Publicerat 2013-10-30 07:20

Grova brott måste få kosta

Stefan Edin, som är chef för narkotikasektionen i Västerort har skrivit ett inlägg på SvD Brännpunkt som givit oerhört mycket sämre gensvar än ett mindre antal inlägg på ett forum med kanske 20 000 inlägg. Den sakliga tyngden i Stefans inlägg i debatten är så oerhört mycket tyngre, det känns lite sorgligt.

Stefan berättar med utgångspunkten från tillslaget i torsdags morse mot grov narkotikarelaterad brottslighet om hur han fruktar att de besparingskrav som Polisen står inför kommer att drabba spaning mot grov organiserad brottslighet. Han berättar att tillslaget ledde till både narkotikabeslag och vapenbeslag. Dessutom finns frihetsberövade efter tillslaget som misstänks för försök till mord. Han skriver i tidningen;

"På spaningsroteln i Västerort har vi valt att se på gäng- eller nätverksskjutningarna från två håll: symptom och orsak. Symptomen är skjutningarna och våldet. Orsakerna till dem är flera. Dålig impulskontroll, extrem subkultur, empatisk oförmåga, drogpåverkan och konkurrens om kriminella marknader. En av marknaderna ser vi är narkotikahandeln. Vår slutsats är därför att vi måste angripa båda delarna. Ingen av brottstyperna är olösliga även om inte alla brott går att lösa. Men de kräver både tid, resurs och kompetens. Det är polisens spaningsenheter som både på fältet och i utredningar ska hantera och lösa dem."

Stefan konstaterar att inför det ekonomiska stålbad som Svensk polis och Stockholmspolisen står inför med stora besparingar, sägs att utryckning, mängdbrott och närpolis inte skall beröras. Där nämns inte ens kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Stefan konstaterar vidare att spaning mot grova brottslingar är mycket resurskrävande, det kostar pengar. Han avslutar sin artikel:

"Bara i år har Sverige drabbats av 217 skottlossningar enligt en av kvällstidningarna. Det ger ett visst perspektiv på problemet.

Vi får det samhälle vi är beredda att göra uppoffringar för. I alla delar. Inom brottsbekämpningen är uppoffringarna förenklat resurs mot rättssäkerhet. Om vi vill ha ett tryggt och rättssäkert samhälle så kostar det mycket resurser. Resurser är dyrt. Om vi tummar på rättssäkerheten kan det bli billigare. Om vi gör det på tryggheten likaså. Det är viljan till uppoffring som till sist avgör vad resultatet blir.

All annan diskussion är en fabel.

Efter insatsen i torsdags sa Västerorts polismästare att vi inte tolererar laglöshet. Jag ställer mig bakom det uttalandet till fullo. Och inser att det är dyrt.

Fler borde komma till den insikten."

Blåljus tackar för att en kollega tar bladet från munnen och så välformulerat beskriver hur besparingarna slår mot en verksamhet som ofta fortgår i det tysta. Spanarna verkar ju helst utan att synas. Nyheten om det stora knarktillslaget Stefan berättar om drunknade ganska snabbt i mediebruset om ett mindre antal dåligt formulerade facebookinlägg. Stefans debattartikel på Brännpunkt är värd ett bättre öde. Sedan är det en annan sak, att med de belopp som Stockholmspolisen står inför, blir det kanske omöjligt att få ekonomin i balans utan att vitala delar av polisverksamheten drabbas. När poliser sitter i arresten, eller tvingas göra pass för att civilanställda inte ersätts, eller får bilar som inte fungerar, eller andra besparingar, blir resultatet därefter. Att arbetet mot den grova brottsligheten borde prioriteras är en självklarhet. Det enda inom Polisen som prioriterades ekonomiskt i höstbudgeten var 90 nya miljoner kronor till PUST-Siebel, som hittills mest varit ett hinder för effektivt polisarbete...

Svårare är att peka ut vad som inte skall prioriteras. Just nu pågår den prioriteringen inom vår myndighet.  Men prioriteringarna borde egentligen våra kära politiker göra, och berätta varför just det prioriteras bort för väljarna.

För, som Stefan skriver;

"Resurser är dyrt. Om vi tummar på rättssäkerheten kan det bli billigare. Om vi gör det på tryggheten likaså. Det är viljan till uppoffring som till sist avgör vad resultatet blir.

All annan diskussion är en fabel."

Tommy Hansson