Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2006-04-14 00:53- Det känns inte rätt att jag ska förlora de här pengarna, säger polisassistent Gisela Einars till Blåljus. Gisela har drabbats av arbetsgivarens avtalsbrott och inte fått inspektörstitel och lön som hon är berättigad till enligt gällande avtal.
- När jag började på krimjouren i Norrort hörde jag mig för där hur det skulle bli med inspektörslönen, fortsätter Gisela. De sa att jag inte behövde fundera över det – det skulle komma automatiskt. Sen föddes lilla Linnea i januari och vi fick annat att tänka på än titlar och lön. Men nu har jag börjat inse att det här har kostat mig en hel del.
Hade Gisela fått sin lön enligt avtal hade hennes ersättning från försäkringskassan blivit baserad på det nya beloppet. Skillnaden är 4000 kr i månaden – från 21800 till 25800 och det hade fått ett ordentligt genomslag på ersättningen under barnledigheten.
Kundtjänst på försäkringskassan i Stockholms län hjälpte på skärtorsdagsmorgonen Blåljus att räkna ut vad det innebär i kronor. Den som har en lön på 21800 får 573 kr/dag, den som har anmält en inkomst på 25800 får 652 kr/dag. Det betyder 79 kr per dag och 2370 kr per månad i skillnad.
Även om Gisela och de nitton andra pa som hittills blivit blåsta på inspektörsavtalet skulle få lönen retroaktivt hjälper det inte henne. Ingen har hört talas om att försäkringskassan betalar ut ersättning retroaktivt.
För Gisela är det viktiga pengar. Hon och hennes man som är brandman har slitit ihop till och byggt ett eget hus dit de ska flytta med Linnea nu i påsk från sin andrahandsetta. De behöver vartenda öre.
- Vi ska naturligtvis slåss för att arbetsgivaren ska kompensera Gisela för det här, kommenterar Stefan Eklund som arbetar med löneförhandlingar i polisfackets styrelse i Stockholms län. Vi betraktar det som självklart att de som skulle haft inspektörslön får retroaktivitet. Men det hjälper som sagt inte Gisela. Där måste det till en speciallösning.
- Arbetsgivaren agerar som om inga regler fanns på arbetsmarknaden och då blir det sådana här tråkiga konsekvenser, fortsätter Stefan. Ledningen kan, om de vill, tycka illa om inspektörsavtalet och agera för att få bort det. Men enligt det arbetssätt som är vedertaget i Sverige skulle den då egentligen redan 2004 ha flaggat för sin strävan att säga upp inspektörsavtalet. Och sedan skulle den självklart ha följt avtalet fram till det ögonblick bläcket torkat på ett nytt. Det är snudd på pinsamt att behöva undervisa en polismyndighet om sådana här grundläggande saker.
- Vi har begärt besked från arbetsgivaren vad det är han är ute efter med bl a inspektörsavtalet men inte fått några svar. Eventuellt ska vi få information efter påsk. Inspektörsavtalet är en grundsten i avtalet som vi inte tänker släppa godvilligt. Det är kopplat till utbildning och tillför verksamheten både kompetens, befogenheter och effektivitet, förklarar Stefan. Men mellan huvudavtalen förhandlar vi under fredsplikt och eftersom vi är lite gammaldags och följer ingångna avtal så blir det inte tal om stridsåtgärder. Men det finns annat vi kan göra och det kommer vi att göra. Vad det är vill jag inte gå in på nu. Men en sak kan man vara säker på och det är att medlemmarna inte kommer att gå med på att nuvarande långsiktiga och genomtänkta strukturer rivs upp.
BLÅLJUS KOMMENTAR: Det är nya vindar inom polisen och för våra medlemmar blåser de både snålt och isande kallt. Polisfacket (och därmed poliserna eftersom Polisförbundet har nära 100 procent anslutning) försöker man i stigande grad ignorera. Arbetsmarknadens regler och ingångna avtal struntar man i om det anses behövligt som syns av ovanstående. I den atmosfären vill rikspolischefen Stefan Strömberg att vi ska leverera. Milda makter. Han har inte läst på sin historia om vad svenska polisers sammanhållning kan åstadkomma.
----------------------------------------------------------------------
Mobiltelefoni ökar
Pratar du i mobiltelefon en timme om dagen eller mer så ökar riskerna för att du skall få en hjärntumör, enligt en ny rapport från Arbetslivsinstitutet.
En svensk studie visar att tio års mobiltelefon- och trådlös telefonanvändning ger ökad risk för elakartad hjärntumör. Risken är störst hos dem som har pratat mycket i telefon, 2 000 timmar eller mer.
– En timmes samtal per dag under 200 arbetsdagar i tio år ger 2 000 timmar, konstaterar forskaren Kjell Hansson Mild på Arbetslivsinstitutet.
Andra forskare menar dock att inget samband mellan mobiltelefonstrålning och hjärntumörer finns.
----------------------------------------------------------------------
MISSHANDEL UTOMHUS
Enligt färsk brottsstatistik från Brå, Brottsförebyggande rådet, är misshandel utomhus den brottstyp som ökar mest. Det påverkar polisers arbetssituation kraftigt. Tillsammans med ambulanspersonal är det de som möter de skadade offren i den första akuta situationen på brottsplatsen. För poliser i yttre tjänst i Stockholms län är det här ett så gott som dagligt inslag i jobbet. Här kan kunskap rädda liv! Blåljusred läste tidningen ”Vårdguiden” nr 1/06 och hittade nedanstående intervju med rättsläkaren Kari Ormstad. Redaktionen för ”Vårdguiden” har varit vänliga nog att låta Blåljus återge hela artikeln. Vi tackar och bugar.
Hur många knivhugg
I de flesta moderna filmer och dataspel får man intryck av att människans kropp klarar nästan hur mycket stryk som helst, exempelvis upprepade knytnävslag och knivhugg. Att det inte rimmar med verkligheten vet Kari Ormstad, rättsläkare vid medicinska fakulteten på Oslo universitet, som har skrivit en rapport om skadors effekt på kroppen.
– Människan är inte konstruerad för att tåla extrema påfrestningar, säger hon. Vi är visserligen rätt seglivade – annars skulle vi inte fortsatt leva på jorden och tagit kommandot över alla andra arter. Men vi har sårbara områden där även lindrigt våld kan ge livshotande skador.
Huvudet är ett av dessa ställen och här är det tinningen som är extra svag. Bakom och intill tinningen löper en kraftig pulsåder – om den spricker vid slag eller fall samlas blod mellan skallbenet och hårda hjärnhinnan. En blödning här kan snabbt leda till döden.
Opereras man direkt kan man klara sig ganska bra, men oftast märker man själv inte att en blödning uppstått förrän det är för sent. Våra skallben är olika tjocka och de som har tunnare skallben är känsligare för slag än andra. Hjärnans storlek varierar också – dessutom krymper den gradvis med åldern och hos dem som missbrukar alkohol. Sitter hjärnan lösare i huvudet kan den ruckas lättare vid slag och stötar.
– Om hjärnan till följd av slag eller fall slungas mot skallens insida brister blodådrorna som förbinder hjärnans utsida med hårda hjärnhinnans insida. Hos alkoholmissbrukare krävs bara lindrigt våld för att en sådan livshotande blödning ska uppkomma, ibland sålitet att inte ens ett blåmärke syns på hudytan, säger Kari Ormstad.
Blir någon knivstucken kan det vara bra att veta att alla stickskador mellan hals, skuldra och lår, på bålens framsida, baksida och sidor samt i lår och överarmar, kan leda till döden. En stickskada eller en kula från ett skjutvapen i hjärtat dödar praktiskt taget alltid inom några få minuter. Missar förövaren hjärtat och träffar en av de tolv kraftiga pulsådrorna som går på tvären mellan revbenen kan du förblöda inom mindre än en timme. Blodet behöver inte ens rinna ut ur kroppen – samlas det i lungorna pressas de ihop och andningen upphör. Att få ett hårt slag i magen kan spräcka ett organ. Här finns det stor risk att en inre blödning inte upptäcks i tid. Då kan döden komma först efter några dagar.
Halsen är ett av människokroppens mest känsliga områden. Stora blodkärl, nerver och luftvägar skyddas bara av mycket tunna, mjuka delar. Träffas till exempel kärlsystemet med ett vasst föremål är det inte bara förlusten av blod som är farlig, det kan dessutom komma in luft i kärlen. Luften åker vidare och når slutligen hjärtat. Då kan döden vara omedelbar. Träffar en kniv en pulsåder sprutblöder man. Träffar den i struphuvudet eller luftstrupen och blod rinner ned i lungorna ”drunknar” man i sitt eget blod inom några få minuter.
– Halsen är känslig. Alla former av tryck mot halsen kan få dramatiska konsekvenser, säger Kari. Även ett till synes harmlöst och lekfullt halsgrepp kan få allvarliga konsekvenser på insidan.
Skador på benen är inte heller ofarliga. I benen nedanför ljumskarna ligger fingertjocka blodkärl mindre än en centimeter under hudytan. Här kan stora mängder blod samla sig, utan att rinna ut ur såret. Man kan alltså förblöda, fast inuti benet. Att skjuta någon i låret för att skrämmas kan alltså få en dödlig utgång. Med snabb operation kan man rädda livet på många skadade. Problemet är bara att i tid upptäcka hur pass allvarlig en skada är.
– Det är ofta svårt att få folk att sluta slåss – men om man vet något om kroppens sårbarhet kan man åtminstone bli mindre förvånad när det går galet, säger Kari Ormstad.
Text: Pernilla Hjort, återgiven ur ”Vårdguiden” 1/06 med redaktionens tillstånd.
----------------------------------------------------------------------
”Forskningen saknar
”Jag vet inte vad de tutar i de nya i samband med dagens rekrytering men det förefaller inte vara inställda på att jobba i radiobil 10 år i alla fall!” Så bl a skrev ”CGW” i förra Blåljus och får här synpunkter från två andra insändarförfattare:
”Det är med sorgsna ögon jag läser CGW’s insändare. För 15 snart 16 år sedan klev jag in på PO1 (Norrmalmspolisen, red:s anm) och fick då höra att reception och arrest är där jag hör hemma, eftersom radiobilar var något man först fick göra efter dessa hundår. Att, som CGW antyder, att man bör komma till kriminalverksamhet och trafik först efter ett antal år på ”ordningen” känns som en föråldrad syn. Vi vill ju alla (tror jag) att våra chefer skall rekryteras efter lämplighet och inte efter hur länge de arbetat eller hur gamla de är. 10 år på ordningen ger säkert en stor kunskap som gör att man också är mer lämpad för vissa tjänster, men det finns ju poliser som når den lämpligheten innan 10 år är passerade.
Att göra polisutbildningen 3-årig förstår jag inte gnället om. Om man läser t ex PHS sida på Intrapolis så framgår ju tydligt det inte handlar om att öka teori utan både och. Grunden för en treårig utbildning är bl.a. möjligheten för att polisiär personal själva på sikt skall kunna bedriva polisiär forskning. Idag finns det några poliser som forskar med viss polisanknytning men de är få. Majoriteten av polisforskningen bedrivs av andra aktörer som saknar genuin poliskunskap. Detta är naturligtvis till stora delar en mycket nödvändig forskning, men är det inte så att vi alla också vill att vår verksamhet också skall belysas och förändras av ”riktiga” poliser? För hur många gånger har vi alla medverkat att gnälla om uniform, polisbilar, datasystem, m m som utvecklats av personer som helt saknar förmåga att förstå polisarbetet och dess unika sits/ställning/komplexitet. Kanske vi då hade fått en vintermössa som inte ser ut som en rysk pansartruppsmössa? Eller en skinnjacka med bälteshållarna nån stans i armhålan?
Våga se det som är positivt och måla inte faen på väggen innan hin håle dykt upp. Vi lever på 2000-talet och dagens polis går inte att jämföra med hur det var på sablarnas tid. Våga se framåt med tillförsikt.
”EAMB””
”Hoppas jag får stanna
”Som relativt "nybakad" polis tycker jag att du har rätt i många delar. Jag önskar bara att den grupp av nybakade poliser som är 30+ inte kategoriskt läggs in i fack som akademikerpoliser. Jag själv är 32 och har högskoleutbildning i ryggen men hoppas att jag får stanna i min radiobil i minst 10 år. Det finns trots allt de som inte längtar till ett skrivbord eller en hög lön, utan har blivit så gamla att de inser att det är rätt skönt att komma hem från jobbet och veta att ingenting "hänger" över en.
”PaSthlm”
”Träförädling”
”Nog måste det till "träförädling", d v s att man efter några år i tjänst återvänder till förkovran och utbildning i obligatoriska kurser på skolan, som sign CGW så riktigt påpekar. Mycket nytt kommer till i yrket och repetition av det gamla, från grundkursen, det sitter heller inte i vägen om man finge sig en duvning. Vi gjorde oss lustiga förr, först blev man kommissarie, sedan gick man kursen och kommissarie det fortsatte man att vara även om man inte klarade kursen. Nu har vi inte ens en kurs! Nu har vi ingenting!! Visst kan RPS skryta och myta om grundutbildningens förträfflighet men samhället därutanför är ett samhälle i ständig utveckling och lärande. Kanske hör vi oxå till det samhället, eller...
”BTB””.
----------------------------------------------------------------------
Blåljus uppdateras normalt var tredje dag. Särskilda händelser, viktiga nyheter eller helger kan bryta den periodiciteten.
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 13 april 2006 kl 2355. Den uppdateras igen den 18 april.
REDAKTIONEN BER ATT FÅ TILLÖNSKA
DIG, BÄSTE LÄSARE, EN GLAD PÅSK!
----------------------------------------------------------------------
MINNS DU?
Den 14 april 1912 rände den ”osänkbara“ Titanic in i ett isberg och sjönk ute på Atlanten. Mer än 1500 människor drunknade varav 90 av totalt 130 svenskar. Kaptenen hade tagit en mer riskabel nordlig rutt och höll hög fart. Redaren hade nämligen beordrat honom att slå tidsrekord på sträckan. Vraket hittades 1985 på 3810 m djup.
Den 15 april 1936 hade Charlie Chaplins film ”Moderna tider” premiär i Stockholm.
Den 16 april 1943 försvann den svenska ubåten ”Ulven” med 33 man ombord. Fartyget hittades först den 5 maj utanför Marstrand och bärgades 1 augusti. Haveriutredarna fann att Ulven minsprängts och att alla 33 ombord omkommit i direkt anslutning till att hon förliste.
Den 17 april 1907 fick Strindbergs ”Ett drömspel” sin urpremiär på Svenska teatern i Stockholm. Harriet Bosse som August Strindberg var gift med 1901-1904 spelade huvudrollen som Indras dotter. Svenska teatern låg på Blasieholmsgatan. Den brann ner 1925.
Den 18 april 1937 invigdes Råsunda fotbollsstadion i Solna. Då kunde arenan ta emot 40.000 åskådare. I samband med fotbolls-VM i Sverige 1958 byggdes den ut till 50.000 platser. Idag kan 37.285 personer släppas in efter ombyggnader på 1980- och 1990-talen.
- När jag började på krimjouren i Norrort hörde jag mig för där hur det skulle bli med inspektörslönen, fortsätter Gisela. De sa att jag inte behövde fundera över det – det skulle komma automatiskt. Sen föddes lilla Linnea i januari och vi fick annat att tänka på än titlar och lön. Men nu har jag börjat inse att det här har kostat mig en hel del.
Hade Gisela fått sin lön enligt avtal hade hennes ersättning från försäkringskassan blivit baserad på det nya beloppet. Skillnaden är 4000 kr i månaden – från 21800 till 25800 och det hade fått ett ordentligt genomslag på ersättningen under barnledigheten.
Förlorat tusentals kronor
Kundtjänst på försäkringskassan i Stockholms län hjälpte på skärtorsdagsmorgonen Blåljus att räkna ut vad det innebär i kronor. Den som har en lön på 21800 får 573 kr/dag, den som har anmält en inkomst på 25800 får 652 kr/dag. Det betyder 79 kr per dag och 2370 kr per månad i skillnad.
Även om Gisela och de nitton andra pa som hittills blivit blåsta på inspektörsavtalet skulle få lönen retroaktivt hjälper det inte henne. Ingen har hört talas om att försäkringskassan betalar ut ersättning retroaktivt.
För Gisela är det viktiga pengar. Hon och hennes man som är brandman har slitit ihop till och byggt ett eget hus dit de ska flytta med Linnea nu i påsk från sin andrahandsetta. De behöver vartenda öre.
”Vi ska slåss för kompensation”
- Vi ska naturligtvis slåss för att arbetsgivaren ska kompensera Gisela för det här, kommenterar Stefan Eklund som arbetar med löneförhandlingar i polisfackets styrelse i Stockholms län. Vi betraktar det som självklart att de som skulle haft inspektörslön får retroaktivitet. Men det hjälper som sagt inte Gisela. Där måste det till en speciallösning.
- Arbetsgivaren agerar som om inga regler fanns på arbetsmarknaden och då blir det sådana här tråkiga konsekvenser, fortsätter Stefan. Ledningen kan, om de vill, tycka illa om inspektörsavtalet och agera för att få bort det. Men enligt det arbetssätt som är vedertaget i Sverige skulle den då egentligen redan 2004 ha flaggat för sin strävan att säga upp inspektörsavtalet. Och sedan skulle den självklart ha följt avtalet fram till det ögonblick bläcket torkat på ett nytt. Det är snudd på pinsamt att behöva undervisa en polismyndighet om sådana här grundläggande saker.
”Inspektörsavtalet släpper vi inte godvilligt”
- Vi har begärt besked från arbetsgivaren vad det är han är ute efter med bl a inspektörsavtalet men inte fått några svar. Eventuellt ska vi få information efter påsk. Inspektörsavtalet är en grundsten i avtalet som vi inte tänker släppa godvilligt. Det är kopplat till utbildning och tillför verksamheten både kompetens, befogenheter och effektivitet, förklarar Stefan. Men mellan huvudavtalen förhandlar vi under fredsplikt och eftersom vi är lite gammaldags och följer ingångna avtal så blir det inte tal om stridsåtgärder. Men det finns annat vi kan göra och det kommer vi att göra. Vad det är vill jag inte gå in på nu. Men en sak kan man vara säker på och det är att medlemmarna inte kommer att gå med på att nuvarande långsiktiga och genomtänkta strukturer rivs upp.
BLÅLJUS KOMMENTAR: Det är nya vindar inom polisen och för våra medlemmar blåser de både snålt och isande kallt. Polisfacket (och därmed poliserna eftersom Polisförbundet har nära 100 procent anslutning) försöker man i stigande grad ignorera. Arbetsmarknadens regler och ingångna avtal struntar man i om det anses behövligt som syns av ovanstående. I den atmosfären vill rikspolischefen Stefan Strömberg att vi ska leverera. Milda makter. Han har inte läst på sin historia om vad svenska polisers sammanhållning kan åstadkomma.
----------------------------------------------------------------------
Viktig skyddsfråga:
Mobiltelefoni ökar
risken för hjärntumörer
Pratar du i mobiltelefon en timme om dagen eller mer så ökar riskerna för att du skall få en hjärntumör, enligt en ny rapport från Arbetslivsinstitutet.
En svensk studie visar att tio års mobiltelefon- och trådlös telefonanvändning ger ökad risk för elakartad hjärntumör. Risken är störst hos dem som har pratat mycket i telefon, 2 000 timmar eller mer.
– En timmes samtal per dag under 200 arbetsdagar i tio år ger 2 000 timmar, konstaterar forskaren Kjell Hansson Mild på Arbetslivsinstitutet.
Andra forskare menar dock att inget samband mellan mobiltelefonstrålning och hjärntumörer finns.
----------------------------------------------------------------------
MISSHANDEL UTOMHUS
BROTT SOM ÖKAR MEST
Enligt färsk brottsstatistik från Brå, Brottsförebyggande rådet, är misshandel utomhus den brottstyp som ökar mest. Det påverkar polisers arbetssituation kraftigt. Tillsammans med ambulanspersonal är det de som möter de skadade offren i den första akuta situationen på brottsplatsen. För poliser i yttre tjänst i Stockholms län är det här ett så gott som dagligt inslag i jobbet. Här kan kunskap rädda liv! Blåljusred läste tidningen ”Vårdguiden” nr 1/06 och hittade nedanstående intervju med rättsläkaren Kari Ormstad. Redaktionen för ”Vårdguiden” har varit vänliga nog att låta Blåljus återge hela artikeln. Vi tackar och bugar.
Hur många knivhugg
klarar kroppen?
I de flesta moderna filmer och dataspel får man intryck av att människans kropp klarar nästan hur mycket stryk som helst, exempelvis upprepade knytnävslag och knivhugg. Att det inte rimmar med verkligheten vet Kari Ormstad, rättsläkare vid medicinska fakulteten på Oslo universitet, som har skrivit en rapport om skadors effekt på kroppen.
– Människan är inte konstruerad för att tåla extrema påfrestningar, säger hon. Vi är visserligen rätt seglivade – annars skulle vi inte fortsatt leva på jorden och tagit kommandot över alla andra arter. Men vi har sårbara områden där även lindrigt våld kan ge livshotande skador.
Huvudet känsligt
Huvudet är ett av dessa ställen och här är det tinningen som är extra svag. Bakom och intill tinningen löper en kraftig pulsåder – om den spricker vid slag eller fall samlas blod mellan skallbenet och hårda hjärnhinnan. En blödning här kan snabbt leda till döden.
Opereras man direkt kan man klara sig ganska bra, men oftast märker man själv inte att en blödning uppstått förrän det är för sent. Våra skallben är olika tjocka och de som har tunnare skallben är känsligare för slag än andra. Hjärnans storlek varierar också – dessutom krymper den gradvis med åldern och hos dem som missbrukar alkohol. Sitter hjärnan lösare i huvudet kan den ruckas lättare vid slag och stötar.
– Om hjärnan till följd av slag eller fall slungas mot skallens insida brister blodådrorna som förbinder hjärnans utsida med hårda hjärnhinnans insida. Hos alkoholmissbrukare krävs bara lindrigt våld för att en sådan livshotande blödning ska uppkomma, ibland sålitet att inte ens ett blåmärke syns på hudytan, säger Kari Ormstad.
Stickskador
Blir någon knivstucken kan det vara bra att veta att alla stickskador mellan hals, skuldra och lår, på bålens framsida, baksida och sidor samt i lår och överarmar, kan leda till döden. En stickskada eller en kula från ett skjutvapen i hjärtat dödar praktiskt taget alltid inom några få minuter. Missar förövaren hjärtat och träffar en av de tolv kraftiga pulsådrorna som går på tvären mellan revbenen kan du förblöda inom mindre än en timme. Blodet behöver inte ens rinna ut ur kroppen – samlas det i lungorna pressas de ihop och andningen upphör. Att få ett hårt slag i magen kan spräcka ett organ. Här finns det stor risk att en inre blödning inte upptäcks i tid. Då kan döden komma först efter några dagar.
Halsen är ett av människokroppens mest känsliga områden. Stora blodkärl, nerver och luftvägar skyddas bara av mycket tunna, mjuka delar. Träffas till exempel kärlsystemet med ett vasst föremål är det inte bara förlusten av blod som är farlig, det kan dessutom komma in luft i kärlen. Luften åker vidare och når slutligen hjärtat. Då kan döden vara omedelbar. Träffar en kniv en pulsåder sprutblöder man. Träffar den i struphuvudet eller luftstrupen och blod rinner ned i lungorna ”drunknar” man i sitt eget blod inom några få minuter.
– Halsen är känslig. Alla former av tryck mot halsen kan få dramatiska konsekvenser, säger Kari. Även ett till synes harmlöst och lekfullt halsgrepp kan få allvarliga konsekvenser på insidan.
Ben och ljumskar
Skador på benen är inte heller ofarliga. I benen nedanför ljumskarna ligger fingertjocka blodkärl mindre än en centimeter under hudytan. Här kan stora mängder blod samla sig, utan att rinna ut ur såret. Man kan alltså förblöda, fast inuti benet. Att skjuta någon i låret för att skrämmas kan alltså få en dödlig utgång. Med snabb operation kan man rädda livet på många skadade. Problemet är bara att i tid upptäcka hur pass allvarlig en skada är.
– Det är ofta svårt att få folk att sluta slåss – men om man vet något om kroppens sårbarhet kan man åtminstone bli mindre förvånad när det går galet, säger Kari Ormstad.
Text: Pernilla Hjort, återgiven ur ”Vårdguiden” 1/06 med redaktionens tillstånd.
----------------------------------------------------------------------
”Forskningen saknar
genuin poliskunskap”
”Jag vet inte vad de tutar i de nya i samband med dagens rekrytering men det förefaller inte vara inställda på att jobba i radiobil 10 år i alla fall!” Så bl a skrev ”CGW” i förra Blåljus och får här synpunkter från två andra insändarförfattare:
”Det är med sorgsna ögon jag läser CGW’s insändare. För 15 snart 16 år sedan klev jag in på PO1 (Norrmalmspolisen, red:s anm) och fick då höra att reception och arrest är där jag hör hemma, eftersom radiobilar var något man först fick göra efter dessa hundår. Att, som CGW antyder, att man bör komma till kriminalverksamhet och trafik först efter ett antal år på ”ordningen” känns som en föråldrad syn. Vi vill ju alla (tror jag) att våra chefer skall rekryteras efter lämplighet och inte efter hur länge de arbetat eller hur gamla de är. 10 år på ordningen ger säkert en stor kunskap som gör att man också är mer lämpad för vissa tjänster, men det finns ju poliser som når den lämpligheten innan 10 år är passerade.
Att göra polisutbildningen 3-årig förstår jag inte gnället om. Om man läser t ex PHS sida på Intrapolis så framgår ju tydligt det inte handlar om att öka teori utan både och. Grunden för en treårig utbildning är bl.a. möjligheten för att polisiär personal själva på sikt skall kunna bedriva polisiär forskning. Idag finns det några poliser som forskar med viss polisanknytning men de är få. Majoriteten av polisforskningen bedrivs av andra aktörer som saknar genuin poliskunskap. Detta är naturligtvis till stora delar en mycket nödvändig forskning, men är det inte så att vi alla också vill att vår verksamhet också skall belysas och förändras av ”riktiga” poliser? För hur många gånger har vi alla medverkat att gnälla om uniform, polisbilar, datasystem, m m som utvecklats av personer som helt saknar förmåga att förstå polisarbetet och dess unika sits/ställning/komplexitet. Kanske vi då hade fått en vintermössa som inte ser ut som en rysk pansartruppsmössa? Eller en skinnjacka med bälteshållarna nån stans i armhålan?
Våga se det som är positivt och måla inte faen på väggen innan hin håle dykt upp. Vi lever på 2000-talet och dagens polis går inte att jämföra med hur det var på sablarnas tid. Våga se framåt med tillförsikt.
”EAMB””
”Hoppas jag får stanna
i min radiobil”
”Som relativt "nybakad" polis tycker jag att du har rätt i många delar. Jag önskar bara att den grupp av nybakade poliser som är 30+ inte kategoriskt läggs in i fack som akademikerpoliser. Jag själv är 32 och har högskoleutbildning i ryggen men hoppas att jag får stanna i min radiobil i minst 10 år. Det finns trots allt de som inte längtar till ett skrivbord eller en hög lön, utan har blivit så gamla att de inser att det är rätt skönt att komma hem från jobbet och veta att ingenting "hänger" över en.
”PaSthlm”
”Träförädling”
behövs igen
”Nog måste det till "träförädling", d v s att man efter några år i tjänst återvänder till förkovran och utbildning i obligatoriska kurser på skolan, som sign CGW så riktigt påpekar. Mycket nytt kommer till i yrket och repetition av det gamla, från grundkursen, det sitter heller inte i vägen om man finge sig en duvning. Vi gjorde oss lustiga förr, först blev man kommissarie, sedan gick man kursen och kommissarie det fortsatte man att vara även om man inte klarade kursen. Nu har vi inte ens en kurs! Nu har vi ingenting!! Visst kan RPS skryta och myta om grundutbildningens förträfflighet men samhället därutanför är ett samhälle i ständig utveckling och lärande. Kanske hör vi oxå till det samhället, eller...
”BTB””.
----------------------------------------------------------------------
Blåljus uppdateras normalt var tredje dag. Särskilda händelser, viktiga nyheter eller helger kan bryta den periodiciteten.
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 13 april 2006 kl 2355. Den uppdateras igen den 18 april.
REDAKTIONEN BER ATT FÅ TILLÖNSKA
DIG, BÄSTE LÄSARE, EN GLAD PÅSK!
----------------------------------------------------------------------
MINNS DU?
Den 14 april 1912 rände den ”osänkbara“ Titanic in i ett isberg och sjönk ute på Atlanten. Mer än 1500 människor drunknade varav 90 av totalt 130 svenskar. Kaptenen hade tagit en mer riskabel nordlig rutt och höll hög fart. Redaren hade nämligen beordrat honom att slå tidsrekord på sträckan. Vraket hittades 1985 på 3810 m djup.
Den 15 april 1936 hade Charlie Chaplins film ”Moderna tider” premiär i Stockholm.
Den 16 april 1943 försvann den svenska ubåten ”Ulven” med 33 man ombord. Fartyget hittades först den 5 maj utanför Marstrand och bärgades 1 augusti. Haveriutredarna fann att Ulven minsprängts och att alla 33 ombord omkommit i direkt anslutning till att hon förliste.
Den 17 april 1907 fick Strindbergs ”Ett drömspel” sin urpremiär på Svenska teatern i Stockholm. Harriet Bosse som August Strindberg var gift med 1901-1904 spelade huvudrollen som Indras dotter. Svenska teatern låg på Blasieholmsgatan. Den brann ner 1925.
Den 18 april 1937 invigdes Råsunda fotbollsstadion i Solna. Då kunde arenan ta emot 40.000 åskådare. I samband med fotbolls-VM i Sverige 1958 byggdes den ut till 50.000 platser. Idag kan 37.285 personer släppas in efter ombyggnader på 1980- och 1990-talen.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september