Publicerat 2016-11-17 09:20

Höj blicken - bli pistolhotad

Blåljus har tidigare berättat om hur kriminella individer tagit över gaturummet i Malmö, på ett sätt som bland annat lett till svårigheter att bedriva förskoleverksamhet. På förskolan har en kraftig gallergrind i värsta fängelsestil måst installeras för att hindra narkomanernas tillträde. Idag berättar Expressen om skrämmande effekter av den öppna kriminaliteten i Sveriges tredje stad för de som bor eller arbetar i närheten av de kriminellas marknadsplats.

Bakgrunden är att narkotikaförsäljare har tagit över ett centralt område i Malmö, där de dominerar gatubilden. Expressen intervjuar boende in närheten som berättar om strategier för att inte bli konfronterade med de kriminella. Barn kan inte gå själva till skolan eller aktiviteter, och om de vistas utomhus har de lärt sig att inte höja blicken för att inte bli erbjudna narkotika. En förälder valde att i stället stirra ut en av de kriminella, varvid denne som svar visade en pistol. Så nu tittar även den föräldern ned i backen.

Företagare försöker leva efter devisen "live and let live", och håller mycket låg profil. Det viktigaste i den terrorbalansen tycks vara att inte blanda in polisen.

En tioåring spelade fotboll med några tonåringar. När tioåringen råkade sparka till en av tonåringarna på benet, hölls han fast och fick en pistol tryckt mot huvudet med orden att de skall döda honom. Efter händelsen ringde föräldrarna till polisen som inte kom till platsen förrän efter fyra timmar eftersom det inte var ett pågående brott. En kan ju fundera över vilket förtroende för polisen den familjen fick. Särskilt som utredningen blev nedlagd.

En boende beskriver sina känslor: "Polisen måste göra rent här. Alla svenskar säger att det var fint här för tjugo år sedan, det var en ren park, inget ställe där folk står och säljer. Kan det inte bli rent igen? Dom som står bakom försäljningen kan reglerna här i Sverige, därför skickar dom femtonåringar till att stå och sälja här, som inte går att skicka i fängelset. För mig som är äldre gör det ont att se ungdomar dras hit."

Området som handeln florerar i, Möllevången, tycks vara Malmös motsvarighet till Södermalm med en del subkulturer och politisk aktivism. Det avspeglar sig i klotter som "POLISER ÖVERALLT - RÄTTVISA INGENSTANS". Fast det kanske beror vad man lägger i ordet rättvisa. Det tycks som att den svenska rättvisan i området är en bristvara och att den ersatts med olagligheter som ger stor profit - som Expressen skriver om unga som ser kriminella köra BMW eller Mercedes fort fort, och får nya förebilder.

Boende i området har försökt få kontakt med polisen, genom att ringa 11414. Svaren de fått ger litet hopp om förbättring. Expressen skriver om att folk slutar ringa och anmäla. Nu har vi inte ringt på länge, säger en boende. Sedan säger cheferna inom polisen till medier att anmälningarna inte gått upp.

En boende berättar för tidningen:

– Jag har anmält så många gånger. När jag hämtar barnen i skolan ser jag två uppenbart drogpåverkade förare sitta och röka med folie och glasrör. Jag är ingen drogexpert men jag tänker att “ska de köra efter det där” och ringer 11414. De svarar “ja men vad vill du att vi ska göra, innan vi kommer har de kört iväg” och ber mig stoppa dem. Men jag svarar att jag står här med mina barn, sju och tio år! De har också frågat om jag testat att säga till killarna när jag ringt in om stök på gatan. Och en gång sa de att ”du kanske ska börja tänka på var jag bosätter dig med dina barn”, berättar en boende i området Möllan. Blåljus kan inte låta bli att påpeka att Möllan inte tillhör ett av de 55 (eller vilket antal det nu är) områden som polisen betraktar som "utsatta". (med reservation för att vi inte vet exakt hur stadsdelsgränserna går i Malmö).

En röst vädjar till Expressen:

– Vi privatpersoner kan inte ingripa. Det måste vara polisen som gör det. Vi vill ha kvarterspoliser som känner och vågar prata med säljarna för fortkörningarna och bråken hör samman med narkotikan.

Blåljus konstaterar att problemen med att kriminella får dominera gatubilden när polisen inte har resurser för kontinuerlig övervakning finns på många håll i Sverige. Det ser ut på ett sätt i storstäderna, där polisen trots allt oftast kan komma till platsen vid allvarligare händelser. Men på platser som Mellerud, kan det rent av hända att en nödvändig polisinsats kommer efter flera timmar eller rent av uteblir. Frågan är hur länge det kan vara så, innan allmänheten tar lagen i egna händer. Och om poliserna inte finns, vad hjälper då enkäter.

Det hela blir särskilt tydligt då varken Möllevången eller Mellerud (Eller för den delen Södermalm) tillhör de särskilt utsatta områden, som på ett ungefär är det enda som polisen har resurser att prioritera. De 15 särskilt utsatt områdena, som prioriteras innebär snarast att poliser tas från annan akut verksamhet för att flyttas tid.

Som en polis i reportaget ovan sade; Det är politikerna i riksdag och regering som har bestämt vilka resurser polisen har.

Tommy Hansson

Gilla sidan: