Den minnesgode minns att vi på Blåljus berättade om kollegan som under
hot av vite tvingades ta med sina två små barn till Tingsrätten för att
han skulle vittna i ett trafikmål. Det föranledde en interpellation i
Riksdagen som nu justitieministern svarat på. Vi vill inte undanhålla
våra läsare svaret..."Den senaste tiden har uppmärksammats fall där poliser tvingats inställa sig till vittnesmål, trots att de inte haft annat val än att ta med sina barn. Det kan röra sig om poliser som till exempel varit föräldralediga eller tvingats vara hemma för vård av sjukt barn.
Situationen kan förstås upplevas som mycket olustig, då poliser tvingas exponera sina barn i ett läge där de snarast vill göra allt för att hålla barnen utanför.
Tiderna förändras, och det skulle gå att hitta andra lösningar än att barnet tvingas att tas med in i rättssalen.
Det borde finnas ett intresse hos domstolarna att hitta ett mer modernt arbetssätt, som tar barnperspektivet i beaktande.
Jag undrar nu:
Hur ser justitieministern på den här typen av situationer och möjligheten att förbättra dessa?""Elin Lundgren har frågat mig hur jag ser på att det förekommit att poliser känt sig tvungna att vittna med sina barn närvarande i rättssalen och vilka möjligheter det finns att förbättra detta.
Bakgrunden till frågan är medierapportering om ett mål vid en tingsrätt där en polisman meddelat att han inte kunde inställa sig i domstolen på grund av vård av sjukt barn, något som domstolen inte godtog som giltig ursäkt.
Som justitieminister kan jag inte uttala mig i enskilda ärenden. Jag vill dock understryka vikten av att vittnen inställer sig till förhör i domstol. Detta är avgörande för rättssäkerheten och för att våra domstolar ska kunna fungera på ett effektivt sätt. Samtidigt kan det finnas situationer där det inte rimligen kan krävas att vittnet inställer sig till den utsatta huvudförhandlingen. Det finns för sådana fall regler om så kallat laga förfall, vilka medger att vittnet uteblir utan att detta leder till någon sanktion. Det kan också finnas en möjlighet för vittnet att avlägga vittnesmål utan att inställa sig vid domstolen, till exempel genom ett telefonförhör.
Det är domstolen som utifrån omständigheterna i det enskilda fallet avgör om vittnets inställelse i domstol är nödvändig. Oavsett vad domstolen beslutar är det viktigt att vittnet bemöts på ett bra sätt och att domstolen motiverar sitt beslut."
Blåljus kommentar: Justitieministern svarar på en fråga om varför poliser tvingats (under viteshot) att vittna och ta med sig barnen i rättegången. Men hon svarar att "poliser känt sig tvungna" att vittna... Ser hon verkligen inte skillnaden? Svaret i övrigt talar för sig självt. Därav rubriken.
Tommy Hansson
Den som vill läsa historien som ligger bakom uttrycket, kan göra det här.