Publicerat 2012-05-31 20:00

Förortens invånare behöver återta sina områden

De boende i de förorter som utsätts för bränder och kravaller, behöver själva få möjlighet att ta ett större ansvar och återta det offentliga rummet på kvällar och helger. Att enbart utifrån försöka lösa problemen fungerar inte, skriver Johan Oljeqvist och Birgitta Stymne Göransson från  Fryshuset på SvD Brännpunkt.

Blåljus skrev förra veckan om ett par reportage i DN Stockholm, som även de behandlar frågan med utgångspunkt från oroligheterna i Tensta-Rinkeby.

Skribenterna från Fryshuset menar att det handlar om komplexa problem, och att bilden och orsakerna varierar utifrån vem man väljer att lyssna på.

Respektlösa poliser...

"Unga människor i förorterna berättar historier om hur poliser agerar respektlöst och utan urskiljning, de upplever att alla dras över samma kam. De upplever att välutrustade poliser med ett språk byggt på kanslisvenska dyker upp i deras områden med krav på att bli respekterade och åtlydda utan att själva lyssna, förklara eller ge respekt. Ungdomarnas upplevelser och åsikter om polisen kan bygga på ett enda möte med dem. Olyckligt är det då om denna erfarenhet görs i samband med en större polisinsats som den i exempelvis Tensta."

Svårt att agera utan relation

Skribenterna menar att i förorterna, precis som överallt annars, är det ytterst svårt att komma in utifrån och agera bland människor eller sammanhang man saknar en relation till. Polisen har en svår uppgift eftersom de skickas till platser och människor de inte har någon relation till. Liknande problem finns i Irak och Afghanistan, där främst amerikanska soldater med uppdraget att tillföra trygghet, genom respektlöst agerande och brist på kunskap och relationer, många gånger skapar icke önskvärda situationer och en dålig relation till lokalbefolkningen.

Politiskt problem

De påpekar att Johnny Lindh som Blåljus skrev om förra veckan, i medier har konstaterat att det som händer i Tensta och Rinkeby i grunden är ett politiskt problem. Integrationspolitiken har misslyckats; ungdomar klarar inte skolan och kommer inte in på arbetsmarknaden, vilket utgör en utmärkt grogrund för ett stigmatiserat utanförskap som ofta tar sig uttryck i kriminalitet och kravaller.

Lönsamt att förebygga

Skribenterna förespråkar en proaktiv ungdomspolitik, det är lönsamt för samhället att förebygga utanförskap bland ungdomar. De betonar även de boendes ansvar. Om de otaliga föreningar som finns i området återtog det offentliga rummet, på kvällar och helger, skulle ungdomarna möta föräldrar, släktingar och grannar vilka kunna bryta den katt och råttalek som nu pågår mellan Polisen och områdets ungdomar.

Lokalt ansvar

"Det finns också ett lokalt ansvar i Rinkeby, Tensta och Rosengård, vi tänker då inte främst på de lokala tjänstemännen varav en hel del bor någon annanstans, utan de boende i stadsdelarna. De måste, likväl som irakier och afghaner, oavsett de olika etniska och religiösa tillhörigheterna, ta ett eget gemensamt ansvar för sin trygghet och sitt land eller sin, i detta fall, stadsdel. Det finns otaliga föreningar och organisationer som i situationer som denna kunde ta ett större ansvar genom att faktiskt återta det offentliga rummet på kvällar och helger. Föräldrar, släktingar och grannar kan också gå ut och markera ägandeskap för att skydda sina barns möjlighet till trygghet och skolgång."

Skambelägg stenkastning och mordbränder

"Om detta skulle inträffa så skulle ”katt och råtta leken” mellan tillrest anonym polis utan relation till området eller dess innevånare och de frustrerade lokala ungdomarna brytas. Ungdomarna skulle istället för som nu få intern ”cred”, mötas av ifrågasättande och ett skambeläggande av handlingarna. Ungdomarna skulle sedan i den bästa av världar rekryteras av de olika organisationerna för att sedan inom dem växa, utbildas och få en del i samhället."

Skribenterna menar att Fryshuset har kontakter och förtroende som ger dem ett mandat att hjälpa till att utbilda och organisera ungdomar i förorter.  Det fulla ansvaret ägs dock av de boende i stadsdelarna.

Ilska och vanmakt ligger bakom upploppen i Rinkeby och Tensta.

Och frustrationen över polisens kränkande behandling.

En av förortens innevånare berättar för Aftonbladet varför han kastar sten på poliserna. Han beskrivs som över 20, snart färdig med skolan och aktiv idrottsman. Han jobbar själv ideellt med ungdomar på fritiden och säger att han aldrig har begått brott... Han berättar för Aftonbladet att han och en kompis ville prata med poliser i polisbussar i samband med upploppen. Poliserna sade åt dem att sticka därifrån. Därför kände han sig kränkt, och kastade sten på poliserna. Han hade även tidigare blivit förhörd om ett rån. Det var en kränkning att bli misstänkt när han inte gjort något, och särskilt som hans moder blev underrättad...

En annan av Aftonbladets röster från förorten har radikala krav på den svenska polisen. Hon menar att polisen måste vara strängare, -De måste vara tuffare och visa ungdomarna vem som bestämmer säger hon till Aftonbladet.

En yngling som uppenbarligen vill bringa ordning och få orosmakarna att skärpa till sig, säger till Aftonbladet: – Vi kan få ungarna att sluta jävlas. Polisen kan inte göra det. Ingen här tjallar. Vi är alla bröder, säger han.

– Folk här känner att ingen bryr sig om dem. Det skapar en massa negativ energi. Vi vill också vara en del av samhället.

Aftonbladets artikel kan läsas här.

Tommy Hansson