Publicerat 2013-05-15 12:20Hjältar i Nynäshamn
Igår under lördagsnatten larmades det ut någonstans i distriktet, att
en person i psykisk obalans kastat sig i vattnet och simmat rakt ut i
mörkret. En polispatrull befann sig i närheten och kunde således vara på
plats några minuter senare. De kunde dock inte se någonting i vattnet,
men ställde då polisbilen med strålkastarna ut mot vattnet.
Långt ut från land fick de syn på en person som
målmedvetet simmade vidare ut i nattmörkret. Patrullen förstod att det
skulle vara förenligt med livsfara att själva simma ut i det kalla
vattnet och försöka livrädda en person som troligtvis inte vill bli
räddad. De började då i desperation att springa längst kanten för att
försöka hitta en båt.
Otroligt nog hittade de en båt och fick
hjälp att få loss den av två främmande personer. De började därefter att
ro så fort de kunde ut mot personen, som nu var långt ut från land. Den
kvinnliga polisen kunde med hjälp av bilstrålkastaren från land samt
sin egen ficklampa guida den manliga polisen mot personen när de rodde
ut.
Vid flertal tillfällen var personen under vattnet och
visade tydliga tecken på begynnande medvetslöshet när patrullen nådde
fram. Den kvinnliga polisen lyckades få tag i personen som hon sedan
försökte hålla ovan ytan samtidigt som den manliga polisen rodde så fort
han kunde tillbaka mot land.
När de närmade sig land fanns
ingen annan möjlighet för konstaplarna, än att hoppa i vattnet för att
kunna få upp personen ur vattnet. De tvekade inte utan båda hoppade i
vattnet från båten med egna mobiltelefoner, radioapparater, tjänstevapen
och alla annan utrustning. Väl uppe på land möttes patrullen av andra
poliser, brandmän och ambulans. Personen kunde föras till sjukhus och
mådde efter en stund, under omständigheterna, bra.
Som
arbetsledare blir man stolt över så duktiga kollegor, vilka gjorde ett
sådant rådigt ingripande för en annan människa, utan tankar på egna
personliga tillhörigheter eller säkerhet. En rad ovanliga omständigheter
gjorde att det slutade lyckligt och att denna polispatrull, med stor
säkerhet, kunde rädda en annan människas liv.
För mig är de riktiga hjältar! Vad tycker du?
Magnus, yttre befäl
När några dagar gått, inlägget fått över 800 kommentarer och närmare 15 000 personer läst Yttre befäls inlägg, återkom Magnus på FB med nedanstående utvärdering:
Ibland
när vi lägger ut en status på Facebook blir det väldigt stor spridning
och ibland nästan ingen alls. Inlägget om kollegorna som räddade en
person från att drunkna och döptes till hjältar var dock ett sådant
inlägg som fick enorm spridning. Jag har märkt att det nästan är
meningslöst att sitta och försöka svara på frågor, då de försvinner i
den stora mängden. Jag tänkte därför ta upp några saker nu i den här statusen.
Jag tänker börja med det som jag upplever som det allra allvarligaste,
nämligen att ett antal människor tycker att någon som skall begå
självmord bör få göra det. Det här resonemanget känns för mig helt
främmande. En person som mår dåligt av olika skäl såsom till exempel
psykisk sjukdom, psykisk obalans, alkohol, droger, sorg,
uppmärksamhetsbehov eller av vilket skäl som helst, kan några dagar
efter må mycket bättre och få livslusten tillbaka. För mig är det mycket
viktigt att försöka rädda en sådan person och slussa den vidare till
sjukvården för fortsatt hjälp. Inom polisen är det en hederssak att
försöka hjälpa människor med självmordstankar. Jag tror dessutom inte
att folk förstår hur otroligt vanligt jobb det är för oss. Jag skulle
tro att bara vi i Södertörn åker minst en gång per dygn på sådana jobb.
Några nämner också att vi sitter på Facebook under arbetstid och hur
fruktansvärt det är att skattepengarna går till sådant. Allt jag skrev i
det inlägget gjorde jag på min fritid. Men som en undersökning visar
och enligt min erfarenhet så är vårt arbete på Facebook uppskattat. För
oss som har fått den här uppgiften, ingår det dessutom som en
arbetsuppgift och det är således okej att även göra det under arbetstid.
Tyvärr är det dock väldigt svårt att hinna med det under ett arbetspass
även om man snabbt försöker använda sig av en telefon. Men det är nog
så att polisen numera finns på sociala medier och finns där för att
stanna. De flesta av er verkar också uppskatta det. Precis som vi i
egenskap av skribenter också gör det.
Några reagerade också på
att jag använde mig av orden, manlig och kvinnlig polis. Kanske kan det
ligga lite i den kritiken. Men jag gjorde det av två anledningar. För
det första att påvisa att det var två individer och inte en slaggs
polismassa. Två individuella personer som gör, enligt mig, en väldigt
bra insats. Ordet patrull gör dessa poliser väldigt anonyma. För det
andra så ville jag påvisa att vi har fantastiska kvinnor i vår kår som
jobbar ute och inne. Jag tror nämligen att många får framför sina ögon,
när de läser polispatrull, två manliga poliser. Jag ville därför påvisa
att det här var en mixad patrull, där dessutom kvinnan fick det tyngsta
jobbet, nämligen att hålla i personen. Kanske var det onödig information
och inte av intresse. Jag tar till mig av den kritiken.
Till
slut så tyckte ett ganska stort antal att polisen bara gjorde sin
arbetsuppgift och det som förväntades av dem. Självklart ligger det en
hel del i det, även om jag tycke den här patrullen löste det otroligt
bra och gick utanför det vanliga tänkandet, som kanske hade varit något i
stil med att hålla personen under uppsikt och invänta räddningstjänst.
Några nämnde att de inte får bli kallade hjältar när de gör sitt jobb
som snickare, sjukhuspersonal, lastbilsförare och så vidare. Jag
personligen tycker att det inte finns några större hjältar än de som
jobbar inom sjukvården. Men jag är polis och skriver således om
polisyrket. Många är också intresserade av vårt arbete och följer därför
vår sida på Facebook, vilket gör att det ibland blir så här stort
genomslag som nämnda inlägget.
Men för mig är alla en hjälte
som räddar livet på någon annan. Något större finns inte. Fortsätt att
rädda liv där ute oavsett sysselsättning eller fritidsintresse, för
enligt mig finns inget större än ha räddat en annan människa och det
gäller även om ingen just då hyllar dig.
Håller du med eller är jag helt ute och cyklar?
Magnus, yttre befälBlåljus ställer sig i kön av imponerade Facebookläsare. Iskallt jobbat, både av patrullen och av YB, goda exempel förtjänar alltid att framhållas. Om inte vi gör det, blir det Uppdrag Gransknings, DNs eller Aftonbladets beskrivning av polisarbetet som ger allmänheten bilden av hur poliserna fullgör sitt uppdrag. Haningepolisens facebooksida.
Tommy Hansson