäller det vi framfört i vårt remissvar. Även under genomförandeprocessen har vi fått genomslag för våra uppfattningar, säger Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet.

 

Polismyndigheten delas in i sju regionala avdelningar, som benämns polisregioner.  Sju nationella avdelningar inrättas: nationella operativa avdelningen, ekonomiavdelningen, HR-avdelningen, it-avdelningen, kommunikationsavdelningen, rättsavdelningen och utvecklingsavdelningen.

 

Det kommer också att finnas en avdelning för särskilda utredningar, som organiseras tydligt skild från övrig verksamhet.

 

Alla polisregioner kommer att ha en liknande organisatorisk grundstruktur. Utifrån verksamhetsskäl eller geografiska skäl kommer dock regionala anpassningar kunna göras.

 

Mats Johansson, ledamot och politiskt ansvarig för polisverksamhetsstyrning i Polisförbundets förbundsstyrelse, poängterar att det finns ett antal frågor för Polisförbundet att fortsätta bevaka med stor tydlighet.

 

– Medarbetardrivet utvecklingsarbete och vissa specifika villkorsfrågor kommer bli ett område där vi måste vara tydliga och föra en argumentation som leder till förnuftiga beslut.

 

– Polisförbundet lägger ner stor kraft, tid och energi i detta arbete och tänker vara uthålliga. Vi är väldigt intresserade av att få till en bra polisverksamhet med bra villkor för våra medlemmar. Har vi en väl fungerande verksamhet så trivs våra medlemmar och det skapar det engagemang och entusiasm som leder till bra resultat, säger Mats Johansson.

Vanliga frågor och svar om beslutet från Genomförandekommittén:

Frågor och svar om inriktningsbeslut om övergripande organisation, fas 3 och fas 4

Hur har inriktningsbeslutet vuxit fram?

3000 anställda inom Polisen har bidragit med beslutsunderlag genom dialogresor, reformstödsgrupperna polisanställda och arbetstagarorganisationer, de många arbetsgrupperna och förslag direkt från enskilda medarbetare. Genomförandekommittén har också sökt kunskap från omvärlden, bland annat polisen i Danmark som också genomfört en stor reform.

 

Vad ska de nya regionerna klara av jämfört med de tidigare länsindelade polismyndigheterna?

Regioncheferna ska i högre utsträckning än länspolismästarna idag kunna ta ett helhetsansvar för verksamheten. Det innebär att bland annat att regionerna ska kunna bedriva verksamhet som kräver specialistkompetens eller särskild utrustning dygnet runt. Regionerna ska ha ett vakthavande befäl och minst en FU-ledare dygnet runt. De ska kunna utreda grova våldsbrott enligt PUG (polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott). En del regioner kommer dessutom att få nationellt ansvar för viss verksamhet.

 

Vad är det särskilt som ska bli bättre mot tidigare?

Helhetsansvaret för all polisverksamhet är det största fördelen men en myndighet. Färre beslutsnivåer ska ge kortare och tydligare beslutsvägar. Det ska göra det lättare att samarbeta och arbeta mot samma mål i hela landet. Detta tillsammans med att beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå ger förutsättningar för att utveckla det lokala polisarbetet, nära medborgarna.

 

Det anges att regionerna ska ha ett ansvarigt vakthavande befäl och minst en kvalificerad förundersökningsledare för regionen dygnet runt. Ska det bara finnas ett LKC per region?

På sikt bör det finnas en ledningscentral och även ett kontaktcenter i varje region. Förutsättningarna för en ledningscentral, ett kontaktcenter och en telefonväxel i varje region kommer att utredas i ett särskilt projekt. De tekniska förutsättningarna gör dock att eventuella förändringar kommer att ske efter första januari 2015.

 

Vad ska det finnas för stöd i HR, kommunikation, ekonomi och juridik inom regionerna?

Det ska finnas stöd inom dessa områden på regionnivå. Hur stödverksamheten ska organiseras i detalj, från nationell nivå till lokalpolisområdesnivå, kommer beslutas i fas 5.

 

Vad är skillnaden på ett nytt polisområde mot tidigare polismyndighet eller polisdistrikt i något av storlänen?

Den största skillnaden är att såväl regionerna som polisområdena blir delar av en helhet, den nya Polismyndigheten. Den kommer att ledas av en chef som har beslutsmandat för hela myndigheten. Alla formella hinder som fanns mellan de tidigare polismyndigheterna kommer att vara borta. Organisation, nomenklatur och arbetsmetoder kommer att bli mer enhetliga i hela landet och därmed enhetliga i de nya polisområdena, vilket kommer att påverka medarbetare.

 

Varför behålls den gamla länsindelningen och polisdistrikten i storstadslänen som polisområden i den nya organisationen?

För att inte försvåra arbetet med att bilda Polismyndigheten har Genomförandekommittén valt att inte ändra den strukturen före 2015. Men en översyn ska göras. I detta arbete är det viktigt att de tillträdande regionpolischeferna deltar.

 

Finns det risk att det i realiteten inte blir någon förändring mot tidigare när de geografiska områdena förblir desamma?

Ja det finns en risk. Den nya organisationen skapar förutsättningar för en effektivare mer lokalt förankrad verksamhet. Men för att det ska ske måste medarbetare på alla nivåer förändra arbetssätt i den nya Polismyndigheten genom att vara öppna för att anamma den enhetliga organisationen, nomenklaturen och arbetssätten som införs.

 

Ska det finnas något stöd i HR, kommunikation, ekonomi och juridik inom polisområdena?

Ja, det kommer finnas behov av stödverksamhet för polisområdena. Hur mycket och vad kommer att utredas och beslutas under fas 5.

 

Hur stort ska ett lokalpolisområde vara för att klara de uppgifter som anges i förslaget?

För att klara uppgifterna bedöms det behövas cirka 40-60 poliser. Men geografiska avstånd, befolkningstäthet och lokala problembilder gör att det måste finnas möjlighet till lokala anpassningar för att nå målet att komma närmare medborgarna. Frågan kommer utredas tillsammans med de tillträdande regionpolischeferna i kommande faser.

 

När ska indelningen i nya lokalpolisområden göras?

Hur indelningen i lokalpolisområden i respektive region ska se ut är något som de tillträdande regionpolischeferna ska vara med att arbeta fram. Arbetet ska starta så snart som möjligt med målsättningen att förändringen är genomförd under hösten 2015. Vissa av dagens närpolisområden eller motsvarande lokal enhet kommer sannolikt att även i framtiden utgöra lokalpolisområden.

 

Hur ska resurser omfördelas för att komma närmare medborgarna i respektive lokalpolisområde?

Den nya organisationen bidrar till omfördelningen genom att tydligare styrningen, färre chefsnivåer och effektivare stödfunktioner. Det finns också resurser att frigöra genom att förbättra arbete med arbetstidsförläggning, rensa och hålla ihop de flera hundra utvecklingsprojekt som finns inom polismyndigheterna samt att minska omfattningen av specialverksamheter. Frågan tas bland annat omhand i de olika arbetsgrupperna inom polissamordningen som arbetar med kärnverksamheten.

 

Om för små närpolisområden slås ihop till större lokalpolisområden, då kommer de ju längre från medborgarna. Det strider i så fall mot tankarna i inriktningsbeslutet?

Lokalpolisområdena ska vara så pass stora att de kan upprätthålla verksamheten. Det kan innebära att lokalpolisområden i vissa fall blir större än dagens närpolisområden men det innebär inte att lokala poliskontor ska stängas. Reformen ska även innebära en ambitionshöjning vad gäller samverkan mellan polis och kommun och andra aktörer.

 

Finns det en övre gräns för hur stort lokalpolisområde ska vara?

Ett lokalpolisområde ska inte vara så stort att den lokala förankringen försvinner. Det innebär att det inte får stäcka sig över fler kommuner än att samverkan går att överblicka. Eftersom förutsättningar runt om i landet är så olika, allt ifrån storstad till glesbygd, måste det finnas utrymme för variationer. Hur indelningen ska göras är ett arbete som bör involvera de tillträdande regionpolischeferna.

 

Hur mycket oliktänkande och egna lösningar är man beredd att acceptera på lokal nivå i den nya Polismyndigheten?

Inriktningen är att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå och utifrån en lokal problembild. Övergripande mål kommer vara gemensamma men åtgärderna ska beslutas lokalt.

 

Hur blir det med de polisstationer och poliskontor som finns idag?

I arbetet med att ta fram vilka verksamhet som ska finnas på lokalpolisområdet har inte frågan om nuvarande polisstationer och poliskontor diskuteras. Det uppdraget ligger på regionpolischefen att beakta vid utformandet av en stärkt lokalt förankrad polisverksamhet nära medborgarna.

 

Har de närpolischefer som finns idag rätt kompetensprofil för att klara ett helhetsansvar för verksamhet, ekonomi och kompetens inom aktuellt geografiskt område?

Eftersom det idag skiljer väldigt mycket mellan vilka uppdrag en närpolischef har är det svårt att svara generellt. Men chefen för lokalpolisområdet kommer i den nya Polismyndigheten att få ett uppdrag och en roll som ställer höga krav på förmågan att leda och styra. Det ska finnas handlingsberedskap om det finns behov av kompetensutveckling.

 

Vad ska det finnas för stöd i HR, kommunikation, ekonomi och juridik på lokalpolisområdesnivå?

Det kommer sannolikt finnas behov av visst stöd. Hur stödverksamheten ska organiseras från nationell nivå ned till lokalpolisområde kommer att utredas och beslutas i fas 5.

 

Vad händer med övertaliga chefer i den nya Polismyndigheten?

Idag vet vi inte om och var eventuell övertalighet kommer att finnas. För de chefer som eventuellt inte kommer vara chefer efter 2015 sker ett individuellt omställningsarbete för att säkerställa att deras kompetens tas omhand i den nya organisationen. En nationell omställningsfunktion har på uppdrag av kommittén startas med uppgift att stödja och samordna omställningsarbetet i hela landet.

 

Vad händer med övertaliga medarbetare inom stödfunktionerna i den nya Polismyndigheten?

Idag vet vi inte om och var eventuell övertalighet kommer att finnas. Hur stödfunktionernas resurser ska fördelas är inte beslutat. Men i de fall medarbetare kommer att beröras kommer ett omställningsarbete starta även för dem.

 

Kommer någon behöva byta arbetsort i samband med att den nya Polismyndigheten startar?

Idag vet vi inte om någon kommer att behöva byta arbetsort. Om det blir så ska den som berörs få tidig information om vad som gäller för den enskild och eventuella handlingsalternativ.