Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2009-10-15 19:30SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK 
FRÅN DEN SENASTE TIDEN:
Polisers vanligaste brott utanför jobbet är kvinnomisshandel. Det visar en granskning som DN gjort av alla åtal mot poliser de senaste tio åren. Mellan 1998 och 2008 åtalades 48 poliser för grov kvinnofridskränkning eller misshandel av fruar, sambor och expartner. Det är en knapp tredjedel av alla åtal mot poliser utanför tjänst. Närmast efter kommer allmän misshandel på 30 åtal.
Vill du läsa hela artikeln klickar du HÄR!
NY USAPOLISBIL
Får man tro DN-Motor har Chevrolet fått äran att ta fram en ny standardpolisbil för det stora landet i väster. Men där finns ingen Rikspolisstyrelse som bestämmer allt så det är nog troligt att vi även i fortsättningen får se andra märken och fasoner på olika håll i USA. Hursomhelst antas nu film- och TV-industrin satsa hårt på att jaga rätt på den nya Chevan för att ha sista modet på polisbilar i sin ändlösa rad av polisproduktioner. Bilden visar en interiör som bl a avslöjar att det är en självklarhet att polisfordon i USA är utrustade med datorer. Det har de varit ända sedan Hill Street Blues gick på TV och det börjar bli längesen. Håhåjaja. Var det PVIT förkortningen var?
Vill du se fler bilder klicka HÄR!
Göteborgs tingsrätt friade idag den polisinspektör som grep 129 personer i samband med en fotbollsmatch mellan Gais och Djurgården i maj förra året.
Vill du läsa vad SR i Göteborg skriver om detta klickar du HÄR!
Läs vad Stefan Eklund, ordförande i polisfacket i Stockholms län, skrev i somras på Blåljus om tankarna på att göra en myndighet av Polisen i Sverige. Klicka HÄR!
Så här skrev företrädare för oppositionspartierna nyligen:
”De rödgröna partierna har enats: Vi vill göra Myndighets-Sverige effektivare och slå ihop bland annat de 21 länspolismyndigheterna till en samlad polismyndighet.”
Vill du läsa hela inlägget på DN debatt? Klicka HÄR!
Nu skriver Maria Abrahamsson (M):
”Jag vet inte vad som är värst: Att Stockholmspolisen försvårar Rikskrims arbete genom avsiktliga läckor eller att Rikskrim mörkar information till Stockholmspolisen, eller att tips till polisen schabblas bort eller inte följs upp av prestigeskäl?”
Hon anser de rödgrönas inlägg ovan vara mitt i prick. Men hon önskar att det skrivits av partikollegan Beatrice Ask.
Vill du läsa hela debattartikeln klickar du HÄR!
Men hur rätt har politikerna? Fakta tycks snarare stödja Stefan Eklunds uppfattning.
Att slå ihop och lägga ned statliga myndigheter kan bli ett spel för galleriet. Det menar Gunnar Wetterberg, en av landets främsta experter på statlig förvaltning.
– Det finns en stor illusion att det går att spara en massa pengar genom att slå ihop och lägga ned myndigheter. Men sådana åtgärder riskerar att bli ett lappverk, säger han till DN.
Vill du läsa hela artikeln klickar du HÄR!
Regeringen har nyligen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag om att för vuxna lagöverträdare avskaffa preskriptionen för mord, dråp, grovt folkrättsbrott, folkmord och terroristbrott som begås genom mord eller dråp.
- Det finns i dag en strängare syn än tidigare på vissa allvarliga brott såsom mord. Även internationellt har utvecklingen gått mot att preskription inte ska gälla för de allvarligaste internationella brotten. Möjligheterna att utreda gamla brott har dessutom förbättrats genom bland annat ny DNA-teknik. Preskriptionen bör därför avskaffas för mord och vissa andra allvarliga brott, säger justitieminister Beatrice Ask.
Enligt förslaget ska preskriptionen för vuxna lagöverträdare avskaffas för brott som innefattar uppsåtligt dödande, dvs. mord, dråp och terroristbrott som begås genom mord eller dråp, samt för grovt folkrättsbrott och folkmord. Även försök till mord, dråp, folkmord samt terroristbrott som begås genom mord eller dråp undantas enligt förslaget från preskription.
Det föreslås också att uppgifter i spårregistret, som hänför sig till de brott för vilka preskription föreslås avskaffas, ska gallras senast sjuttio år efter registreringen istället för som i dag, trettio år.
Dessutom föreslår regeringen att preskriptionstiden för könsstympning som begås mot barn förlängs på så sätt att den börjar löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Ändringen föreslås även omfatta försök till sådant brott.
Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2010. Ändringarna föreslås även ges verkan för begångna brott som vid lagens ikraftträdande ännu inte har preskriberats.
Vill du ha en länk till lagrådsremissen i sin helhet klickar du HÄR!
Regeringen har nyligen utnämnt justitiekanslern Göran Lambertz till justitieråd, d v s HD-domare.
Göran Lambertz har varit universitetslektor och utredningssekreterare. Han förordnades till hovrättsassessor i Svea hovrätt 1989. Samma år började han arbeta i Justitiedepartementet med skadeståndsrättsliga, familjerättsliga och konsumenträttsliga frågor. Han utnämndes 1994 till departementsråd och chef för departementets enhet för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt. Från 1997 till 2001 var han rättschef i Justitiedepartementet med ansvar för lagstiftningen på det civilrättsliga området. Göran Lambertz är justitiekansler sedan 2001.
Göran Lambertz är ordförande i Yttrandefrihetskommittén. Han har varit sakkunnig i flera statliga utredningar, bland annat Konsumentpolitiska kommittén och Kommittén för att se över reglerna om det allmännas skadeståndsansvar. Göran Lambertz är ledamot i styrelsen för Svensk Juristtidning och Uppsalajuristernas Alumnistiftelse, medlem i Vetenskapliga Rådet vid Stockholm Centre for Commercial Law och ordförande i Svenska Fotbollsförbundets Apellationsnämnd. Han föddes 1950 i Kisa i Östergötland (vilket hörs tydligt) och bor i Uppsala sedan 1971.
Göran Lambertz tillträder den 16 november 2009.
Regeringen har i samma veva utnämnt justitierådet Anna Skarhed till justitiekansler.
Anna Skarhed är sedan 2005 justitieråd. Dessförinnan var hon lagman vid Linköpings tingsrätt 2003-2005.
Anna Skarhed har varit rådman vid Eskilstuna tingsrätt mellan 1992 och 1996. Därefter blev hon rådman vid Uppsala tingsrätt fram till 1999 då hon började som enhetschef vid Domstolsverket. Hon har också tjänstgjort i Justitiedepartementet.
Sedan 2008 har Anna Skarhed i uppdrag av regeringen att utvärdera tillämpningen av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Utredningen ska vara klar våren 2010. Hon har tidigare sett över frågor om det allmännas skadeståndsansvar vid överträdelse av EG-regler och varit expert i en utredning om polisens internutredningsverksamhet.
Anna Skarhed tillträder sin nya befattning den 7 december 2009.
Blåljus har läst att Anna Skarhed bl a sagt till medierna att det som väsentligen skiljer henne från Göran Lambertz är att hon ibland bär kjol på jobbet. Kanske vi kan se fram emot en lättsammare ton från Birger Jarls torg 12 framöver?
Regeringen har i dagarna tillsatt en utredning som ska se över bestämmelserna om utlämning för brott mellan Sverige och stater utanför EU eller Norden. Utredare blir hovrättslagmannen Krister Thelin. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2011.
Det straffrättsliga samarbetet mellan stater har en mycket lång tradition. En ökad rörlighet över gränserna och förändring av den internationella brottsligheten har inneburit skärpta krav på möjligheterna till ett effektivt samarbete. Utlämningsinstitutet spelar en viktig roll i det gemensamma arbetet bland annat för att kunna lagföra personer som begått allvarliga brott och för att undvika att någon stat etableras som fristad för en viss typ av brottslighet. En viktig utveckling inom EU har skett genom den europeiska arresteringsordern. Utredaren ska göra en genomgripande översyn av reglerna och särskilt analysera om beslutsansvaret i utlämningsärenden bör föras över från regeringen till domstolar.
Utredaren ska också bland annat ta ställning till om Sverige bör tillträda 2003 års ändringsprotokoll till 1977 års europeiska konvention om bekämpande av terrorism. Ändringsprotokollet berör särskilt frågan om utlämning ska kunna vägras med hänvisning till att det rör sig om ett s.k. politiskt brott. I princip råder förbud mot att utlämna någon för ett politiskt brott enligt utlämningslagen även om undantag kan göras med stöd av avtal. Frågan om politiska brott är också av intresse i andra internationella konventioner som berör terroristbrott.
- Sverige vill kunna bistå andra länder i arbetet med att utreda och beivra brott. Det måste ske på ett sätt som gör att vi lever upp till de andra åtaganden och intressen vi har som rättsstat. Det är viktigt att vi har en modern och tydlig lagstiftning som lever upp till de krav som vi och vår omvärld ställer, säger justitieminister Beatrice Ask.
Utredaren Krister Thelin har under den tid han har varit tjänstledig från sin tjänst vid Hovrätten över Skåne och Blekinge bland annat tjänstgjort som domare vid Jugoslavientribunalen och är för nuvarande ledamot vid FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Han har tidigare erfarenhet som utredare och har nyligen överlämnat betänkandena Ökad säkerhet i domstol (SOU 2009:78) och Svenskt rättsväsende i internationella uppdrag, m.m. (SOU 2009:76).
FRÅN DEN SENASTE TIDEN:
"Polisers
kvinnovåld
oroar kåren"
Polisers vanligaste brott utanför jobbet är kvinnomisshandel. Det visar en granskning som DN gjort av alla åtal mot poliser de senaste tio åren. Mellan 1998 och 2008 åtalades 48 poliser för grov kvinnofridskränkning eller misshandel av fruar, sambor och expartner. Det är en knapp tredjedel av alla åtal mot poliser utanför tjänst. Närmast efter kommer allmän misshandel på 30 åtal.
Vill du läsa hela artikeln klickar du HÄR!
NY USAPOLISBIL
Får man tro DN-Motor har Chevrolet fått äran att ta fram en ny standardpolisbil för det stora landet i väster. Men där finns ingen Rikspolisstyrelse som bestämmer allt så det är nog troligt att vi även i fortsättningen får se andra märken och fasoner på olika håll i USA. Hursomhelst antas nu film- och TV-industrin satsa hårt på att jaga rätt på den nya Chevan för att ha sista modet på polisbilar i sin ändlösa rad av polisproduktioner. Bilden visar en interiör som bl a avslöjar att det är en självklarhet att polisfordon i USA är utrustade med datorer. Det har de varit ända sedan Hill Street Blues gick på TV och det börjar bli längesen. Håhåjaja. Var det PVIT förkortningen var?
Vill du se fler bilder klicka HÄR!
Polis friad
efter massingripande
Göteborgs tingsrätt friade idag den polisinspektör som grep 129 personer i samband med en fotbollsmatch mellan Gais och Djurgården i maj förra året.
Vill du läsa vad SR i Göteborg skriver om detta klickar du HÄR!
”Rikspolismyndighet
– till vems nytta???”
Läs vad Stefan Eklund, ordförande i polisfacket i Stockholms län, skrev i somras på Blåljus om tankarna på att göra en myndighet av Polisen i Sverige. Klicka HÄR!
Så här skrev företrädare för oppositionspartierna nyligen:
”De rödgröna partierna har enats: Vi vill göra Myndighets-Sverige effektivare och slå ihop bland annat de 21 länspolismyndigheterna till en samlad polismyndighet.”
Vill du läsa hela inlägget på DN debatt? Klicka HÄR!
Nu skriver Maria Abrahamsson (M):
”Jag vet inte vad som är värst: Att Stockholmspolisen försvårar Rikskrims arbete genom avsiktliga läckor eller att Rikskrim mörkar information till Stockholmspolisen, eller att tips till polisen schabblas bort eller inte följs upp av prestigeskäl?”
Hon anser de rödgrönas inlägg ovan vara mitt i prick. Men hon önskar att det skrivits av partikollegan Beatrice Ask.
Vill du läsa hela debattartikeln klickar du HÄR!
Men hur rätt har politikerna? Fakta tycks snarare stödja Stefan Eklunds uppfattning.
”Färre myndigheter
sparar inte pengar”
Att slå ihop och lägga ned statliga myndigheter kan bli ett spel för galleriet. Det menar Gunnar Wetterberg, en av landets främsta experter på statlig förvaltning.
– Det finns en stor illusion att det går att spara en massa pengar genom att slå ihop och lägga ned myndigheter. Men sådana åtgärder riskerar att bli ett lappverk, säger han till DN.
Vill du läsa hela artikeln klickar du HÄR!
Preskriptionen avskaffas
för mord och dråp
Regeringen har nyligen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag om att för vuxna lagöverträdare avskaffa preskriptionen för mord, dråp, grovt folkrättsbrott, folkmord och terroristbrott som begås genom mord eller dråp.
- Det finns i dag en strängare syn än tidigare på vissa allvarliga brott såsom mord. Även internationellt har utvecklingen gått mot att preskription inte ska gälla för de allvarligaste internationella brotten. Möjligheterna att utreda gamla brott har dessutom förbättrats genom bland annat ny DNA-teknik. Preskriptionen bör därför avskaffas för mord och vissa andra allvarliga brott, säger justitieminister Beatrice Ask.
Enligt förslaget ska preskriptionen för vuxna lagöverträdare avskaffas för brott som innefattar uppsåtligt dödande, dvs. mord, dråp och terroristbrott som begås genom mord eller dråp, samt för grovt folkrättsbrott och folkmord. Även försök till mord, dråp, folkmord samt terroristbrott som begås genom mord eller dråp undantas enligt förslaget från preskription.
Det föreslås också att uppgifter i spårregistret, som hänför sig till de brott för vilka preskription föreslås avskaffas, ska gallras senast sjuttio år efter registreringen istället för som i dag, trettio år.
Dessutom föreslår regeringen att preskriptionstiden för könsstympning som begås mot barn förlängs på så sätt att den börjar löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Ändringen föreslås även omfatta försök till sådant brott.
Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2010. Ändringarna föreslås även ges verkan för begångna brott som vid lagens ikraftträdande ännu inte har preskriberats.
Vill du ha en länk till lagrådsremissen i sin helhet klickar du HÄR!
Göran Lambertz
blir justitieråd
Regeringen har nyligen utnämnt justitiekanslern Göran Lambertz till justitieråd, d v s HD-domare.
Göran Lambertz har varit universitetslektor och utredningssekreterare. Han förordnades till hovrättsassessor i Svea hovrätt 1989. Samma år började han arbeta i Justitiedepartementet med skadeståndsrättsliga, familjerättsliga och konsumenträttsliga frågor. Han utnämndes 1994 till departementsråd och chef för departementets enhet för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt. Från 1997 till 2001 var han rättschef i Justitiedepartementet med ansvar för lagstiftningen på det civilrättsliga området. Göran Lambertz är justitiekansler sedan 2001.
Göran Lambertz är ordförande i Yttrandefrihetskommittén. Han har varit sakkunnig i flera statliga utredningar, bland annat Konsumentpolitiska kommittén och Kommittén för att se över reglerna om det allmännas skadeståndsansvar. Göran Lambertz är ledamot i styrelsen för Svensk Juristtidning och Uppsalajuristernas Alumnistiftelse, medlem i Vetenskapliga Rådet vid Stockholm Centre for Commercial Law och ordförande i Svenska Fotbollsförbundets Apellationsnämnd. Han föddes 1950 i Kisa i Östergötland (vilket hörs tydligt) och bor i Uppsala sedan 1971.
Göran Lambertz tillträder den 16 november 2009.
Anna Skarhed
ny justitiekansler
Regeringen har i samma veva utnämnt justitierådet Anna Skarhed till justitiekansler.
Anna Skarhed är sedan 2005 justitieråd. Dessförinnan var hon lagman vid Linköpings tingsrätt 2003-2005.
Anna Skarhed har varit rådman vid Eskilstuna tingsrätt mellan 1992 och 1996. Därefter blev hon rådman vid Uppsala tingsrätt fram till 1999 då hon började som enhetschef vid Domstolsverket. Hon har också tjänstgjort i Justitiedepartementet.
Sedan 2008 har Anna Skarhed i uppdrag av regeringen att utvärdera tillämpningen av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Utredningen ska vara klar våren 2010. Hon har tidigare sett över frågor om det allmännas skadeståndsansvar vid överträdelse av EG-regler och varit expert i en utredning om polisens internutredningsverksamhet.
Anna Skarhed tillträder sin nya befattning den 7 december 2009.
Blåljus har läst att Anna Skarhed bl a sagt till medierna att det som väsentligen skiljer henne från Göran Lambertz är att hon ibland bär kjol på jobbet. Kanske vi kan se fram emot en lättsammare ton från Birger Jarls torg 12 framöver?
Översyn av
utlämningslagen
Regeringen har i dagarna tillsatt en utredning som ska se över bestämmelserna om utlämning för brott mellan Sverige och stater utanför EU eller Norden. Utredare blir hovrättslagmannen Krister Thelin. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2011.
Det straffrättsliga samarbetet mellan stater har en mycket lång tradition. En ökad rörlighet över gränserna och förändring av den internationella brottsligheten har inneburit skärpta krav på möjligheterna till ett effektivt samarbete. Utlämningsinstitutet spelar en viktig roll i det gemensamma arbetet bland annat för att kunna lagföra personer som begått allvarliga brott och för att undvika att någon stat etableras som fristad för en viss typ av brottslighet. En viktig utveckling inom EU har skett genom den europeiska arresteringsordern. Utredaren ska göra en genomgripande översyn av reglerna och särskilt analysera om beslutsansvaret i utlämningsärenden bör föras över från regeringen till domstolar.
Utredaren ska också bland annat ta ställning till om Sverige bör tillträda 2003 års ändringsprotokoll till 1977 års europeiska konvention om bekämpande av terrorism. Ändringsprotokollet berör särskilt frågan om utlämning ska kunna vägras med hänvisning till att det rör sig om ett s.k. politiskt brott. I princip råder förbud mot att utlämna någon för ett politiskt brott enligt utlämningslagen även om undantag kan göras med stöd av avtal. Frågan om politiska brott är också av intresse i andra internationella konventioner som berör terroristbrott.
- Sverige vill kunna bistå andra länder i arbetet med att utreda och beivra brott. Det måste ske på ett sätt som gör att vi lever upp till de andra åtaganden och intressen vi har som rättsstat. Det är viktigt att vi har en modern och tydlig lagstiftning som lever upp till de krav som vi och vår omvärld ställer, säger justitieminister Beatrice Ask.
Utredaren Krister Thelin har under den tid han har varit tjänstledig från sin tjänst vid Hovrätten över Skåne och Blekinge bland annat tjänstgjort som domare vid Jugoslavientribunalen och är för nuvarande ledamot vid FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Han har tidigare erfarenhet som utredare och har nyligen överlämnat betänkandena Ökad säkerhet i domstol (SOU 2009:78) och Svenskt rättsväsende i internationella uppdrag, m.m. (SOU 2009:76).
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september