Utredningen om skärpta
straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet får genom
tilläggsdirektiv i uppdrag att bland annat överväga och föreslå de
åtgärder som krävs för att höja straffminimum för grovt vapenbrott till
fängelse i ett år och införa en särskild straffskala för synnerligen
grovt vapenbrott.
- Det här uppdraget utgör ett led i regeringens arbete mot den ökade beväpningen och användningen av skjutvapen inom kriminella kretsar, säger Beatrice Ask.
Tillgång till skjutvapen utgör många gånger en förutsättning för att grova våldsbrott ska komma till stånd. Det är därför motiverat med en sträng syn på de allvarligare formerna av vapenbrottslighet. Enligt regeringens uppfattning speglar det nuvarande minimistraffet för grovt vapenbrott om fängelse i sex månader inte på ett tillfredsställande sätt allvaret i det grova vapenbrottet. Straffminimum ska därför höjas till fängelse i ett år.
Regeringen anser också, likhet med den tidigare vapenutredningen, att straffmaximum för grovt vapenbrott ska höjas till fängelse i sex år och att det ska införas en särskild straffskala för synnerligen grovt vapenbrott.
För att i möjligaste mån säkerställa att straffskärpningarna får avsedd effekt, ska utredaren se över vapenbrottets konstruktion i sin helhet. Utredaren ges också i uppdrag att överväga om grovt vapenbrott bör kriminaliseras på försöks-, förberedelse- och stämplingsstadiet.
Den del av uppdraget som rör höjningen av straffminimum för grovt vapenbrott och införandet av en särskild straffskala för synnerligen grovt vapenbrott ska redovisas senast den 14 februari 2014. Uppdraget avseende övriga frågor ska slutredovisas senast den 29 augusti 2014.
Blåljus välkomnar så klart straffskärpningarna. Risken finns dock, att de blir ett kraftfullt slag i luften. Detta eftersom många av de som springer omkring med skjutvapen är väldigt unga. Och då kan de även om de döms för väldigt grova brott, bli dömda till icke frihetsberövande påföljd.
Tommy Hansson