Publicerat 2015-06-24 11:20

Förtroendet för Framtidens polis

Lena Nitz beskriver i sitt bidrag till Polisförbundets antologi Framtidens polis, hur viktigt det är att svensk polis bevarar det höga förtroende hos allmänheten som poliserna uppnått. Hon gör internationella utblickar och ser att vi har stora utmaningar på hemmaplan för att bevara och helst öka förtroendet ytterligare. En sådan utmaning är segregation och utanförskap, som tenderar att öka. Lena skriver:

"I oktober 2014 presenterade dåvarande Rikspolisstyrelsen en rapport där de definierade 55 områden där lokala kriminella nätverk anses ha negativ påverkan på lokalsamhället. Områdena är fördelade över 22 städer – från storstäder till mindre orter. Samtliga anses vara socioekonomiskt utsatta och präglas av socialt utanförskap.

I Rikspolisstyrelsens rapport lyfts avsaknad av polisiär närvaro, strategiskt arbete och uthålliga resurser fram som bidragande orsaker till att polisen inte kommer till rätta med problematiken på dessa orter. Det är jag övertygad om är riktigt. Jag tror att all polarisering är av ondo. Ständig närvaro, inte bara när något händer, är avgörande. Samverkan med andra lokala aktörer och strategiska kommunikationsinsatser är andra viktiga komponenter. Jag är övertygad om att det inte minst är här vi måste satsa på ökat förtroende, om vi inte vill få igen det tusenfalt. Och med vi menar jag i det här fallet inte polisen, utan hela samhället."

 

Lena noterar att för att klara av framtidens utmaningar måste polisen vara välutbildad, med högskoleutbildning och anknytning till forskning. Då kan polisen förändras i takt med samhällsutvecklingen. Lena skriver:

 

"Vissa politiker har försökt föra fram en annan bild av polisarbetet. En förenklad bild, där det i stort sett handlar om att i bästa Robocopstil städa undan gatorna på slödder. Det är en bild jag tror är helt fel väg att gå för utvecklingen av svensk polis. Vi måste alla ställa oss frågan: Vilken polis är det som samhället behöver och vill ha? En välutbildad person med insikt och empati eller någon som är mest intresserad av våldsbefogenheterna? Vilken typ av person tror vi har bäst förutsättningar att möta samhällets komplexa framtida behov och skapa förtroende i alla läger? Vilken polis skulle du själv vilja möta om du var i kris?"

 

Blåljus har såklart inga invändningar mot Lenas resonemang. Det borde vara självklarheter. Men det finns en annan aspekt på förtroendefrågan. En av de avgörande skillnaderna på svensk polis i förhållande till många andra nationers polismakter, är att svensk polis generellt inte tar emot mutor. I det perspektivet är lönesättningen av svensk polis en viktig faktor. Att det rekryteras personer med ett högt rättsmedvetande även framgent och att rekryteringsprocessen och utbildningen är transparent och utgår från relevanta förmågor, kan vara lika viktigt som de faktorer som Lena pekar på. 

 

Mer om Framtidens polis - Boken och hemsidan kan läsas på Dagens Opinion.

 

Tommy Hansson