Hur gamla poliser vill vi ha?

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson beskriver pensionsåldersutredningen som en av vår tids i särklass viktigaste utredningar…

-Det är absolut nödvändigt att fler människor kan arbeta något längre än förr, på grund av den demografiska utvecklingen.

Utredare Ingemar Eriksson har ansvarat för utredningen som bland annat innebär:

- 61-årsgränsen för tidigaste uttag av ålderspension höjs till 62 år från och med 2015 och enligt nuvarande prognoser till 63 år från och med 2019.

- 65-årsgränsen för garantipension, sjukersättning m.fl. förmåner höjs till 66 år från och med 2019, allt enligt nuvarande prognoser.

- LAS-åldern höjs från 67 till 69 år från och med 2016. (När man p g a ålder kan tvingas avsluta anställningen)

- 55-årsgränsen för att börja ta ut tjänstepensioner och privata pensioner höjs till 62 år från och med 2017. (Under vissa förutsättningar)

 I slutbetänkandet har ett femtiotal experter anlitats för att ta fram materialet.

Hindren mot att arbeta längre, arbetsmiljö, åldersdiskriminering och samordningen med andra trygghetssystem osv har varit uppe för bedömningar i utredningen.

80% går idag i pension vid 65 års ålder eller tidigare. Hur skall fler kunna stanna kvar och arbeta längre? Arbetsmiljö, kompetensutveckling, karriärväxling, ekonomiska incitament och ett sammanhållet system är en del av svaren. Införande av en riktålder för pension (se nedan)

Förstärkta resurser för arbetsmiljöverket, mer utvärdering och forskning är några av de förslag som utredningen innehåller.

Idag finns en fattigdomsfälla med garantipension, som främst drabbar kvinnor, de har svårt att förbättra sin ekonomiska situation, och kan ha 100% marginaleffekter.

Förmånsbestämda pensioner kan motverka att man arbetar längre, där bör parterna samtala om ändringar. Möjligheter till deltidspension och andra arbetstidsminskningar är en annan sak som behöver diskuteras.

Någon ny fix pensionsålder införs inte, men i stället införs en  "riktålder" skall följa medellivslängden. Riktåldern skall kunna ge en godtagbar pension. Tanken är att riktåldern fastställs, vart tredje år, och börjar gälla fyra år senare. Den styr alla regler om sjukförsäkring mm, innebär ett märke… 2015 fastställs riktålder för första gången, och blir 66 år i stället för dagens pensionsålder 65 år. Den tillämpas första gången 2019 och sedan successivt öka till 67 2022 och 68 år 2034.

67-årsgränsen för hur länge man har rätt att arbeta kvar på arbetsplatsen skall höjas till 69, och sedan följa riktåldern. 2018 blir andra gången riktålder fastställs. Tidigaste ålder för uttag av ålderspension skall även det följa riktåldern, den ska inte kunna tas ut förrän vid 62 års ålder från och med 2015 och från 63 års ålder 2019. I dag får inkomstpensionen tas ut vid 61 år. Det kan göras undantag för de som har långt arbetsliv bakom sig, med mer är 40-45 arbetsår.

Uttag för tjänstepension bör anpassas till gränserna för ålderspension. Detta skall ske genom överläggningar med parterna som man hoppas leder till en överenskommelse. Det skulle i så fall sannolikt omöjliggöra den möjlighet till uttag från 55 år som idag är regel. Detta skulle gälla från 2017.

– För de nya tjänstepensionsavtal som träffas ska den nya åldersgränsen gälla och även för förnyade avtal men vi kan inte föreskriva att de avtal som ligger ska ändras, säger utredaren Ingemar Eriksson.

Förbundsområde Stockholm kommer att kontinuerligt informera våra medlemmar om pensionssystemets möjligheter, fallgropar och hur just polisernas pensionsförmåner ser ut.

Tommy Hansson