Publicerat 2010-02-25 16:30SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:

Snabbare gallring

av registeruppgifter

om unga lagöverträdare

I en lagrådsremiss föreslås ändrade regler om gallring av uppgifter om unga lagöverträdare i lagen (1998:620) om belastningsregister. Enligt förslaget ska uppgifter i belastningsregistret om skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård, överlämnande till vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, ungdomstjänst och om att någon enligt 30 kap. 6 § brottsbalken har förklarats fri från påföljd gallras ur registret fem år efter domen eller beslutet om uppgiften avser en person som var under 18 år vid tidpunkten för brottet eller brotten.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2010.

Segregationen

klyver Stockholm

Stockholm är en delad stad. I förorter som Tensta och Rinkeby står varannan invånare utanför arbetsmarknaden. Medelinkomsten är mindre än hälften så stor som i innerstaden. Och klyftorna ökar. Det skriver DN i den första artikeln i en serie som tar upp de stora skillnaderna i inkomster och villkor som delar huvudstaden. Polisiärt är uppgifterna intressanta eftersom de samtidigt på ett tydligt sätt påverkar kriminalitet och behov av polisinsatser i de olika områdena.

Bara några fakta ur den första artikeln:

OHÄLSA, BISTÅND

OCH HÄRKOMST

Ohälsotal * 2008:

Skärholmen: 51,3
Tensta: 46,4
Vällingby: 39,4
Bagarmossen: 32,2
Årsta: 21,5
Gärdet: 19,2


Ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) 2008:

Tensta: 21,5 procent av 17.281 invånare
Skärholmen: 10,7 procent av 7.971 invånare
Bagarmossen: 8 procent av 10.487 invånare
Vällingby: 5,6 procent av 7.147 invånare
Årsta: 1,6 procent av 16.278 invånare
Gärdet: 0,7 procent av 18.767 invånare


Invånare med utländsk bakgrund 2008:
(utrikes födda samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar)

Tensta: 85,9 procent
Skärholmen: 72,5 procent
Vällingby: 34,3 procent
Bagarmossen: 33,2 procent
Årsta: 17,7 procent
Gärdet: 15,4 procent

* Ohälsotal får man fram genom att ett områdes ersättningsdagar från sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning (till personer upp till 29 år) samt rehabiliteringspenning räknas ihop och därefter tas ett genomsnitt på befolkningen i åldrarna 16-64 år.

Källa: USK, Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor

Ekonomiska murar

växer kring innerstan

Stockholms innerstad befolkas av personer med väsentligt högre inkomster än vad förortens invånare har. Och lägenhetspriserna har stigit kraftigt samtidigt som andelen hyresrätter sjunkit, hävdas i ytterligare en DN-artikel om segregationen i Stockholm.

FAKTA BOSTADSPRISER I STOCKHOLMS INNERSTAD:

Kungsholmen: en bostadsrätt kostade år 2006 i snitt 40.872 kronor per kvadratmeter och 52.966 kr/kvm år 2010.
Södermalm: 40.598 kr/kvm (2006) och 51.307 kr/kvm (2010).
Östermalm: 45.653 kr/kvm (2006) och 55.853 kr/kvm (2010).
Norrmalm/Vasastan: 44.055 kr/kvm (2006) och 58.362 kr/kvm (2010).

Det finns i dag enstaka församlingar i innerstaden där priserna ligger över 60.000 kronor per kvadratmeter som Hedvig Eleonora på Östermalm med ett kvadratmeterpriset i januari på 65.965 kronor.

Fyra av Stockholms läns 26 kommuner

tar emot 75 procent av länets flyktingar

Stockholm, Södertälje, Botkyrka och Huddinge har tillsammans tagit emot drygt 75 procent av länets nyanlända sedan 1994. Samtidigt har de tre medelstora kommunerna Täby, Tyresö och Danderyd tagit emot två procent eller totalt 900 personer - tillsammans. Det visar DN:s kartläggning. Att de här frågorna är känsliga framgår av att dn.se stängt avdelningen för läsarnas kommentarer. Vem vet vad som skulle skrivas där?


Fakta om resultat
för Polisen i landet 2009:

Bedrägeri

och klotter ökar

• Antalet anmälda brott mot person och tillgreppsbrott har inte ökat under 2009. Antalet anmälda misshandelsbrott har inte fortsatt att öka under perioden 2007-2009.

• De ökade våldsbrottsanmälningarna utgörs till stor del av brott där gärningsman och brottsoffer är bekanta eller har en nära relation.

• Antalet anmälda brott har ökat inom vissa typer av bedrägeribrott och klotter i kollektivtrafiken, brott som Polisen har begränsad möjlighet att påverka.

• Resursinsatsen för det planlagda brottsförebyggande arbetet ökade med 22 procent.

• Antalet ärenden redovisade till åklagare ökade med 4 procent under 2009 och personuppklarade brott ökade med 3 procent.

• Fler våldsbrott har både redovisats till åklagare, och klarats upp. Den största ökningen är anmälningar inom bedrägeribrott samt tillgrepp i butik.

• Andelen gamla öppna ärenden äldre än 6 månader har minskat till den lägsta nivån under 2000-talet.

• Antalet inkomna ungdomsbrottsärenden har fortsatt att öka med 2 procent under 2009, och antalet misstänkta ungdomar har ökat med 1 procent. Medelgenomströmningstiden för ungdomsbrottsärenden har minskat.

• Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning för 2009 har människors upplevda trygghet ökat. Undersökningen visar också att allmänheten har ett högt förtroende för Polisen och att förtroendet har ökat på senare år.

• Kompetensförsörjning. Under 2009 anställdes 1 249 polisaspiranter vilket gett en nettoökning med 823 poliser. I slutet av året var det 19 144 poliser av totalt 26 891 anställda. Målet om 20 000 poliser nås till halvårsskiftet 2010.

• Ekonomi. 2009 tilldelades Polisen 18 073 miljoner kronor genom anslaget. Polisens ekonomi är i balans och 2010 går Polisen in med ett anslagssparande om 176 miljoner kronor.

Allt det här framgår av Polisens årsredovisning 2009.