Publicerat 2013-07-04 11:10

Framtidens polis 2030

 Polisen står inför den största omvandlingen på ett halvt sekel och ska gå från självständiga myndigheter till Polismyndigheten. Men hur ser utmaningarna ut 2030 för de poliser som möter framtidens kriminalitet?  Vem ansvarar för att samhället ger polisen de förutsättningar som krävs för att polisen kunna fortsätta utföra sitt uppdrag – att förebygga och bekämpa brott? Hur skapar vi en polis i världsklass 2030? Det var ämnet för en paneldiskussion om rapporten Framtidens Polis – en studie av Kairos Future och Polisförbundet som Polisförbundet höll i Almedalen.

 

Studiens syfte är att belysa framtida utmaningar och möjligheter för polisväsendet i en föränderlig omvärld och att rusta Polisförbundet för ett långsiktigt och aktivt arbete i formandet av framtidens polis. Undersökningen handlar om polisen och polisens verksamhet i ett framtidsperspektiv, men också om bilden av samhällets utveckling i bred bemärkelse.

 

• Vilka förändringar i samhället kommer att påverka polisens uppgifter och roll mot 2030?

• Hur bör polisen arbeta och prioritera i ljuset av dessa samhällsförändringar?

• Vilka är de viktigaste utvecklingsområdena för att vara en framgångsrik polis 2030?

 

Diskussionen utgick mycket ifrån de frågeställningar politiker, rikspolischef, Polisförbundet, andra aktörer inom rättskedjan, brottsförebyggande organisationer har att ta ställning till inför framtiden.

 

Medverkande var: Lena Nitz, Polisförbundets ordförande. Thomas Rolén, särskild utredare, genomförandekommittén för nya Polismyndigheten. Morgan Johansson, ordförande justitieutskottet och rättspolitisk talesman (s). Krister Hammarbergh, (m) justitieutskottet, Göran Krafft, senior adviser Kairos Future. Moderator var Magnus Jiborn, som bland annat tidigare varit ordförande i Svenska Freds och Skiljedomsföreningen.

 

På seminariet diskuterades vilka samhällsförändringar som kommer att påverka polisarbetet i framtiden mest. Klyftor som ökar, ökat utanförskap och grupper som ställs mot varandra, otryggheten ökar och tilliten minskar i samhället, ökad internationalisering, mer organiserad brottslighet mm. Problemet är att vi inte har en kristallkula, så risken är att den sortens förutsägelser leder fel. Kanske borde vi snarare ha en flexibel polis som kan anpassa sig och vara mer beredd på samverkan med andra aktörer i samhället. Samverkan behöver både ske nationellt eller på EU-nivå mot grov ekonomisk brottslighet, och på lokalplanet mot exempelvis sociala eller ungdomsproblem.

 

Lena Nitz menar att det skulle behövas en särskild minister för polisen för att lösa samordningen mellan polisen och andra myndigheter.

 

Morgan Johansson höll fram vikten av en välutbildad och professionell poliskår för att kunna möta framtidens mer avancerade och grövre brottslighet. Han uttryckte sin besvikelse över att regeringen inte genomför steg i den riktningen.

 

Lena Nitz höll med om vikten av att polisutbildningen blir akademiserad, precis som sjuksköterskeutbildningen och förskolelärarutbildningen redan är. Då ökar även möjligheterna till senare specialisering.

 

Krister Hammarberg framhöll att framtidens polisutbildning är förlagd till universitet eller högskolor. RPS ser även över innehållet i utbildningen. Han menar att akademiseringen inte löser problemen. De civilanställda är väldigt duktiga och får goda vitsord. Vi borde ta in de bästa kompetenserna, en it-forensiker eller ekonomisk revisor, sådana bör tas in i organisationen och sedan ges polisiära utbildning och få polisära befogenheter.

 

Lena Nitz: Polisen behöver specialister men polisernas utbildning behöver bli grunden för  polisvetenskap och forskning knutna till polishögskolorna, det skulle även kunna vara till hjälp för politikerna för att fatta klokare beslut!

 

Krister Hammarbergh menade att det behövs poliser som är ute och arbetar, ordningspoliser, vanliga poliser möjligen kombinerat med akademiska studier – jag har svårt att se problemet.

 

Morgan Johansson framhöll, att polisutbildningen som är akademisk från början ger poliser som är bättre förberedda för att anpassa sig till framtidens brottslighet. De civilanställda behövs verkligen inom polisen, idag sitter poliser i receptioner eller som arrestvakter i stället för att jaga bovar, för att det saknas civila på de positionerna.

 

Det finns ett grundmurat starkt förtroende för Polisen enligt olika undersökningar. Frågan är hur det förtroendet påverkas om organisationen är så slimmad, att poliserna inte kan ta sig tid för s k rutinärenden som inbrott i bilar exempelvis.

 

Sedan blev det frågestund, och publiken fick ställa frågor till panelen. Första frågan handlade om hur brottsligheten ökar, i framför allt utanförskapsområden. (”mångkulturella smältdeglar”) Kommer polisen att få mer resurser för att angripa sådana problem? Idag är det som att skicka en snickare utan hammare, när polisen inte har tillräckliga resurser.

 

Krister Hammarbergh menar att det redan satsas oerhört stora resurser på polisen. Men vi skall ställa krav på att det används effektivt. Brottsligheten ökar heller inte dramatiskt i Sverige, enligt statistiken.

 

Morgan framhöll att den grova organiserade brottsligheten har ökar ganska kraftigt under senare år, med utpressning, hot och våld, vilket tar stora resurser i anspråk. Morgan beskrev att S är minst lika mycket för ökade resurser till polisen som Alliansen, det var S som krävde 20 000 poliser och S ville ge mer pengar till polisen för att angripa grov organiserad brottlighet.

 

Krister Hammarbergh kopplade till invandrare, som av vissa ges skulden för brottslighet, och menar att det inte är migrationens fel att brottsligheten ökar. Vi som politiker skall inte ge den bilden.

 

Diskussionen med publiken fortsatte och handlade om allt från polisnärvaro i glesbygd till polis på EU-nivå och om EU-poliser skulle ha polisiära befogenheter i Sverige, bluffakturor med internationell anknytning, MC-gäng, folkvalda polischefer, våldtäktsstatistik mm…

 

Krister Hammarbergh framhöll att regeringen och S är överens om mycket kring polisen i budgetfrågor. Han pekade på problemen med EU-poliser, det finns olika lagstiftning bland annat när det gäller prostitution och abort…

 

Avslutningsvis ställdes frågan: Hur skall Sveriges Polis bli bättre?

 

Rätt utbildning med knytning till forskning, rätt organisation med lokalt förankrade medarbetare och minskade överbyggnader, medarbetare som kan, vill och vågar vara med och påverka och ta egna initiativ, effektiva och lättarbetade datasystem samt annan teknik som stöder och inte utgör hinder för effektivt polisarbete var några faktorer som togs upp.

 

Vem som sade vad, får ni se på seminariet…

 

Tommy Hansson