Publicerat 2013-06-06 10:30

Hur placeras nya aspiranter och polisassistenter

Polistidningen tar upp ett ständigt aktuellt problem för blivande poliser - Vad skall ligga till grund, först för placering vid aspirantutbildning, och sedan vid placering som polisassistent vid någon myndighet: Finns det något som kan kallas rättvisa?

Polistidningen beskriver ett exempel med en nybakad polisaspirant, som trots att hon har små barn med delad vårdnad inte får aspirantplacering i närheten av barnens far, hon är skyldig att medverka till att även fadern har möjlighet att utöva sin vårdnad. Placeringen av aspiranter, när önskemålen inte kan tillgodoses, (vilket de kan för 85%) sker med lottning. Utan hänsyn till sociala skäl. Och det är heller inte tillåtet att byta, enligt Rikspolisstyrelsen.

Rafael Kiersz, HR-strateg på RPS berättar för tidningen att det är lotten, en slumpfaktor, som avgör då platserna på en ort inte räcker till alla som vill göra aspiranttjänst där. 

 

Slumpfaktorvalet sker med hjälp av en dator och RPS statistiker genomför det.

– Vi testade att ta hänsyn till sociala skäl inför den första sökomgången i början av 2012. Det funkade inte. Stallhästar som ska skötas, respektives barn, en massa saker. Jag brukar jämföra med att du bor i Haparanda och söker jobb som mäklare i Stockholm. Då får du flytta och kan inte kräva att arbetet kommer till Norrland.

Men går det inte att ordna situationen för det fåtal som inte kan flytta på grund av barn frågade Polistidningen och fick svaret av Rafael:

– Det blir ändå bedömningar. Vad är viktigast? Två friska barn eller ett sjukt?

 

Blåljus inser att det inte finns något som heter absolut rättvisa. Och även om man fått aspirantplats i ett län där man faktiskt har möjlighet att arbeta, fortsätter osäkerheten!

 

När polisaspiranterna skall få anställning som polisassistenter, sker ytterligare en gallring, från de myndigheter som har fler sökande än platser. Detta sker då inte genom lottning, utan genom att aspiranterna får genomgå ett s k Maptest (personlighetstest) som en rekryteringsfirma tillhandahållit. Maptestet ligger sedan till grund för de intervjufrågor som aspiranten får vid en intevju med en person från personalavdelningen och en polis. Resultaten från MAP-testet och intervjun vägs samman, och sockras med handledarnas bedömning. Då får aspiranten en poäng* som avgör i vilken ordning aspirantens önskemål kan tillgodoses. Även polisassistenter har möjlighet att göra motsvarande test, för att få en annan placering än den nuvarande. Ett genomtänkt, och troligen ganska dyrt system således, för att avgöra till vilken myndighet den nye polisassistenten skall anställas. Och absolut rättvist?

 

Ett annat problem med denna uttagning, är att den inte är färdig förrän en månad innan tjänstgöringen börjar, kanske vid en ny myndighet. De polisassistenter som anställs i sommar får väl anses som gynnade, då årstiden medger att den nyanställde bor i tält!

 

*Poängen är max 50 från MAP, 50 från intevjun och 16 från aspiranttiden. Maximalt 116 med andra ord. (Intressant att aspiranttiden är värd 16 poäng...)

 

Tommy Hansson